S satsar på ”hotet mot demokratin”

– Utvecklingen är på väg i en totalitär riktning. Det som kännetecknar auktoritära stater är att oppositionen ska vara väldigt svag. Att man med kirurgisk träffsäkerhet nu ger sig på  finansieringen av vårt parti i syfte att oppositionen ska bli tystare, det är ett hot mot demokratin, säger Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin som svar på Fokus fråga varför partiet så ofta numer lyfter ”hotet mot demokratin” när Tidö-partierna kritiseras. Är det inte lite väl dystopiskt? 

Nej, det tycker inte Baudin. Näringsutskottets ordförande Tobias Andersson (SD) har uttryckligen sagt till Aftonbladet att syftet med det stundande förbudet mot partilotterier är att ”dra åt den penningkran som finansierar socialdemokratin”. Vid det här laget har S och Baudin rasat mot ”demokratihotet” i över en månad, och det är lätt att förstå ilskan. Lotterierna bidrog med 151 miljoner kronor till partikassan 2021, vilket motsvararade nästan hälften (46 procent) av intäkterna det året.  

Hur svenska partier ska finansieras är en demokratiskt viktig fråga. Europarådets grupp för korruptionsbevakning riktade hård kritik mot Sverige i åratal för att anonyma partibidrag var tillåtna. Modellen gynnade främst Moderaterna, men inte S-styrda regeringar gjorde något åt saken före 2018. Och inför förra årets val avslöjade TV4:s Kalla Fakta att både S och M var beredda att runda de nya reglerna för att kunna ta emot donationspengar.  Om omsorgen om demokratin är klen, så är det åtminstone inget helt nytt fenomen. Fast det är inte bara pengar som socialdemokrater tänker på när de pratar om hoten mot demokratin. 

– Man hör hur SD uttrycker sig mot journalistiken, att man ska ägna sig åt ”journalistrugby”, säger Tobias Baudin avseende ett kritiserat uttalande av SD:s stabschef Linus Bylund under regeringsbildningen i höstas.  

Just Bylunds groda har han kanske inte så mycket emot och den går väl rakt in i Socialdemokraternas retorik-skafferi inför EU-valet nästa år och riksdagsvalet 2026. Men det finns också fog för vaksamhet. Hot mot politiker har blivit vanligare, och mest hotade var miljöpartisterna enligt BRÅ:s senaste rapport (siffrorna för valåret 2022 kommer från BRÅ i höst). Hat och hot mot journalister har också ökat i Sverige enligt flera undersökningar, särskilt mot dem  med utländsk bakgrund. Många undviker därför att lyfta migrationsfrågor. Journalister har också råkat ut för våld, inte minst i utsatta områden. Men en lagskärpning är just nu på väg genom riksdagen, så om några veckor – den 20 juni – tvingas SD visa färg, så att säga, i frågan om ”journalistrugby” ska vara en legitim sport eller inte. I det politiska mikroklimatet har det alltså hänt en del som stödjer Socialdemokraternas retorik. Men betyder det att demokratin i Sverige verkligen är hotad?  

Knappast. I internationella demokratimätningar ligger Sverige stadigt i tätgruppen, exempelvis i The Economists omsorgsfulla Democracy Index där Sverige kom på fjärde plats 2022 (som jämförelse ligger Belgien, ett land vars demokrati vi sällan oroar oss för, på plats 36). Med det sammanvägda betyget 9,39 på en tiogradig skala kan det inte bli så mycket bättre för Sverige. I kategorin ”politisk kultur” ligger vi rentav i topp: 10,00. Med det menas sammanhållning och stöd för demokratin. Så även om vi uppfattar att Sverige är sönderslitet av kulturkriget, så har åtminstone The Economist missat den saken. Undersökarna har noterat SD:s ökade inflytande efter valet och uttrycker oro. Men påpekar samtidigt att det inte per automatik är skadligt för demokratin att partier som SD sitter i riksdagen då de representerar stora delar av väljarkåren. Motsatsen – uteslutning - hade däremot kunnat vara det.  

Här är det också intressant att jämföra med Danmark, grannen som ständigt ligger lite före Sverige i politiken. År 2016 hade främlingsfientliga Dansk Folkeparti just fått 21 procent i valet och var stödparti för Lars Lökke Rasmussens liberalkonservativa regering. Betyget för demokratiindikatorn politisk kultur i Danmark var då ”bara” 9,38. Visserligen sämre än Sverige det året, men fortfarande bättre än Finland och Nederländerna och långt före Tyskland och Frankrike. 2022 intar Danmark sjätteplatsen i Democracy Index. Om högerradikala partier kan man säga mycket, men inte att de har förmått kvadda demokratin i Norden, världens politiskt mest stabila region.  

Och kanske är det just därför som Socialdemokraternas varningar kan fungera. Det är enklare att sälja inbrottslarm till dem som redan är besatta av säkerhet. Tillsammans med partiledaren Magdalena Andersson har Tobias Baudin under våren besköt Demokraterna i Washington för att hämta inspiration och scouta angreppssätt och narrativ för de kommande valrörelserna.  

”Det finns många likheter i hur man använder hat och hot för att öka motsättningar och polarisering. Det är så tydligt att Trumpismen och SD är delar av en global rörelse” sa Magdalena Andersson till DN den 15 maj. Men samhällena är också mycket olika. USA hamnar först på plats 30 i Democracy Index 2022 och den politiska kulturen – sammanhållningen och tron på demokratin – är långt sämre än i Sverige. Faktiskt lika skakig som i Polen, Sri Lanka och Senegal.  

Stig-Björn Ljunggren, statsvetare och politisk chefredaktör för Sydöstran (S), tror att Socialdemokraterna är ute efter ”Magdamoderaterna” när de varnar för demokratins snara undergång. 

– En hel del borgerliga väljare i storstäderna gick ju över blockgränsen till S för första gången i höstas. Ofta liberaler. Såna som är ängsliga för SD. De kan bli fler, säger Ljunggren.  

Ett annat syfte med retoriken är att stoppa väljarflykt från S till SD.  

– Först varnade man för SD:s rasism. Det funkade inte. ”En bra migrations- och kriminalpolitik har de åtminstone” tycker en del S-väljare. Så att slå larm om demokratin är en ny variant.  

Lotterifrågan rymmer också ett annat värde, närmast kulturellt och taktilt för Socialdemokraterna. 

– De vanliga väljarna bryr sig inte om A-lotterierna men tittar du på de partiaktiva så har det stor betydelse. Att inte längre kunna sälja lotter på PRO-möten…sånt spelar roll. Folk blir upprörda. Det mobiliserar, säger Stig-Björn Ljunggren.  

Samma dag som Tobias Baudin pratar med Fokus får Socialdemokraterna 38,6 % i SCB:s stora partisympatiundersökning. Det är drygt 5 procentenheter mer än maj 2022 och den högsta majsiffran som S har noterat på många år. Så oavsett om det är demokratifrågan som lockar väljarna eller inte så finns det knappast någon anledning att byta budskap. Varför ändra det som verkar fungera?

***

Läs även: Magdalena Andersson har blivit konservativ

Läs även: Socialdemokraterna måste göra upp med sina S-oligarker