Rysk koppling på svenskt försvarsföretag
Både Säpo och Must har nyligen betonat riskerna med ryska personkopplingar på säkerhetskänsliga tjänster. Fokus kan avslöja en sådan på försvarsjätten Saab.
Bild: Wikicommons
Svensk informationssäkerhet har hamnat i blickpunkten i och med det nya geopolitiska läget. I tisdags släppte Säkerhetspolisen rapporten Lägesbild 2024–2025 som bland annat beskriver hur Ryssland inte bara försöker värva informatörer inom kritisk infrastruktur och försvarsindustri, utan även aktivt arbetar med så kallade förbrukningsagenter – personer som kan användas för enstaka operationer, ofta utan att de själva förstår betydelsen av sitt agerande.
Och nyligen kom den militära underrättelsetjänsten, Must, med sin årsöversikt för 2024. Ett helt kapitel, under rubriken Du är intressant, ägnas åt hotet från främmande makt. Där beskrivs hur stater som Ryssland, Kina och Iran aktivt söker tillgång till känslig information genom inflytande och påtryckningar på individer i strategiska verksamheter i Sverige.
”Personer som har ryskt, kinesiskt, iranskt eller dubbelt medborgarskap och som befinner sig i närheten av en för hotaktören intressant verksamhet eller geografi är extra sårbara eftersom de riskerar att bli utsatta för påtryckningar från utländska tjänster”, heter det bland annat.
Ett av de mest uppmärksammade fallen gäller bröderna Peyman och Payam Kia som i januari 2023 dömdes för grovt spioneri mot Sverige. Peyman Kia, som tidigare arbetat för både Försvarsmakten och Säkerhetspolisen (Säpo), hade under flera år lämnat ut hemligstämplad information till Rysslands militära underrättelsetjänst, GRU.
Särskilt känsligt blir det om en individ har familj kvar i sitt ursprungsland och gör återkommande resor dit, skriver Must. Sålunda greps en svensk företagare i 60-årsåldern med rysk bakgrund 2022, misstänkt för att ha kringgått sanktioner och försett den ryska militära underrättelsetjänsten GRU med avancerad teknik. Trots misstankarna friades mannen senare eftersom tingsrätten ansåg att det inte kunde bevisa att hans avsikt var att inhämta hemliga uppgifter.
Och höstas berättade Fokus att en strategichef på Nordion Energi, företaget som äger Sveriges enda gasledning, var från Ryssland och har ryska familjeband. Fokus ställde frågor huruvida personen var säkerhetsprövad både till Nordion Energi och till Energimyndigheten som är tillsynsmyndighet. Inte långt därefter lämnade den ryskfödde personen ledningsgruppen och togs ur tjänst.
Ryskfödd på Saabs kontor
Nu kan Fokus även avslöja att en ryskfödd person är anställd på den svenska försvarsindustrins kronjuvel Saab. Hon föddes 1970 i dåvarande Sovjetunionen och flyttade till Sverige som trettioåring år 2000 efter att ha ingått äktenskap med en svensk man. Efter två år ansökte mannen om skilsmässa. Enligt Skatteverkets folkbokföring har kvinnan genom åren flyttat flera gånger mellan Sverige och Ryssland tillsammans med sitt barn. Senaste gången hon utvandrade till Ryssland var i maj 2012, men fyra månader senare återvände hon hit. Från detta tillfälle finns en notering hos Skatteverket att kvinnan uppgivit: ”I have my work assignment in Russia, Moscow.”
Fyra år senare, 2016, anställdes hon på Saabs huvudkontor i Stockholm i rollen som Legal Counsel, Contract Manager – en roll där hon potentiellt kan ha insyn i strategiska avtal och företagsinterna juridiska processer. Enligt uppgift till Fokus är hon fortfarande anställd på Saab.
På kvinnans Linkedin-sida framgår att hon arbetar på Saab. Där är hon även öppen med att hon arbetat i Ryssland, bland annat som Managing Lawyer på Ikea i Moskva fram till 2014. För de två åren mellan Ikea och Saab finns inga uppgifter om vad hon sysslat med.
Extremt olyckligt
På Linkedin framgår även att hon har en Master of Law från Stockholms universitet, men utan att ange examensår. Hennes examensuppsats är från 2003 och en körning i plagiatkontrollprogrammet Urkund indikerar att uppsatsen till stora delar är kopierad från andra texter utan tydliga källhänvisningar.
Henrik Häggström, forskare vid Försvarshögskolan, pekar på att Ryssland generellt försöker värva informatörer inom säkerhetskritisk verksamhet och att det då följer väletablerade mönster.
- Givet det försämrade säkerhetsläget i vårt närområde är det extremt olyckligt att rekrytera utländsk personal till säkerhetskänslig verksamhet – i synnerhet om de har rysk bakgrund och kommer från Ryssland, säger han.
Svårigheter med säkerhetsprövning av utländska medborgare
Henrik Häggström menar att svenska företag ofta saknar möjligheter att genomföra fullständiga säkerhetsprövningar av utländska medborgare, särskilt från högriskländer.
- Det är oerhört svårt med utländsk registerkontroll och säkerhetsprövning eftersom uppgifter måste inhämtas från tredje land. Såvitt jag vet gör Säpo inte längre säkerhetskontroller eller registerkontrollslagningar på utlandsanställd personal i Sverige. Det leder tyvärr till att den här typen av prövningar ofta läggs ut på entreprenad, vilket inte är tillfredsställande ur ett säkerhetsperspektiv.
Enligt Häggström förändrades säkerhetsläget i Sverige efter 2018, då ny säkerhetsskyddslagstiftning började ställa högre krav på företag inom försvarsindustrin att genomföra rigorösa säkerhetsbedömningar av anställda. Problemet är att det fortfarande finns stora luckor i kontrollsystemet.
- Det är inte förbjudet att rekrytera personer med utländsk bakgrund i säkerhetskänsliga verksamheter, men det innebär betydande säkerhetsrisker. Och i takt med att Rysslands intresse för Sverige har ökat, har även problemet med insiders vuxit, säger han.
”Vi kommenterar inte enskilda personer”
Saabs presschef Mattias Rådström vill inte svara på Fokus frågor om koncernens säkerhetsarbete eller den ryskfödda kvinnan i telefon, utan hänvisar till mejl.
”Vi uttalar oss generellt inte i frågor som rör enskilda personer inom bolaget. Vi lägger stor vikt vid våra säkerhetsrutiner i syfte att säkerställa att inga obehöriga får tillgång till känslig information inom företaget”, skriver Rådström och påpekar vidare att företaget prioriterar sin säkerhet högt och investerar mycket i den.
Säpo pekar i sin rapport ut försvarsindustrin som ett av de mest utsatta områdena för underrättelseverksamhet från främmande makt. Enligt Säpo används Sverige både som en plattform för att rekrytera informatörer och som transitland för ryska inköp av känslig teknologi och just personal med ryska kopplingar i strategiska verksamheter identifieras som en av de primära riskerna.
***
Läs även: Sårbar gasledning hotar svensk säkerhet
Svensk informationssäkerhet har hamnat i blickpunkten i och med det nya geopolitiska läget. I tisdags släppte Säkerhetspolisen rapporten Lägesbild 2024–2025 som bland annat beskriver hur Ryssland inte bara försöker värva informatörer inom kritisk infrastruktur och försvarsindustri, utan även aktivt arbetar med så kallade förbrukningsagenter – personer som kan användas för enstaka operationer, ofta utan att de själva förstår betydelsen av sitt agerande.
Och nyligen kom den militära underrättelsetjänsten, Must, med sin årsöversikt för 2024. Ett helt kapitel, under rubriken Du är intressant, ägnas åt hotet från främmande makt. Där beskrivs hur stater som Ryssland, Kina och Iran aktivt söker tillgång till känslig information genom inflytande och påtryckningar på individer i strategiska verksamheter i Sverige.
”Personer som har ryskt, kinesiskt, iranskt eller dubbelt medborgarskap och som befinner sig i närheten av en för hotaktören intressant verksamhet eller geografi är extra sårbara eftersom de riskerar att bli utsatta för påtryckningar från utländska tjänster”, heter det bland annat.
Ett av de mest uppmärksammade fallen gäller bröderna Peyman och Payam Kia som i januari 2023 dömdes för grovt spioneri mot Sverige. Peyman Kia, som tidigare arbetat för både Försvarsmakten och Säkerhetspolisen (Säpo), hade under flera år lämnat ut hemligstämplad information till Rysslands militära underrättelsetjänst, GRU.
Särskilt känsligt blir det om en individ har familj kvar i sitt ursprungsland och gör återkommande resor dit, skriver Must. Sålunda greps en svensk företagare i 60-årsåldern med rysk bakgrund 2022, misstänkt för att ha kringgått sanktioner och försett den ryska militära underrättelsetjänsten GRU med avancerad teknik. Trots misstankarna friades mannen senare eftersom tingsrätten ansåg att det inte kunde bevisa att hans avsikt var att inhämta hemliga uppgifter.
Och höstas berättade Fokus att en strategichef på Nordion Energi, företaget som äger Sveriges enda gasledning, var från Ryssland och har ryska familjeband. Fokus ställde frågor huruvida personen var säkerhetsprövad både till Nordion Energi och till Energimyndigheten som är tillsynsmyndighet. Inte långt därefter lämnade den ryskfödde personen ledningsgruppen och togs ur tjänst.
Ryskfödd på Saabs kontor
Nu kan Fokus även avslöja att en ryskfödd person är anställd på den svenska försvarsindustrins kronjuvel Saab. Hon föddes 1970 i dåvarande Sovjetunionen och flyttade till Sverige som trettioåring år 2000 efter att ha ingått äktenskap med en svensk man. Efter två år ansökte mannen om skilsmässa. Enligt Skatteverkets folkbokföring har kvinnan genom åren flyttat flera gånger mellan Sverige och Ryssland tillsammans med sitt barn. Senaste gången hon utvandrade till Ryssland var i maj 2012, men fyra månader senare återvände hon hit. Från detta tillfälle finns en notering hos Skatteverket att kvinnan uppgivit: ”I have my work assignment in Russia, Moscow.”
Fyra år senare, 2016, anställdes hon på Saabs huvudkontor i Stockholm i rollen som Legal Counsel, Contract Manager – en roll där hon potentiellt kan ha insyn i strategiska avtal och företagsinterna juridiska processer. Enligt uppgift till Fokus är hon fortfarande anställd på Saab.
På kvinnans Linkedin-sida framgår att hon arbetar på Saab. Där är hon även öppen med att hon arbetat i Ryssland, bland annat som Managing Lawyer på Ikea i Moskva fram till 2014. För de två åren mellan Ikea och Saab finns inga uppgifter om vad hon sysslat med.
Extremt olyckligt
På Linkedin framgår även att hon har en Master of Law från Stockholms universitet, men utan att ange examensår. Hennes examensuppsats är från 2003 och en körning i plagiatkontrollprogrammet Urkund indikerar att uppsatsen till stora delar är kopierad från andra texter utan tydliga källhänvisningar.
Henrik Häggström, forskare vid Försvarshögskolan, pekar på att Ryssland generellt försöker värva informatörer inom säkerhetskritisk verksamhet och att det då följer väletablerade mönster.
– Givet det försämrade säkerhetsläget i vårt närområde är det extremt olyckligt att rekrytera utländsk personal till säkerhetskänslig verksamhet – i synnerhet om de har rysk bakgrund och kommer från Ryssland, säger han.
Svårigheter med säkerhetsprövning av utländska medborgare
Henrik Häggström menar att svenska företag ofta saknar möjligheter att genomföra fullständiga säkerhetsprövningar av utländska medborgare, särskilt från högriskländer.
– Det är oerhört svårt med utländsk registerkontroll och säkerhetsprövning eftersom uppgifter måste inhämtas från tredje land. Såvitt jag vet gör Säpo inte längre säkerhetskontroller eller registerkontrollslagningar på utlandsanställd personal i Sverige. Det leder tyvärr till att den här typen av prövningar ofta läggs ut på entreprenad, vilket inte är tillfredsställande ur ett säkerhetsperspektiv.
Enligt Häggström förändrades säkerhetsläget i Sverige efter 2018, då ny säkerhetsskyddslagstiftning började ställa högre krav på företag inom försvarsindustrin att genomföra rigorösa säkerhetsbedömningar av anställda. Problemet är att det fortfarande finns stora luckor i kontrollsystemet.
– Det är inte förbjudet att rekrytera personer med utländsk bakgrund i säkerhetskänsliga verksamheter, men det innebär betydande säkerhetsrisker. Och i takt med att Rysslands intresse för Sverige har ökat, har även problemet med insiders vuxit, säger han.
”Vi kommenterar inte enskilda personer”
Saabs presschef Mattias Rådström vill inte svara på Fokus frågor om koncernens säkerhetsarbete eller den ryskfödda kvinnan i telefon, utan hänvisar till mejl.
”Vi uttalar oss generellt inte i frågor som rör enskilda personer inom bolaget. Vi lägger stor vikt vid våra säkerhetsrutiner i syfte att säkerställa att inga obehöriga får tillgång till känslig information inom företaget”, skriver Rådström och påpekar vidare att företaget prioriterar sin säkerhet högt och investerar mycket i den.
Säpo pekar i sin rapport ut försvarsindustrin som ett av de mest utsatta områdena för underrättelseverksamhet från främmande makt. Enligt Säpo används Sverige både som en plattform för att rekrytera informatörer och som transitland för ryska inköp av känslig teknologi och just personal med ryska kopplingar i strategiska verksamheter identifieras som en av de primära riskerna.
***
Läs även: Sårbar gasledning hotar svensk säkerhet
