Regeringen vill utöka övervakning utan brottsmisstanke – igen

Sedan i höstas får polisen i hemlighet övervaka medborgare som inte är misstänkta för brott. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) beskrev det som att polis och åklagare får tillgång till samma verktyg när de bekämpar kriminella gäng, som Säpo har tillgång till för att bekämpa terrorbrott och spioneri. ”Men i väl avgränsade fall – det ska vara de allra grövsta brotten och personer som rör sig i den gängkriminella miljön”, lovade Strömmer.

Nu har regeringen dock lagt fram en proposition om att låta polisen använda vissa så kallade preventiva hemliga tvångsmedel även mot ekonomisk brottslighet, från grov stöld till grov marknadsmanipulation. Ändringarna föreslås börja gälla 1 september.

Hemliga tvångsmedel är övervakning som sker utan den övervakades vetskap. Det kan röra sig om allt från buggning till avlyssning av telefonsamtal. Och så det kanske allra mest långtgående: hemlig dataavläsning, som ger polisen rätt att hacka medborgares datorer och mobiltelefoner och få tillgång till deras chattkonversationer, filer och privata bilder.

– Det är en helt ny nivå av intrång, säger Elias Rudberg, styrelseledamot i Föreningen för digitala fri- och rättigheter.

Han tar upp ett internationellt exempel: spionprogrammet Pegasus, som utvecklades av det israeliska teknologiföretaget NSO Group och går att installera på personers mobiltelefoner på distans, utan att de ens behöver klicka på en länk eller ladda ner något. Officiellt var syftet att hjälpa brottsbekämpande myndigheter, men 2021 avslöjade en dataläcka att Pegasus kunder – länder som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten – hade använt verktyget mot journalister, politiker, företagsledare, människorättsaktivister och religiösa ledare.

– Den här sortens övervakning är något vi tidigare har associerat med skurkstater. Vad Sverige nu gör är att säga att även den svenska staten ska ha tillgång till samma typ av verktyg, säger Rudberg.

Det är förstås skillnad mellan hur Sverige och mer auktoritära stater förhåller sig till sina medborgare. Men enligt Lagrådet, som har i uppdrag att utvärdera om regeringens lagförslag är kompatibla med grundlagen och mänskliga rättigheter, finns flera röda flaggor i utvidgningen av de hemliga tvångsmedlen: ”Risken är betydande att det i den praktiska tillämpningen uppkommer fall som med fog kan uppfattas som trakasseri eller otillbörlig kontroll mot ovidkommande personer”, står det i utlåtandet.

Även Advokatsamfundet har varnat för risken att oskyldiga kommer att drabbas av övervakning. Och Elias Rudberg tycker att det är för milt uttryckt:

– Man kan inte ens kalla det för en risk längre. Vad de senaste lagändringarna går ut på är ju att det ska bli tillåtet.

Faktum är att redan innan hemliga tvångsmedel fick riktas mot icke brottsmisstänkta, ledde större delen av övervakningen inte till åtal. Regeringens redogörelse för hur hemliga tvångsmedel användes 2022 – det senaste året det finns uppgifter för – visade att de inte bidrog till åtal i mer än 20–42 procent av fallen.

Och det var alltså när polisen enbart fick övervaka personer som faktiskt var skäligen misstänkta. Det vill säga: när konkreta omständigheter som tekniska bevis och vittnesuppgifter talade för att någon begått ett brott. Sedan hösten 2023 räcker det med en ”påtaglig” risk för att brott kommer att begås i framtiden. Bedömningen måste fortfarande grunda sig i klara och konkreta fakta, och övervakningen ska vara proportionerlig i relation till resultatet man hoppas på att uppnå. Men enligt advokaten Sven Severin, som bland annat företrädde industrimannen Karl Hedin i den uppmärksammade rättegången om påstådd vargjakt, är rättssäkerheten trots det hotad.

– Den som riskerar att avlyssnas utan brottsmisstanke blir starkt beroende av objektivitet hos åklagare och domstol som beslutar om tvångsmedlen. Det går inte att värja sig för till synes godtyckliga angrepp på den personliga integriteten. Hedinfallet är ett exempel på när åklagarens godtyckliga bedömningar fick stora konsekvenser, säger han.

Hedin greps hösten 2018 misstänkt för illegal vargjakt. Polisen hade avlyssnat hans telefon i minst fem veckor och vid ett tillfälle hört honom skämta med sin syster om att jaga ”gråben”. Åklagarens bevisning var så svag att tingsrätten friade Hedin utan att ens titta på hans egen bevisning – men att övervakningen kom till stånd från första början bröt i sig mot lagen, enligt Severin. Allt polisen hade att gå på var ett opålitligt vittne som senare tog tillbaka sin anklagelse; det fanns inte ens några tecken på att en varg faktiskt hade blivit skjuten.

Just jaktbrott hör inte till de brott där preventiva hemliga tvångsmedel föreslås bli tillåtna till hösten.

– Däremot är det inte helt orimligt att anta att man i fortsättningen vill inkludera även jaktbrotten, eftersom hastigheten i vilken man genomför reformer på området är snabb. Riksåklagaren föreslog i sin skrivelse till regeringen att jaktbrott skulle ingå i kretsen av systemhotande brott och inkluderas i brottskatalogen, säger Severin.

Enligt regeringen är den organiserad brottslighet ett så allvarligt samhällsproblem att den går före den personliga integriteten. Men enligt kritikerna är det långt ifrån garanterat att hemlig övervakning av oskyldiga minskar den organiserade brottsligheten.

– Att installera spionprogram på folks datorer kan också minska förtroendet för ordningsmakten och göra människor mindre benägna att samarbeta med polisen. Man vet helt enkelt inte att det här kommer att leda till mindre kriminalitet – men vi vet säkert att det förstör rättssäkerheten och grundläggande friheter, säger Elias Rudberg.

Läs även: Gör övervakningskameror oss tryggare?

Läs även: Chat Control: Så ska techjättarna skanna allt du skickar