Ny metod kan hitta fler fall av bröstcancer

Med en ny, förfinad mammografimetod kan bröstcancertumörer upptäckas lät­tare. En forskargrupp vid Skånes universitetssjukhus har i en stor studie låtit drygt 15 000 kvinnor i Malmö screenas med såväl konventionell mammografi som med en metod som kallas brösttomosyntes. Den gör det möjligt att undersöka patientens bröst från flera olika vinklar och därmed få tredimensionella bilder.

Resultaten, som presenterades i vetenskapstidskriften Lancet i oktober förra året, visade att med den tredimensionella screeningmetoden kunde läkarna upptäcka 34 procent fler cancertumörer än med vanlig mammografi.

– Det finns ett behov av att förbättra screeningen för många kvinnor, till exempel för kvinnor med täta bröst där det kan vara svårt att se tumörerna med vanlig mammografi. Tomosyntes skulle kunna vara ett alternativ som standardmetod
i framtiden, säger Sophia Zackrisson, röntgenläkare vid Skånes universitetssjukhus och en av studiens huvudförfattare.

Till skillnad från traditionell mammografi, som återger all bröstvävnad i en enda bild, gör brösttomosyntesens tredimensionella bilder att tekniken kan jämföras med skiktröntgen.

– Flera röntgenbilder tas av bröstet ur olika vinklar, varje bild visar ett tunt skikt av bröstet. Undersökarna får därmed mer bildinformation än vid vanlig mammografi. Dessutom kan stråldosen bli lägre, säger Sophia Zackrisson.

Upphovet till studien är en gammal kunskap om att mammografimetoden – som är så värdefull för masscreening av kvinnor, så lätt för att med stor sannolikhet kunna göra ett första sållningsförsök mellan vanlig vävnad och cancertumörer – ändå inte kan upptäcka allt. Det har framför allt att göra med att det är svårt att få bra bildkontraster mellan normal vävnad och tumörer. Sophia Zackrisson berättar att en av hennes företrädare, en röntgenläkare som heter Ingvar Andersson och som fortfarande arbetar deltid vid Skånes universitetssjukhus, redan i slutet av 1970-talet gjorde de förste studierna med en 3D-maskin.

– Vi fick en maskin 2006 och började testa den i stor skala. Var har vi störst nytta av den? resonerade vi. Jo, i screening. Med maskinen får vi en snabb metod som borde kunna förbättra upptäckten av tumörer, antog vi, och bestämde oss för att göra en stor undersökning, berättar Sophia Zackrisson.

Under åren 2010–2015 inbjöds var tredje icke-gravid kvinna som kom för mammografiscreening vid Skånes universitetssjukhus i Malmö att vara med i studien. Sammanlagt deltog 14 848 kvinnor i åldrarna 40–74 år. De undersöktes både med hjälp av vanlig mammografi och med den nya metoden.

– Med brösttomosyntes hittade vi 34 procent fler cancertumörer jämfört med nuvarande standard, mammografiscreening. Samtidigt kunde vi minska tryckbelastningen mot bröstet vid undersökningen, vilket eventuellt kan främja högre deltagarfrekvens, säger Sophia Zackrisson.

– Vi fick dock återkalla något fler kvinnor för extra undersökningar jämfört med vanlig mammografi och fick fler falskt positiva fynd.

Det som bedömdes var mammografi- och tomosyntesbilderna av två separata grupper. Totalt hittade läkarna 139 fall av bröstcancer. 64 procent av dessa upptäcktes av båda grupperna och 30 procent av enbart tomosyntesgruppen. Totalt upptäcktes åtta fall, motsvarande 6 procent, av enbart mammografigruppen. Samtliga dessa hade noterats även i tomosyntesgruppen men bedömts vara av sådan sort att de inte behövde följas upp.

Avbildning med tomosyntes ledde däremot till fler falskt positiva fynd än vad mammografin gjorde, alltså fall som vid uppföljande undersökning inte visade sig vara cancer. Enligt Sophia Zackrisson kan detta förklaras med att tomosyntes är en känsligare metod, som utöver att visa canc­rar tydligare också visar andra förändringar som är svåra att skilja från cancer.

– Så för att hitta fler cancrar måste vi acceptera att återkalla fler kvinnor. Ser vi något misstänkt på bilderna så måste vi följa upp det och kalla till ny undersökning, det är svårt att helt komma undan de falskt positiva fynden, säger Sophia Zackrisson.

Men att man hittar fler cancerfall genom screening med brösttomosyntes behöver inte innebära att andelen som faktiskt dör i bröstcancer minskar med den metoden.

– Det är alltid dilemmat med screening. Vi vet att det faktum att vi bjuder in kvinnor till mammografi minskar mortaliteten i bröstcancer med omkring 20 procent. Men med screening finns det också alltid en risk för överdiagnostik, det vill säga att vi upptäcker och behandlar kvinnor som kanske inte hade behövt behandlas, vars cancer var ofarlig och inte hade gett symtom under deras livstid, säger Sophia Zackrisson.

Hon tror att brösttomosyntes så småningom kommer att ersätta dagens metod för bröstcancerscreening. Som ett underlag för en sådan förändring deltar forskargruppen nu i hälsoekonomiska utvärderingar som bland annat tar hänsyn till risken för överdiagnostik

– Vi vet inte om varje kvinna har nytta av en cancerdiagnos där tumören är så långsammaväxande att hon inte kommer att dö av den. Det där är en väldigt brännande fråga.