Ökar MP och V på grund av sommarvärmen?

Siffrorna säger, enligt SMHI, att årets sommar på de flesta håll varit varmare än normalt. ”Normalt” syftar i det här fallet på genomsnittet under åren 1991–2020. Samtidigt har Miljöpartiet, som i juni låg under fyraprocentspärren, klättrat upp till (i skrivande stund) 4,5 procent i Novus senaste opinionsmätning, 6,2 procent i Sifo och hela 7,9 procent i Skop.

Även förra valåret, 2018, var sommaren ovanligt varm. Mellan juni och augusti fördubblades antalet väljare som betraktade klimatet och miljön som en av de viktigaste valfrågorna. Samtidigt stärktes Miljöpartiets väljarstöd. Det väckte frågan: Påverkar sommarvädret hur vi röstar?

En färsk Novusundersökning beställd av Fokus visar att vädret spelar olika roll för olika väljargrupper. På frågan ”Kommer sommarvädret påverka hur du röstar i valet den 11 september?” svarade 8 procent av väljarkåren ja. Bland dem som röstar på V eller MP var siffran däremot 23 procent. 

Med andra ord: Vädret spelar betydligt större roll för miljöpartister och vänsterpartister än för genomsnittet. Men att vädret skulle utgöra en orsak till deras partisympatier kan vara en för långt dragen slutsats.

– Det är rimligt att tänka sig att V- och MP-väljare tänker mycket på extremväder och klimatförändringar, säger Anders Sundell, universitetslektor och forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. 

– Men det behöver inte betyda att valresultatet hade blivit ett annat om vädret varit annorlunda. Jag skulle inte utgå ifrån att de här 23 procenten nödvändigtvis hade röstat annorlunda om vädret hade varit kallare. För dem kan det helt enkelt vara självklart att vädret är något de tänker på när de röstar för att det är en fråga som engagerar dem.

Miljöpartiets partisekreterare Katrin Wissing är inne på samma linje.

– Jag tror att det finns många anledningar att man röstar på oss. Självklart kan det faktum att vi ser fler bränder, torka och översvämningar året runt i Sverige påverka hur vi röstar. Många som röstar på Miljöpartiet är oroliga för klimatförändringarnas konsekvenser både i Sverige och i resten av världen, säger hon.

Efter valet 2018 menade en del politiska kommentatorer att inte bara sommarvädret i sig, utan den mediala bevakningen av vädret, hade givit Miljöpartiet en skjuts i opinionen.

Enligt Anders Sundell är det inte otänkbart att mediebevakningen av vädret påverkar väljarbeteendet.

– Medier är en viktig informationskanal och det vore konstigt att tänka att vår bild av verkligheten inte formas av media. Däremot tror jag det vore svårt för media att över tid upprätthålla en bild som går på tvärs med verkligheten. Om media hade skrivit om vädret och klimatet på ett helt annat sätt hade det säkert påverkat många, men frågan är om det hade gått att göra, givet vad forskarkonsensus säger.

En alternativ tolkning är att det är mängden uppmärksamhet media ger en fråga, snarare än vinkeln, som påverkar väljare. Hur ser du på den teorin?

– Jag tror att folks uppfattningar om saker och ting hänger ihop med vad media skriver, men jag utgår från att de flesta i media försöker avspegla verkligheten. Att journalister skriver mycket om klimatet har att göra med att vi har sett extrema väderhändelser.

Anders Sundell jämför klimatfrågan med flyktingkrisen, som också gav upphov till en diskussion om mediernas roll.

– När det gällde flyktingkrisen hände något, människor ändrade uppfattning, politikerna ändrade uppfattning och media rapporterade om frågan på ett annat sätt än man gjort tidigare. Men vad var hönan och vad var ägget? Var det verkligheten som ändrades först eller var det medierapporteringen som påverkade väljarna och fick politikerna att följa efter? Det är inte helt givet vad som är urfaktorn. 

– När det kommer till kritan är nästan alla samhällsprocesser en växelverkan mellan verklighet, media, opinion och politik. Det går inte att säga med säkerhet att det ena var orsak och det andra var verkan.

***

Läs även: Fokus eftervalsanalys: Så vann Magdalena Andersson

Läs även: Därför tror du klimathotet är större än det är