Och piskan som inte bara kittlar

Ture Königsons hand kramade hårt om talarstolen. Sedan sa han vad han sagt i ett år: Han skulle gå emot partilinjen och lägga ner sin röst. Socialdemokraterna skulle vinna ATP-omröstningen.

Egentligen är det inte mycket som förenar folkpartisten från Göteborg med Finn Bengtsson, moderaten från Östergötland som i veckan pratade av sig om hur partipiskan viner efter hans vägran att följa decemberöverenskommelsen. Finn Bengtssons röst lär till exempel inte bli avgörande, likt Königsons.

Men de förenas i sin sällsynthet. Det är mycket sällan som en riksdagsledamot går emot partiet i en avgörande fråga.

Uppfattningen att man bör följa partilinjen har dessutom stärkts på senare år. 2002 ansåg bara 38 procent av riksdagsledamöterna att man bör rösta med partiet när olika intressen krockar. 2010 var de 70 procent, den högsta andelen sedan mätningarna började på 60-talet. Det konstaterar statsvetarna Anders Sundell, David Karlsson och Mikael Gilljam.

Regeringseffekten är tydlig. Medan bara 10 procent av moderaterna 2002 tyckte att man bör följa partilinjen, tyckte 77 procent så 2010. Störst var skillnaden i folkpartiet, som gick från 3 till 77 procent partilinjeivrare mellan 2002 och 2010. Att följa det egna samvetet var plötsligt inte så viktigt.

Ture Königsons linje var en tredje. Han kunde inte tänka sig att gå emot de arbetare som röstat ja till socialdemokraternas modell i folkomröstningen.

Det var alltså väljarnas vilja som skulle styra. Den uppfattningen finns också med i mätningarna. Vid den senaste mätningen samlade den tre procent av riksdagsledamöterna.