Påskgodis från regeringen – men Skansen flaggar för stor underhållsskuld

Text:

Bild: TT

Klockan tio på skärtorsdagsförmiddagen slog Skansen upp sina entrégrindar för säsongen. Ett nytt glaskonstverk i spegeldammen mötte de första besökarna. Det var soligt, svalt i luften, och Yvonne Nordlind, Skansens kommunikationschef, drog en suck av lättnad och kände hur livslågan började flamma starkare när de första besökarna anlände.

Det fanns dubbla skäl till det. En timma tidigare hade kultur- och idrottsminister Amanda Lind (MP) på en digital pressträff i meddelade att regeringen skjuter till mer pengar till kulturen och idrotten. Paketet presenterades som ”ett återhämtningsstöd till både kulturen och idrotten samt ett antal statliga finansierade institutioner”.  En av de finansierade institutioner som får del av stödet var alltså Skansen. Friluftsmuseet på Djurgården får enligt Linds förslag samsas om ett krisstöd på 125 miljoner kronor med ett antal andra statliga finansierade kulturinstitutioner. Kulturdepartementet nämnde Vasamuseet och Nordiska muséet, Nobelmuseet. Amanda Lind sa att syftet med stödet är att mildra pandemins konsekvenser. Och att alternativet vore att låta sektorerna tyna bort. Något Lind beskrev som "otänkbart".

– Det är livsverk som byggts upp och drömmar som grusats på ett år.

LÄS MER: Historien om Skansen i fara

Så länge pandemin slår hårt mot kultur- och idrottslivet behöver regeringen på olika sätt jobba för att stötta upp den, sa ministern och sa att skälet till det var att kulturen ”fyller en så grundläggande funktion i vårt samhälle.”

Till Fokus sa Yvonne Nordlind att stämningen och känslan var fylld av förhoppningar, samtidigt som hon noterade hur lätt och självklart säsongens första besökare tycktes hålla på pandemiavståndet.

– Vi vill att det ska kännas att det är fint och omhändertagande här. Och det känns tryggt och safe, inte för mycket folk, men så härligt att äntligen få öppna.

Att beskedet från staten om pengarna inte gjorde påskveckans torsdagsmorgon sämre var uppenbart, men exakt vad det betyder eller hur långt det räcker var direkt efter beskedet svårt att bedöma.

Yvonne Nordlind:

– Vi har ju äskat 628 miljoner kronor, av vilka den stora delen är underhållsskulder. Vi har flaggat för att vi har en enorm underhållsskuld. Vi har 300 byggnader som ska underhållas. Har man renoverat hus själv vet man vad det kostar. När det rör sig om kulturminnesbyggnader kostar underhållet ännu mer.

Fokus berättade i förra veckan att en rad bebyggelseantikvarier och byggnadsvårdare som arbetat med underhåll av de kulturminnesvärda husen på Skansen ställde sig undrande till Skansenstyrelsens vädjan i en debattartikel i Aftonbladet. Budskapet i den var ett högt rop på extrapengar från staten för bevarandeuppdraget. Inte så att bebyggelsebevararna inte delade uppfattningen om behovet, men de tyckte att ledningen investerat pengar på stora projekt som de menade ökade driftskostnaderna och gjorde underhållsbudgeten ännu knaprare.

– Det får stå för dem, säger Yvonne Nordlind. Baltic Sea Center betalades med hjälp av sponsorpengar, och tanken är att det ska locka fler besökare hit och ge nya intäkter. Vi skulle behöva rusta upp de gamla husen, inte bara lappa och laga, men det kostar som sagt mycket. Och sponsorer vill gärna vara med på Skansen, men de vill bygga nytt, och de är inte alls lika intresserade av att laga och lappa för sina pengar. Och vi får inte tillräckliga medel, så vi måste göra något själva.

– Det här är inget som kommer gratis. Åren som har gått har gjort underhållsskulden ännu större. Vi får hoppas att vi kan komma ikapp. När corona kom var det ju det värsta som kunde hända oss, som att allt drogs undan.

På skärtorsdagen på Skansen lockade det nya konstverket många av de första besökarna.

– Det är inget sponsorprojekt, det är glaskonst, skapade av våra egna glasblåsare, sa Yvonne Nordlind.

LÄS MER: Arkitektur med politisk sprängkraft