S-löftet om pensionstillägg splittrar januaripartierna

Det handlar om vad som brukar kallas respektavståndet. Skillnaden mellan vad en person som jobbat hela livet får i pension kontra den som inte jobbat eller gjort det under delar av livet, och får garantipension.

– Vi måste höja pensionerna för dem som har slitit ett helt yrkesliv med låg lön. Därutöver behöver vi se till att vi får in mer pengar i pensionssystemet så att vi kan säga att vi når målet att minst 70 procent av slutlönen ska utgå i pension, sa Stefan Löfven i partiledardebatten i januari.

I valrörelsen 2018 lovade S att höja pensionen för dem med lägst inkomst med upp till 600 kronor per månad. Enligt januariavtalet ska höjningen genomföras från 2021. Men där sägs också att höjningen ska finansieras via statsbudgeten, inte via pensionsavgifterna. Och att den »ska förankras i pensionsgruppen«.

I den gruppen sitter sex av riksdagens åtta partier, alla utom V och SD. De ska vårda den stora pensionsreform som S och de borgerliga partierna kom överens om 1994. Även MP finns numera med.

Men någon förankring där blir det knappast fråga om efter M-ledaren Ulf Kristerssons utspel för två veckor sedan:

»Vi vill höja pensionen efter skatt för dem som har jobbat. Då sänker vi skatten med 400 kronor i månaden för alla pensionärer som har jobbat«, sa Ulf Kristersson då till SVT.

M och KD hoppas nu få med sig forna allianskollegorna i C och L på sin linje. Nettoeffekten för pensionärerna skulle bli ungefär den samma.

Nackdelen med S-linjen om pensionstillägg är att man petar i pensions­­systemet och gör särlösningar, det man sa skulle undvikas. Nackdelen med M-linjen med skattesänkning är att det slår mot de kommunala skatteintäkterna i ett redan tufft ekonomiskt läge (läs mer på sidorna 12–15).

Var det landar är inte klart:

»Alla partier är överens om att respektavståndet ska öka. Sedan finns det olika metoder för att göra det: sänkt skatt, pensionstillägg eller annat. Samtalen pågår«, skriver Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson (L) som ingår i pensionsgruppen i ett sms-svar till Fokus.

Solveig Zander, Centerpartiets ledamot i gruppen säger:

– Vi har inget gemensamt ställningstagande ännu. Vi vill alla öka avståndet mellan dem som tjänat in full pension och andra. Det är för liten skillnad i dag, men vi som parti har inte bundit upp oss för en specifik lösning.

– Initialt har vi haft olika synpunkter, men arbetet är i gång och siktet är inställt på att vi ska leverera under 2021, säger Teresa Carvalho, S-ledamot i gruppen.

Men att »samtal pågår« är inte riktigt Moderaternas bild.

– Vi har haft en diskussion, men vi deltar i alla fall inte i någon pågående diskussion. Frågan punkterades lite av att vi föreslår skattesänkningar i stället. Vi vill inte ha några sidospår utanför pensionssystemet, säger Katarina Brännström, M-representant i gruppen.

I december 2017 kunde regeringspartierna enas med M, KD, C och L om höjd pensionsålder. Från 1 januari i år är lägsta åldern för att ta ut allmän pension 62 år. Men lägsta åldern ska stegvis höjas till  64 år 2026. Den som vill fortsätta jobba ska också kunna göra det till 69 års ålder från 2023, jämfört med dagens 67 år.

Socialdemokraterna har traditionellt haft starkt stöd bland pensionärer, men SCB:s väljarundersökningar visar att S har tappat 8,6 procentenheter bland 65–74-åringarna sedan 2018. Under samma period har SD nästan fördubblats i åldersgruppen.

I valrörelsen lovade Socialdemokraterna att slopa pensionärsskatten, skillnaden mellan löneskatt med jobbskatteavdrag och skatten på pension, till 2020. Det skulle också förbättra garantipensionen och bostadstillägget och förändra premiepensionssystemet. Och från 2020 försvinner skillnaden mellan löne- och pensionärsskatt, garantipensionen höjs liksom taket för bostadstillägg.

Men S vallöfte att också förbättra pensionen för dem som har lägst inkomster genom ett pensionstillägg återstår, och i den frågan kan regeringen stöta på patrull.

Enligt januariavtalet ska alltså partierna förankra frågan i pensionsgruppen. Kan de inte komma överens lyfts frågan till partiledarnivå.

– Om inte vi kommer överens blir det så, säger Solveig Zander (C).

Pensionsfrågan för vanliga löntagare blev en central fråga i förra årets danska val och något av en »vinnarfråga« för Socialdemokratiet. Den 59-årige bryggeriarbetaren Arne Juhl blickade ut från valaffischerna med budskapet »Nu är det Arnes tur – de mest nedslitna ska också ha rätt till värdig pension«. I december var socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i Danmark på besök för att lära av dem.

När den svenska pensionsåldern nu höjs riskerar fler löntagare med slitsamma jobb att hamna i limbo. Tidigare kunde byggnadsarbetare eller undersköterskor som inte orkade jobba längre, men inte uppnått pensionsålder, få förtidspension.

Men regeltillämpningen har stramats åt. 2005 hade 540 000 personer sjukersättning eller förtidspension. I dag är det 246 000 personer, och bara runt 7 000 personer per år beviljas förtidspension.

Nu ska regeringen med inspiration av Danmark utreda nya regler om tidigare pension för dem som har fysiskt tunga yrken.

– Frågan om de som blir utslitna i jobbet måste lösas på sjukförsäkringsområdet, inte genom särskilda pensionslösningar, säger Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på Forena, de försäkringsanställdas fackförbund.

Hans gissning är att S kommer att dra tillbaka förslaget om pensionstillägg när inte pensionsgruppen kan enas.

– Om man dumpar pensionstillägget, höjer garantipensionen och höjer pensionsavgifterna kan man samla en majoritet, och får bort frågan från nästa valrörelse. Att lösa pensionstillägget via budgeten kan bli komplicerat, säger han.

Även Ardalan Shekarabi vill höja pensionsavgifterna för att få mer pengar till pensionerna. I pensionsuppgörelsen 1994 skulle de vara 18,5 procent, men är i dag 17,21 procent:

»Vi vill höja pensionsavgiften till den nivå som det ursprungligen var tänkt: 18,5 procent. Om pensionsavgiften hamnar på den nivån kan pensionerna bli upp till 8 procent högre«, skrev Shekarabi i en debattartikel i Aftonbladet den 31 december 2019.