Ökad smittspridning – Danmark stänger återigen gränsen mot Skåne
Bild: TT
Offentligt vilka som får 43 miljarder
Det ska bli offentligt vilka företag som fått permitteringsstöd under coronakrisen, har regeringen och samarbetspartierna beslutat, rapporterar SVT. Men förändringen gäller först från och med första juli nästa år.
Företagens stöd för korttidspermitteringar väntas uppgå till 43 miljarder kronor i år. Tidigare har Tillväxtverket vägrat offentliggöra vilka som fått stödet.
– Det är viktigt att både journalister och allmänhet kan granska korttidsstöden, säger Magdalena Andersson till SVT.
Få söker stöd efter bombningar
Få personer söker brottsskadeersättning efter sprängdåd – något man kan ha rätt till om ens bostadshus blir drabbat, rapporterar Ekot.
Efter sprängdådet vid ett flerfamiljshus i Linköping förra året skadades omkring 20 personer, men bara två har sökt ersättning.
– Av polisutredningen om händelsen i Linköping framgår att det var ett stort antal personer som skadades, så ja, jag skulle säga att det är fler som har rätt till ersättning, säger Åsa Lundmark, chef för brottsskadeenheten vid Brottsoffermyndigheten. Hon tror att många drabbade inte vet att det går att ansöka om ersättning.
Efter sprängdådet på Östermalm i Stockholm i januari har det hittills inte kommit in en enda ansökan om ersättning.
Danmark stänger för skåningar
På torsdag väntas Danmark återigen stänga gränsen för personer som bor i Skåne på grund av den ökande smittspridningen av coronaviruset, skriver Sydsvenskan.
Det får inte finnas fler än i genomsnitt 30 nya fall per dag per 100 000 invånare enligt de danska reglerna, som Skåne troligtvis överstiger nu efter gårdagens beskedet om att smittan ökar.
I slutet av september hade Danmark dubbelt så många nya kända fall per en miljon invånare som Sverige. Men sedan dess har danska smittan minskat medan den gått upp i Sverige, skriver Kvällsposten.
Nato vill ha tätare samarbete med Sverige
Nato önskar ett tätare samarbete med Sverige och även fler övningar på svensk mark. Det säger tyske generalen Jörg Vollmer, chef för Nato-alliansens kommando för försvaret av Nordeuropa, i en intervju med DN.
Vollmer menar att Ryssland testar Nato varje dag.
– Deras försök att splittra de västliga staternas allianser pågår hela tiden för att få inflytande och öka sitt intresseområde, säger han till tidningen.
UTRIKES
Överdödligheten i år i USA: 300 000
Den samlade överdödligheten i USA under coronapandemin är långt högre än det officiella dödstalet för covid-19. Det visar en rapport från den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC.
Mellan 26 januari och 3 oktober dog nästan 300 000 fler än genomsnittet för tidsperioden.
Enligt Washington Post finns det två huvudförklaringar till att överdödligheten är större än den officiella dödssiffran för covid-19. Dels är det coronadödsfall som missats och dels är det personer som dött av andra orsaker på grund av att man varit rädd att söka vård eller inte fått det i tid.
Trumps tillgångar trytande
Donald Trumps presidentvalskampanj har stora pengaproblem och är långt efter Joe Bidens kassa. Det visar siffror från den amerikanska valmyndigheten FEC, enligt New York Times.
I slutet av september hade Trumpkampanjen 63 miljoner dollar kvar i kassan, enligt dokument som lämnats in till myndigheten. Joe Bidens kampanj hade omkring tre gånger så mycket, 177 miljoner.
Under september har Trumps kampanj halkat långt efter när det gäller insamlade pengar och reklamköp. Enligt analysföretaget Advertising Analytics spenderade Bidens läger nästan 100 miljoner dollar mer på annonser i radio och tv än Trumps under september månad.
USA-regeringen stämmer Google
USA:s justitiedepartement och 11 delstater har lämnat in en stämningsansökan mot Alphabets Google för brott mot konkurrensregler.
De fyra stora techjättarna – Facebook, Apple, Google och Amazon – har utretts i över ett år för utnyttjande av monopolställning. I Googles fall handlar det om bolagets monopol på marknaden för söktjänstmotorer.
DEBATT
”Fem miljarder dollar – annars global hungerkris”
FN:s livsmedelsprogram WFP behöver 5,1 miljarder dollar till mars 2021 för att förhindra en global hungerkris. Det skriver David Beasley direktör för FN:s World food programme (WFP) och biståndsminister Peter Eriksson (MP) på DN Debatt.
De senaste fem åren har hungern ökat i världen till följd av krig, klimatförändringar och förlorad biologisk mångfald. Pandemin har gjort det mycket värre, konstaterar de, och nämner situationen i Burkina Faso som exempel.
Enligt WFP väntas 270 miljoner människor lida av hunger till årsskiftet till följd av att de förlorat sina möjligheter till försörjning.
”Det är en kris av bibliska proportioner”, skriver Beasley och Eriksson.
”Ungdomsvård blir ungdomsanstalter”
”Är det en tyst utveckling mot inrättande av ungdomsanstalter som regeringen tagit initiativ till? Statens Institutionsstyrelse (SiS) fick den 14 oktober 2020 i uppdrag av regeringen att säkerhetsklassa alla Sveriges 22 särskilda ungdomshem samt inrätta säkerhetsavdelningar inom den slutna ungdomsvården. Det är troligt att bakgrunden bland annat är de tre rymningar från två olika SiS-institutioner som inträffade tidigare i år. Men frågan är om ett så litet antal individer ska få en sådan stor betydelse när SiS ska utvecklas”, skriver Peter Andersson, socionom och psykoterapeut på SvD Debatt.
”Kriminalpolitiken förlorar på att enögt föreslå hårdare tag och SiS har tyvärr blivit en del av det kriminalpolitiska narrativet där säkerhet, kontroll och hårdare tag ses som enda lösningar för denna grupp ungdomar. Det är sorgligt och ett svek att samhällets mest utsatta ungdomar inte får den vård de har rätt till”, fortsätter han.
”Gör om till jämlikt skattesystem”
”Skattesystemet behöver förändras i grunden. Istället för att prioritera låga skatter för de rikaste måste målet vara att minska klyftorna”, det menar LO-ekonomerna Åsa-Pia Järliden Bergström och Balder Bergström och Daniel Färm från Tankesmedjan Tiden i en debattartikel i Expressen om en ny rapport och föreslår bland annat markskatt för hus och en ny värnskatt.
”Ökad ojämlikhet är ingen naturlag. Det är en konsekvens av politiska beslut. Det gäller inte minst skattesystemet, som i stället för att minska inkomstskillnaderna har vridits om till att gynna redan resurs- och kapitalstarka grupper. Omfattande avdragsmöjligheter, undantag och regler bäddar för skatteplanering, skattefusk och skatteflykt. Välfärden får inte tillräckliga resurser. Och män gynnas betydligt mer än kvinnor”, skriver de.
Bland förslagen finns slopade rut- och rotavdragen, en ny och permanent form av värnskatt på höga inkomster, rättvisare skatteutjämning mellan rika storstads- och fattigare landsbygdskommuner och en ny och enhetlig kapitalinkomstskatt på 35 procent.