Regeringen kan tvingas backa om koranbränningar

Justitieminister Gunnar Strömmer tänker lägga fram sammanlagt 14 propositioner innan riksdagen tar sommaruppehåll i slutet på juni. Men på den långa listan saknas ett av de mest kontroversiella och nedsablade förslagen under den borgerliga regeringstiden: en skärpning av ordningslagen för att stoppa koranbränningar och andra manifestationer som kan utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Regeringens uttalade avsikt var att en lagändring skulle träda i kraft den 1 juli 2025. Nu hänger detta i luften. 

När koranbränningarna nådde kulmen under den svenska Natoprocessen 2023 utlöste det våldsamma protester i den muslimska världen med hot om hämndaktioner. Enligt Svenska Institutet uppfattades bränningarna som ”islamofobiska, rasistiska och hatiska.” I Bagdad stormades den svenska ambassaden av en uppretad folkmassa. I Turkiet rasade Erdoğan mot brända koraner och hotade att stoppa det svenska Natointrädet. Säpo höjde terrorhotnivån från tre till fyra på den femgradiga skalan. 

Regeringens svar blev att tillsätta en utredning för att ”se över om Sveriges säkerhet ska kunna beaktas vid tillståndsprövning och villkorsgivning för allmänna sammankomster enligt ordningslagen.” 

När utredningen överlämnades till regeringen i juli 2024 var slutsatsen att ”rikets säkerhet är ett i viss mån överordnat intresse som kan läggas till grund för långtgående begränsningar av yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheterna.”  

Utredaren tog upp tre alternativ till åtgärder. Det skarpaste förslaget är att polisen kan ”vägra tillstånd” för en allmän sammankomst om det föreligger ”påtaglig fara” för rikets säkerhet. Ett andra alternativ är att villkora allmänna sammankomster med ”förbud mot vissa gestaltningsformer”, t ex att bränna koraner. Ett tredje att stärka polisens möjligheter att avgöra tid och plats för att undvika provokationer.  

En knäckfråga i sammanhanget är hur ”påtaglig fara” mot rikets säkerhet, grunden för att vägra tillstånd, ska definieras och vem som ska göra det. Utredaren anser att UD och Säpo ska tillfrågas ”om det inte är uppenbart obehövligt”. Enligt Säpos remissvar är det ingen bra lösning: ”Det finns en risk att Säkerhetspolisen genom yttrande till Polismyndigheten indirekt kan anses styra villkoren för yttrandefriheten.” 

Planerna på skärpt lagstiftning har mötts av hård kritik från politiker, experter och medieföreträdare. Justitiedepartementet har ändå haft siktet inställt på att lägga fram en proposition under våren. Men som det ser ut nu kommer detta inte att lyckas. 

Förslaget finns inte med i regeringens propositionsförteckning för vårriksdagen. Justitieministerns pressekreterare Caroline Opsahl uppger att ärendet ”bereds i Regeringskansliet”, men kan inte ange någon tidtabell för propositionen och ber att få återkomma med besked när det finns något mer att säga. Problemet för regeringspartierna är att det saknas stöd för inskränkningar av yttrandefriheten i riksdagen. ”Sverigedemokraterna kommer aldrig acceptera att vi anpassar oss efter hot och påtryckningar från islamister och diktaturer”, löd beskedet från Jimmie Åkesson. 

När Tidöpartierna inte är överens kan regeringen försöka få med sig Socialdemokraterna för att säkra en majoritet. Men inget tyder på att det är en framkomlig väg. Motförslaget från S var att utreda även om koranbränningar kan utgöra hets mot folkgrupp eller förargelseväckande beteende med bestraffning i efterhand när aktionen redan är genomförd. V och MP anslöt sig till det utan att få gehör från regeringen. 

I nuläget tyder allt på att regeringen tvingas backa och avstå från att lägga fram en proposition innan riksdagen stänger för sommaren, och då blir det heller ingen skärpning av ordningslagen och inget förbud mot att bränna koraner vid halvårsskiftet. 

***

Läs även: Sverige är inte islamofobiskt

Läs även: Vi kan inte tillåta koranbränningar för principens skull