Påveval – som på film
Politik och ränksmiderier föregår valet av nytt överhuvud för världens 1,4 miljarder katoliker.
Bild: AP
Mer än hundratusen svenskar har sett filmen Konklaven, som kom i fjol. En spännande skildring av dramatiken och de högtidliga riterna som kringgärdar valet av en ny påve.
Men som bekant överträffar verkligheten ofta dikten.
Den konklav som nu väntar i Rom kan bli den som får störst politisk sprängkraft i modern tid. Striden kommer att stå kring huruvida den katolska kyrkan ska ledas av en vänsterliberal påve som för Franciskus arv vidare, eller om det i stället ska bli en konservativ påve, framröstad av Franciskus många fiender.
Med tanke på det oroliga världsläget med en ovisshet som vi inte upplevt sen kalla krigets dagar, så får denna konklav en ovanligt stor betydelse även politiskt. Religion och politik har dock förvisso alltid vandrat hand i hand genom historien. En av alla vaticanisti, reportrar som dagligen bevakar Vatikanen, pekar på hur stor politisk makt en påve kan utöva genom sitt ämbete, då han ses av de troende som Guds ställföreträdare på jorden. En makt som ofta underskattas i det sekulariserade Sverige, där rapporteringen och kunskapen om Vatikanen är begränsad.
Men den katolska kyrkan med sina 1,4 miljarder följare är världens största religiösa samfund. Den tronar på enorma rikedomar och enligt Time Magazine uppgår dess förmögenhet till minst 100 miljarder kronor, troligen mer.
Genom århundradena har Vatikanen starkt påverkat människors åsikter inte minst i frågor om familj, kvinnans roll, preventivmedel, celibat och aborter.
Samtidigt har den katolska kyrkan också spelat en roll i otaliga storpolitiska maktkamper, ända sedan den grundades. Ett exempel i vår tid är påven Johannes Paulus II. Då han år 1979 besökte sitt födelseland Polen, som var en del av det kommunistiska östblocket, fick det stora konsekvenser.
Hans besök och hans sätt att tala till det polska folket satte inte bara stenar, utan delar av östblockets fundament, i gungning, långt utanför Polens gränser. Två år senare, 1981, utsattes Johannes Paulus för ett mordförsök men överlevde. Italiens största dagstidning Corriere della Sera har publicerat dokument från DDR som sägs bevisa att det var Sovjetunionen som genom bulgariska och östtyska agenter beställde mordet. Den farlige påven måste tystas. Men Johannes Paulus II överlevde attentatet – och 1989 föll som bekant Berlinmuren och snart därpå kollapsade hela Sovjetimperiet. Alla världsledare som kan sin historia är medvetna om religionens storpolitiska sprängkraft. Därför blir det här ett påveval som kommer att handla lika mycket om politik som om tro.
Konklaven kan inledas tidigast om två veckor, efter begravningen av påve Franciskus, där statschefer från hela världen väntas delta. Det finns 137 valbara kardinaler, vilket gör detta till den största konklaven ända sedan ceremonin infördes år 1276. Inte minst USA:s administration vill se en konservativ påve ta över. Vicepresident Vance är konverterad katolik och var öppet starkt kritisk till påve Franciskus.
I påskhelgen, dagen innan påven dog, besökte JD Vance Rom med sin familj. Han hade ett kort möte med påven där båda höll god min i elakt spel, om än med möda. Den amerikanska regeringen uppskattade inte Franciskus kritik av Trump-adminstrationen. Påven har fördömt dess hårda linje mot migranter, nedskärningarna i internationellt bistånd och USA:s hållning inte minst i Israel-Palestina-frågan.
Att påve Franciskus också hade en hyfsat tolerant syn på homosexuella och gav en rad kvinnor viktiga roller inom Vatikanen är annat som inte uppskattas nämnvärt av konservativa amerikanska katoliker – och inte heller av de inom kyrkan som vill hålla fast vid mer traditionella värderingar.
Påve Franciskus fiender lär gråta krokodiltårar på begravningen och det finns anledning att tro att det därefter blir en långdragen konklav. De troende på plats framför Sankt Peterskyrkan kan få vänta många dagar på att få se den vita röken, som signalerar att en ny påve har valts, stiga mot Roms himmel.
***
Läs även: En påve som kallades woke
Mer än hundratusen svenskar har sett filmen Konklaven, som kom i fjol. En spännande skildring av dramatiken och de högtidliga riterna som kringgärdar valet av en ny påve.
Men som bekant överträffar verkligheten ofta dikten.
Den konklav som nu väntar i Rom kan bli den som får störst politisk sprängkraft i modern tid. Striden kommer att stå kring huruvida den katolska kyrkan ska ledas av en vänsterliberal påve som för Franciskus arv vidare, eller om det i stället ska bli en konservativ påve, framröstad av Franciskus många fiender.
Med tanke på det oroliga världsläget med en ovisshet som vi inte upplevt sen kalla krigets dagar, så får denna konklav en ovanligt stor betydelse även politiskt. Religion och politik har dock förvisso alltid vandrat hand i hand genom historien. En av alla vaticanisti, reportrar som dagligen bevakar Vatikanen, pekar på hur stor politisk makt en påve kan utöva genom sitt ämbete, då han ses av de troende som Guds ställföreträdare på jorden. En makt som ofta underskattas i det sekulariserade Sverige, där rapporteringen och kunskapen om Vatikanen är begränsad.
Men den katolska kyrkan med sina 1,4 miljarder följare är världens största religiösa samfund. Den tronar på enorma rikedomar och enligt Time Magazine uppgår dess förmögenhet till minst 100 miljarder kronor, troligen mer.
Genom århundradena har Vatikanen starkt påverkat människors åsikter inte minst i frågor om familj, kvinnans roll, preventivmedel, celibat och aborter.
Samtidigt har den katolska kyrkan också spelat en roll i otaliga storpolitiska maktkamper, ända sedan den grundades. Ett exempel i vår tid är påven Johannes Paulus II. Då han år 1979 besökte sitt födelseland Polen, som var en del av det kommunistiska östblocket, fick det stora konsekvenser.
Hans besök och hans sätt att tala till det polska folket satte inte bara stenar, utan delar av östblockets fundament, i gungning, långt utanför Polens gränser. Två år senare, 1981, utsattes Johannes Paulus för ett mordförsök men överlevde. Italiens största dagstidning Corriere della Sera har publicerat dokument från DDR som sägs bevisa att det var Sovjetunionen som genom bulgariska och östtyska agenter beställde mordet. Den farlige påven måste tystas. Men Johannes Paulus II överlevde attentatet – och 1989 föll som bekant Berlinmuren och snart därpå kollapsade hela Sovjetimperiet. Alla världsledare som kan sin historia är medvetna om religionens storpolitiska sprängkraft. Därför blir det här ett påveval som kommer att handla lika mycket om politik som om tro.
Konklaven kan inledas tidigast om två veckor, efter begravningen av påve Franciskus, där statschefer från hela världen väntas delta. Det finns 137 valbara kardinaler, vilket gör detta till den största konklaven ända sedan ceremonin infördes år 1276. Inte minst USA:s administration vill se en konservativ påve ta över. Vicepresident Vance är konverterad katolik och var öppet starkt kritisk till påve Franciskus.
I påskhelgen, dagen innan påven dog, besökte JD Vance Rom med sin familj. Han hade ett kort möte med påven där båda höll god min i elakt spel, om än med möda. Den amerikanska regeringen uppskattade inte Franciskus kritik av Trump-adminstrationen. Påven har fördömt dess hårda linje mot migranter, nedskärningarna i internationellt bistånd och USA:s hållning inte minst i Israel-Palestina-frågan.
Att påve Franciskus också hade en hyfsat tolerant syn på homosexuella och gav en rad kvinnor viktiga roller inom Vatikanen är annat som inte uppskattas nämnvärt av konservativa amerikanska katoliker – och inte heller av de inom kyrkan som vill hålla fast vid mer traditionella värderingar.
Påve Franciskus fiender lär gråta krokodiltårar på begravningen och det finns anledning att tro att det därefter blir en långdragen konklav. De troende på plats framför Sankt Peterskyrkan kan få vänta många dagar på att få se den vita röken, som signalerar att en ny påve har valts, stiga mot Roms himmel.
***
Läs även: En påve som kallades woke
