Rädslan för en andra virusvåg efter sommaren: »Smittan ligger och bubblar«

Så gott som alla skulle få smittan. Det förutspådde tidigare statsepidemiolog och Folkhälsomyndighetskonsulten Johan Giesecke med Leif GW Persson-liknande tvärsäkerhet i begynnelsen av det nya coronavirusets utbrott i Sverige. I en orolig tid längtade många efter en sådan självsäkerhet. Faktum var att inte ens experterna vid denna tid kunde göra mycket annat än att i viss mån ägna sig åt kapplöpning i killgissningar.

Den svenska strategin har anklagats för att cyniskt offra människoliv i syfte att rädda ekonomin. Till försvar för strategin att hålla samhället halvöppet har bland and­ra den australiske filosofen Peter Singer framhållit att pandemin tvingar länder att agera utilitaristiskt: att väga mesta möjliga nytta, eller lycka, mot minsta möjliga lidande. Vilket enligt Peter Singer innebär att låta risken för psykisk ohälsa och självmord bland unga till följd av den arbetslöshet som ett nedstängt samhälle kan orsaka väga tyngre, än att fler äldre dör av covid-19.

Trots förebråelser om ett stoiskt lugn har Anders Tegnell och Folkhälsomyndigheten med stor sannolikhet aldrig velat »offra« äldre.

Däremot verkar Sverige från början (vilket tidigare statsepidemiolog Annika Linde också påpekat i en DN-intervju) ha haft en egen inställning till hur smittspridningen skulle komma att ske: Att smittan ändå skulle drabba oss, att det enda vi kan göra är att pressa ner den, låta många smittas i lagom takt. Medan flera andra länder utgått från att det går att i princip eliminera virusspridningen.

Sveriges pandemiplaner och hantering av coronavirusutbrottet tycks alltså ha utgått från att det rörde sig om ett influensa­virus, som spanska sjukan eller asiaten. Men enligt Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, beter sig viruset inte som ett sådant; det borrar sig i stället ner i kluster, i segregerade områden, på äldreboenden eller sjukhus, där man också sett högst antal smittade och personer med antikroppar.

– Däremellan handlar det om ganska låga tal, uppger Björn Olsen och spår ­därför att ingen utbredd andra våg av ­sars-cov-2 kommer att slå över Sverige i höst.

– Visst kan man få enstaka större eller mindre utbrott. Men om testkapaciteten är på topp kan dessa identifieras och isoleras, resonerar han.

Har länder med hårdare restriktioner från början utgått från just spridning via kluster?

– Sannolikt, det är svårt att säga nu. Bästa bekämpningen av viruset är identifikation av kluster, testa, smittspåra och karantän.

[caption id="attachment_642607" align="alignnone" width="1500"] Björn Olsen.[/caption]

Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet, befarar tvärtom en värre, kraftigare andra våg. Med hjälp av sommarvärme och åtgärder har man nu kunnat trycka tillbaka viruset.

– Men smittan ligger ändå och bubblar, nästan överallt. Nästan inget land kommer att vara helt smittfritt. När hösten kommer sprids viruset sannolikt från många håll samtidigt. Och då har vi inte hjälp av vädret.

Många länder kommer att ha svårt att hålla tillbaka en intern smittspridning, som blir följden av lättade restriktioner och minskad social distansering, tror Niklas Arnberg, som befarar en ökad smittspridning på norra halvklotet redan i september, oktober.

Att hålla fast vid restriktioner ser han som ett sätt – inte att förhindra – men att fördröja och dämpa en andra våg.

– Men att stänga ner samhället har ett annat pris, konstaterar Niklas Arnberg, som ändå anser att människor borde undvika utlandsresor »tills vi har ett vaccin«.

Även Anders Tegnell har talat om en andra våg. Men bedömt risken för en stark sådan i Sverige som mindre i och med att landet haft en omfattande förstavåg, och en stor del av befolkningen troligen blivit immun.

Hoppas på flockimmunitet kan vi alltid, tillstår Niklas Arnberg. Men hittills verkar vi inte ha mer än högst 10–15 procents immunitet. Hans bild är att sars-cov-2 förekommer både i kluster och i bred spridning. Viruset blossar upp i lokala utbrott; i olika stadsdelar i Stockholm eller på en skola utanför Skellefteå.

– Samtidigt har vi en icke-klusterbaserad spridning, med enstaka fall här och där, nästan överallt.

Att regeringen nu utlovar bredare testning och smittspårning övertygar inte.

– Det förutsätter att testkapacitet och smittspårning är tillräckligt bra i hela landet, och globalt. I Sverige har det gått så där att öka testkapaciteten. Och smittspårning gav man upp en vecka efter att sportlovsresenärerna kom hem. Jag är långtifrån övertygad om att vi kommer att ha tillräcklig testkapacitet i alla regioner i höst.

Läs också: Björn Olsen: »De bästa forskarna finns inte på Folkhälsomyndigheten«

***

FAKTA: Både droppsmitta och luftburen smitta

Sars-cov-2 smittar främst via droppsmitta: smittämnen överförs till slemhinnor i ögon, näsa eller mun via droppar från hosta eller nysningar. Droppar kan även komma ut när man pratar och andas, och når då en armlängds avstånd innan de faller till golvet.

Sars-cov-2 kan också överföras via luftburen smitta, då dropparna torkar ihop till mindre droppkärnor, aerosoler, som sprids i luften och kan inandas. De faller inte direkt till marken, utan kan stanna kvar i luften längre.