Planen: Få fart på ekonomin efter corona – genom att renovera miljonprogrammen

Nyligen presenterade den danska regeringen en satsning på motsvarande 43 miljarder kronor på en grön renovering av allmännyttiga bostadsområden. Målet är att tidigarelägga investeringar som måste göras, för att här och nu bidra till att få fart på ekonomin och skapa nya jobb. Redan i år räknar danska regeringen med att satsningen kan ge 3 300 jobb, och 7 800 jobb under 2021.

Idén vill svenska allmännyttan importera:

– Vi bör i samverkan mellan staten, kommuner och de allmännyttiga bolagen hitta en liknande lösning. Det här är en chans till omtag och vi har i dag runt 150 000 lägenheter i allmännyttan som behöver renoveras, säger Anders Nordstrand, vd för Sveriges allmännytta (tidigare Sabo).

I Danmark sker finansieringen genom Landsbyggsdfonden, ett slags allmännyttans kreditinstitut, och staten bidrar genom att skjuta upp betalningen av underskott i fonden i tio år. Svenska allmännyttan har ingen motsvarande fond, men Anders Nordstrand pekar på att staten redan är med och subventionerar bostads­renoveringar – men bara för ägda bostäder.

– De som äger sin bostad får rotbidrag, men de som bor i hyresrätt får inga stöd för att renovera. Vi har länge efterlyst en mer jämlik lösning mellan ägt och hyrt boende. I dag går 10 miljarder till rotarbete i ägda bostäder, säger han.

– Genom en överenskommelse och en gemensam finansiering skulle vi kunna göra en massiv insats för en upprustning av bostadsområden. Bostadssektorn är en nyckel för att få i gång ekonomin igen. Med en grön renovering får vi energisnåla hus, attraktivare lägenheter och områden, och kan göra det till rimliga hyresnivåer.

Flera allmännyttiga företag har också använt renoveringar som ett sätt att skapa nya jobb i utsatta stadsdelar. Metoden har testats i bland annat Örebro och Botkyrka. Den har riktats mot dem som tidigare stått långt ifrån arbetsmarknaden.

Bostadsbyggandet i Sverige nådde en rekordnivå för de senaste 25 åren 2017, men har därefter minskat. Bedömningen var redan innan coronakrisen att nedgången fortsätter även i år. Men investeringar i nybyggande och renoveringar anses ha stora spridningseffekter på övriga ekonomin. På 90-talet kampanjade fackförbundet Byggnads under parollen att »ett byggjobb skapar jobb åt tre andra«.

Den svenska allmännyttan har löpande underhållsplaner för vilka områden som ska åtgärdas, och kan man enas om en finansieringsmodell skulle renoveringarna kunna komma i gång relativt snabbt.

Men det finns ett problem: upphandlingreglerna. Lagen om offentlig upphandling (LOU) omfattar kommuners och regioners upphandlingar. Och där finns allmännyttan i en gråzon. Enligt den så kallade Allbolagen från 2011 ska allmännyttan drivas enligt affärsmässiga principer, i princip som vilket företag som helst. Men kommunerna är ägare och hittills har allmännyttan ansetts omfattas av LOU.

– Vi har ett stort antal bra exempel på hur vi involverar de boende i renoveringar. Och hur vi då kunnat anställa boende i området som får en väg in på arbetsmarknaden. Men då borde allmännyttan inte omfattas av LOU, säger Anders Nordstrand.

***

FAKTA: Danska exemplet

I Danmark räknar man med en kortare startsträcka. Den allmänna bostadssektorn omfattar i dag 580 000 bostäder med nära en miljon hyresgäster.

Det renoveringspaket man nu presenterat omfattar åren 2020–2026.

I Sverige omfattar allmännyttan 720 000 bostäder.