Rekordklubben

Det ska vara ett rekord i år. Håkan Hellström slog i helgen Bruce Springsteens toppnotering av antal besökare på Nya Ullevi, för att inte tala om Fredrik och Filip – pratkvarnsduon – som i förra veckan drog så mycket människor till Globen att både påvens gamla rekordsiffror för sittande gäster och Metallicas för stående kunde förpassas till historieböckerna.

Man kan förstås fråga sig hur det gick till när påven Johannes Paulus II överhuvudtaget lyckades locka 14 000 personer till Globen den 8 juni 1989, men i rekordböckernas värld är inte de bakomliggande faktorerna så viktiga som själva noteringen.

I år har hittills följande rekord slagits: handeln på New York-börserna, antalet spelare i svenska landslaget i amerikansk fotboll som kommer från Kristianstad, socialdemokraternas sämsta resultat i ett EU-val, antalet kronor – 1 504 miljarder – som Wallenbergarnas bank förvaltar, svenskarnas vilja att e-deklarera, mängden flygplan på Linköpings flygplats samt veckans toppnotering för sverigedemokraterna bland väljargruppen företagare i Statistiska centralbyråns stora partisympatimätning.

Vad säger allt detta om samtiden? Oklart. Klart är att startskottet för Sveriges viktigaste tävling gick i veckan. 58 deltagare slåss om att prata populärast i Sommar i P1. Raoul Wallenbergs halvsyster Nina Lagergren, till exempel, eller rapparen Linda Pira kan ta hem segern. Intressantaste i uppställningen av sommarpratare är dock frånvaron av människor som kan tänkas prata om politik detta valår. Det bör vara rekord. Och av den noteringen kan man i alla fall dra en slutsats:

Den som tröttnat på tjat om samhället, vad som kanske är fel, vad som borde göras i stället, hur vi människor ska kunna leva tillsammans, den bör kunna se fram emot en behaglig sommar.