Platons förbannelse

Man lär sig saker varje dag.

Som att en dator inte är en tv. Inte heller en surfplatta eller en mobiltelefon kan tydligen räknas som en tv.

Om man nu, som Radiotjänst, hade trott det.

I över ett år har myndigheten som hotar att lägga sniglar på avgiftsskolkarnas ögon drivit in tv-licens från ägare av allehanda manicker med internetuppkoppling. En mjukvaruutvecklare i Malmö överklagade inte en utan tre gånger. Till sist satte Högsta förvaltningsdomstolen stopp, och Radiotjänst måste nu betala tillbaka pengar till tiotusentals personer.

En tv är en tv. Punkt.

hDenna simpla logik tycks inte ha nått alla inom rättsväsendet. Där ett nej fortfarande inte alltid betyder nej.

I förra veckan friade hovrätten en man från våldtäktsanklagelser. Han hade, fastslog rätten, visserligen våldtagit kvinnan men något uppsåt att våldta gick inte att styrka. Våldet kan ju ha varit ömsesidigt, åtminstone i mannens ögon. Kanske trodde han att sluta betydde mera, resonerade domstolen – vilka är egentligen vi att döma?

Ja, det kan man verkligen fråga sig. Om man inte kan skilja på ja och nej kanske man ska söka jobb någon annanstans. På Radiotjänst exempelvis.

Ska man leta efter någon som är skyldig till denna begreppsförvirring så är Platon en stark kandidat. Filosofen sa att en spade inte är en spade, utan blott en blek kopia av den verkliga spaden som endast existerar i idévärlden.

Verkligheten var på så vis inte det verkliga.

Säg det till Nicklas Nygren, systemutvecklaren från Malmö som tog strid mot Radiotjänst och nu får pengarna tillbaka. Gissa vad han ska köpa för dem? En tv.