Remiss – kan bli ett krav för akutvård

Knappt efter att Karolinska universitetssjukhuset hade lagt ett varsel för 250 lärartjänster och 350 underskötersketjänster kom beskedet att även Danderyds sjukhus och Södersjukhuset lägger varsel på totalt 200 tjänster. Som skäl har sjukhusens ledningar angett att de måste komma till rätta med sjukhusens underskott och den ekonomiska krisen i vården. SÖS har för 2019 exempelvis ett underskott på 130 miljoner kronor, som enligt sjukhusledningen kan växa till 300 miljoner nästa år om man inte agerar.

Men varslen har också sin rot i sjukvårdens omorganisation i Stockholm, som går ut på att vård ska flyttas från akutsjukhusen till specialistvård hos privata vårdgivare och till vårdcentraler. Detta trots att läkare varnat för att de stora varslen och omorganisationen kommer att skapa längre köer och påverka sjukhusens patientsäkerhet.

Stockholms regionledning har i sin tur försvarat varslen med hänvisning till ändrade patientflöden. Enligt sjukvårdsregionråd Anna Starbrink (L) är det rimligt att förändra bemanningen inne på sjukhusen i takt med att allt fler patienter får vård utanför sjukhus.

Hon tycks dock väl optimistisk när det gäller möjligheten att styra patientflöden från akut till närakut och primärvård.

När Region Stockholm för fem år sedan klubbade igenom sin Framtidsplan var planen att 320 000 besök skulle flyttas från akutsjukhusen. Jämför man antalet besök på akutsjukhusens akutmottagningar år 2015 med de senaste 12 månaderna har antalet besök dock endast minskat med drygt 120 000, rapporterar tidningen Dagens Medicin. 

Tanken är att närakutmottagningarna ska hantera en stor del av det som akutmottagningarna tidigare tog hand om. Till viss del har de också bidragit till en viss nedgång av besöken vid akutmottagningarna. Men som Fokus tidigare har rapporterat vittnar läkare om hur svårt sjuka patienter i själva verket bollas mellan akut, närakut och tillbaka till akut.

Enligt Dagens Medicin har närakuterna dessutom skapat nya patientgrupper och drivit upp vårdkonsumtionen. Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm säger sig dock se en tydlig trend av att färre patienter söker sig till akutsjukhusens akutmottagningar. Han anger demografi och ökat invånarantal som skäl till att vårdkonsumtionen faktiskt ökat till följd av närakuterna.

I Region Stockholms budget för 2020 står att målsättningen för för 2019 är att närakuterna ska stå för minst 45 procent av det totala antalet besök på akutmottagningar och närakuter. För årets första tio månader är denna siffra 36 procent, enligt regionens statistik. Region Stockholm vill dock driva på styrningen av patientflöden mot närakuter och har satt upp målet att minst 52 procent av besöken på akut och närakut ska utgöras av besök endast på närakuter. I samma budget, som Dagens Medicin hänvisar till, står att man ska utreda »ett införande av remisskrav till akutsjukhusens akutmottagningar«.

Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm bekräftar för Fokus att regionfullmäktige har beslutat att en utredning om remisskrav till akuten ska genomföras.

"Vi kommer att tillsätta en utredning som förutsättningslöst får titta på olika alternativ till utformning för ett sådant remisskrav samt utreda konsekvenser och eventuella risker för de olika förslagen", skriver han i ett mailsvar till Fokus.

Ligger det inte i själva akutuppdraget att ta emot patienter utan remiss? Hur ska man med remisskrav undvika risken att akut sjuka patienter inte får livsnödvändig vård?

"Dina frågor är mycket relevanta och precis sådana som måste ingå i utredningens uppdrag", uppger Björn Eriksson.