Rättsosäkra återkrav sätter assistansföretag i konkurs
Försäkringskassan har bestämt sig för att kräva återbetalningar från assistansföretag till varje pris.
Bild: TT
År 2020 startade Försäkringskassan en utredning mot ett assistansföretag i Mellansverige. Företaget erbjuder personlig assistans till personer med funktionsnedsättningar och är med sina runt femhundra medarbetare den största privata arbetsgivaren i sin kommun.
Bakgrunden är att en anställd assistent, som blivit osams med brukaren, hade anmält företaget till Försäkringskassan. Assistenten påstod att brukaren hade betydligt mindre hjälpbehov än vad assistansföretaget hade levererat och fått betalt för. Myndigheten granskade vårdjournaler och genomförde intervjuer av assistenter, men fann inga felaktigheter i den assistans som tillhandahållits. Företaget kunde därför fortsätta sitt arbete utan anmärkning.
Men 2024 förändrades allt. En ny anonym anmälan ledde till att Försäkringskassan åter granskade exakt samma underlag som 2020, men denna gång drog myndigheten slutsatsen att brukarens vårdbehov var väsentligt lägre och att företaget skulle återbetala omkring 20 miljoner för utbetalningar som gjorts sedan 2012. Detta trots att ingen ny bevisning eller förändrade omständigheter hade framkommit.
Nu ser det ut som om företagets snart tjugoåriga historia snart är över. Försäkringskassans återbetalningskrav kommer att ruinera företaget och påverka de brukare som är beroende av dess tjänster om det verkställs.
– Vi har alltid agerat i enlighet med de beslut och riktlinjer vi fått från Försäkringskassan. Att de nu, flera år senare, ändrar sitt ställningstagande baserat på samma material som de tidigare har prövat och godkänt är obegripligt, säger företagaren som vill vara anonym.
Han står oförstående inför Försäkringskassans ändrade bedömning, samt det faktum att återkravet ställs utan att först genomgå en rättslig prövning.
– Som enskild står man totalt maktlös inför en myndighets godtyckliga beslut, säger han.
– Det mest absurda är att Försäkringskassan tittar på samma dokument och drar nu slutsatsen att vi skulle ha insett att vi fått för mycket pengar, trots att de själva tidigare har godkänt och konstaterat att allt var i sin ordning.
Han menar också att myndigheten har undanhållit omständigheter som talar för företaget och pekar bland annat på ett telefonsamtal mellan en tjänsteman från Försäkringskassan och en medarbetare på företaget. Under samtalet, som varade över 13 minuter, framhöll medarbetaren tydligt företagets syn att brukaren hade omfattande hjälpbehov. Trots att detta samtal fanns dokumenterat valde Försäkringskassan att inte inkludera det i sin utredning och motiverade beslutet med att samtalet var "för kort och inte betydande".
– Om återkravet går igenom är det ingen tvekan om att bolaget går i konkurs. När ett assistansföretag lägger ner så är det kommunens ansvar att tillvarata alla brukares intressen och jag har mycket svårt att tro att de har kapacitet att erbjuda detta på så kort tid, säger företagaren.
"Rättssäkerheten måste garanteras"
Fallet i Mellansverige är inte det enda i sitt slag. Liknande problem drabbade företaget Nordica Assistans som senare fick rätt i domstol. Men för sent – bolaget hade då redan tvingats lägga ner en av sina verksamheter. Försäkringskassan krävde 2019 Nordica på drygt sju miljoner kronor för assistansersättning gällande en brukare. Detta, och andra återkrav, vad huvudanledningen till att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) drog in dotterbolagets tillstånd.
Först sedan återkravet hade manglats genom rättsväsendet fick Nordica rätt. Kammarrätten i Jönköping meddelade tidigare i år – alltså fyra år senare - att Försäkringskassan saknade grund för återkravet. Men då hade den aktuella verksamheten alltså redan lagts ned.
Adam Grabavac var den advokat som drev återkravsärendet.
– Försäkringskassan saknade nästan helt och hållet bevisning som gav stöd för vad de hade påstått hänt, vilket kammarrätten också kunder konstatera, säger Grabavac.
Han är kritisk till att Försäkringskassan beslutar om sina krav på återbetalning innan själva grunden för återkravet har genomgått rättslig prövning. Grunden för ett återkrav mot en assistanssamordnare är i de flesta fall ett beslut om indragning eller minskning av en enskild persons rätt till assistansersättning. Den enskilde driver då ofta beslutet till domstol, menar han.
– Att ställa krav på återbetalning innan grunden för återkravet har prövats rättslig skapar enorma konsekvenser för assistansanordnaren. Det gäller inte bara företagare utan även kommunala anordnare, säger han.
– Vi har sett bolag gå omkull redan på grund av ett framställt återkrav, långt innan rättsliga prövningar bekräftar om det finns grund för kravet
När Försäkringskassan driver återkravsprocesser innan de ens vet om de har rätt i sak skapar det kostsamma konsekvenser för parterna och belastar även domstolarna ekonomiskt, menar han. Om den enskilde vinner mot Försäkringskassan så medger myndigheten regelmässigt bifall i processen om återkrav mot anordnaren.
– Rättssäkerheten måste garanteras. Återkrav som ännu är under prövning av domstol ska inte ligga till grund för att återkalla ett tillstånd, säger Gravavac.
Krävande rättsprocess
Försäkringskassans hantering av återkrav har blivit föremål för allt hårdare granskning de senaste åren. Under perioden 2020–2022 uppgick återkraven till mellan 400 och 500 miljoner kronor per år. Efter en liten minskning 2023 har antalet återkrav stigit igen och ser ut att slå rekord i år.
Även vårdjätten Humana har uppmärksammat problemet med sena och godtyckliga återkrav. I en debattartikel i SvD nyligen skrev bolagets vd Hans Dahlgren att Försäkringskassans återkrav innebär långa och dyra rättsprocesser – som vårdgivaren vinner i 90 procent av fallen.
”Det hela väcker stora frågor: varför inväntar inte Försäkringskassan utgången av den första processen, om behovsbedömningen och rätten till assistans, som ju rimligen måste vara styrande för om man överhuvudtaget kan ställa ett återkrav? Och, varför driver Försäkringskassan ärenden som uppenbarligen inte håller i rättsliga prövningar?”, skrev Dahlgren bland annat.
Han pekar också på att Försäkringskassans återkrav inte sällan går på tvärs mot myndighetens egna tidigare fattade beslut. Samt att Försäkringskassan – som i fallet med företagaren i inledningen – ändrar sina bedömningar efter så mycket som över tio år senare.
”Genom att driva återkrav utan tillräcklig grund, skjuter den statliga myndigheten över ansvaret för rättssäkra beslut på assistansutförare och enskilda personer. Detta är inte bara en ineffektiv hantering av skattepengar utan skapar även stor osäkerhet för de människor som är beroende av personlig assistans”, skrev Dahlgren.
Under tiden rullar ärendet med företagaren i den mellansvenska kommunen vidare och han har nu har en lång, dyr och krävande rättsprocess framför sig:
– Hur ska vi kunna lita på en myndighet där samma beslut som friade oss igår kan krossa oss imorgon?
***
