Osannolikt att Kina invaderar Taiwan

Att det amerikanska representanthusets talman Nancy Pelosi besökte Taiwan i veckan gick knappast obemärkt förbi. Besöket var det första av en högt uppsatt amerikansk politiker på 25 år, och Kina hade varnat för att man skulle svara ”beslutsamt” och vidta ”kraftfulla åtgärder” ifall Pelosi genomförde resan. Taiwan fungerar i praktiken som en självständig stat, men Kina ser önationen som en del av folkrepublikens territorium. President Xi Jinping har i samtal med Joe Biden varnat USA från att blanda sig i Taiwanfrågan och hotat med att den som leker med elden ”slutligen kommer att bränna sig”.

När Pelosi ändå trotsade varningarna svarade Kina med att inleda militärövningar runt Taiwan, och att låta kinesiska stridsflyg kränka det taiwanesiska luftrummet. Under övningen avfyrade Kina dessutom för första gången sedan 1996 skarpa robotar i Taiwansundet. Enligt uppgifter ska några av dessa ha färdats över ön. Men ska den höjda militära aktiviteten i Taiwansundet ses som att en fullskalig kinesisk invasion är nära förestående? Stephanie Winkler, lektor i internationella relationer vid Försvarshögskolan, tolkar militärövningen som en signal till USA att inte försöka ändra det förhållande som råder kring Taiwan.

– Det finns farhågor i Kina att USA är inställt på att ändra status quo i Taiwansundet. Att fler krafter i kongressen och Vita huset försöker främja Taiwans självständighet. Nancy Pelosis besök ska ses i det ljuset.

– Nu försöker Kina demonstrera att man menar allvar. Det här är en tydlig signal att ytterligare åtgärder som leder till taiwanesisk självständighet betyder krig, säger Stephanie Winkler.

Kina har sagt att en återförening med Taiwan ”måste uppfyllas”, om nödvändigt med våld. Landet räknas som ett av världens starkaste militärt, med världens största reguljära armé. Men en invasion av Taiwan lär ändå bli dyrköpt för Kina. En del av av invasionsstyrkan kan luftlandsättas men huvuddelen kommer att behöva färdas sjövägen. Hundratals skepp lastade med soldater, vapen, mat och ammunition kommer att behöva korsa Taiwansundet. Sundet är drygt 12 mil brett vid dess smalaste punkt, vilket gör de relativt långsamma vattentransporterna lätta att upptäcka och sårbara för robot-, luft- och ubåtsattacker. Väl på ön kommer de kinesiska soldaterna dessutom möta besvärlig terräng – och taiwanesisk militär som övat på att försvara ön i årtionden.

– Det är osannolikt att en invasion blir framgångsrik. Taiwan har tränat på att försvara ön sedan 1949, och de kinesiska styrkorna har inte varit i strid sedan kriget med Vietnam i slutet av 70-talet. Ukraina gick inte så bra för Ryssland, eller hur? Kineserna tittar noggrant på vad som händer där, säger Stephanie Winkler.

Enligt analytiker på nyhetsbyrån Bloomberg är det mer troligt att Kina inleder en blockad till havs för att utöva påtryckningar mot både Taiwan och omvärlden. Taiwan är världsledande producent av halvledare, en nyckelkomponent i allt från nya bilar, till sjukvårdsprodukter och militär materiel. Som påtryckningsmedel har halvledare jämförts med rysk gas. Det råder sedan tidigare brist på halvledare, och störningar i det hårt trafikerade Taiwansundet skulle leda till stora problem på världsmarknaden. 

Stephanie Winkler vid Försvarshögskolan hoppas att både USA och Kina nyttjar den kris som nu blossat upp till att tina upp de frostiga relationerna länderna emellan. Att man lyckas hitta en diplomatisk lösning istället för att det mynnar ut i ett nytt handelskrig – eller krig.

– Relationen mellan USA och Kina försämrades 2017 och sedan dess har det varit en nedåtgående spiral. Nu har vi vår första riktiga kris. Om USA och Kina lyckas hitta en mekanism för att navigera igenom krisen skulle det kunna stabilisera de bilaterala relationerna. Vilket i sin tur skulle gynna hela Stilla havs-regionen.