Så blir Elon Musks Twitter

I slutet av mars ställde Teslagrundaren Elon Musk, världens rikaste man, en fråga till sina 80 miljoner följare på den sociala medieplattformen Twitter: ”Yttrandefrihet är nödvändig för en fungerande demokrati. Tycker ni att Twitter håller hårt på den principen?”

”Konsekvenserna av den här undersökningen kommer att bli viktiga. Vänligen rösta med omsorg”, tillade han.

Sju av tio svarade nej.

En månad senare, i april, lade Musk ett bud på den sociala medieplattformen: 44 miljarder dollar, motsvarande 480 miljarder kronor (eller 40 procent av Sveriges statsbudget). Därpå följde ett juridiskt drama där Teslagrundaren anklagade Twitter för att ha givit felaktig information om antalet spamkonton på plattformen, varpå Twitter stämde honom. Men i början av oktober kom plötsligt besked om att affären återigen var aktuell, och 28 oktober gick köpet igenom.

Hur Twitteranvändarna – i synnerhet i USA – har reagerat på detta har i hög grad avgjorts av var deras politiska sympatier ligger. Till höger firar man affären som en seger för demokratin.  Till vänster förkunnar man Twitters död och oroar sig för att plattformen ska omvandlas till en bottenlös dypöl av hat och hot. Somliga har raderat sina konton. Men hur kommer egentligen den sociala mediejätten att se ut under den självutnämnde yttrandefrihetsabsolutisten Musk?

Den blir mindre, av allt att döma – åtminstone om man ser till personalstyrkan. Musk avskedade omgående hela styrelsen och utsåg sig själv till vd. Flera höga chefer har också fått sparken, medan andra har sagt upp sig, inklusive marknadschefen och annonschefen. Och i slutet av förra veckan genomfördes en sällan skådad massavskedning via mejl. Bloomberg rapporterar att 3 700 personer – hälften av de anställda – fick sparken. Enligt den nye vd:n är syftet att dra ner på kostnaderna.

Och det behövs. Twitter förlorar fyra miljoner dollar, nästan 50 miljoner kronor, varje dag och är i stort sett helt beroende av annonsintäkter. Trots att antalet användare har fått en skjuts sedan Elon Musk tog över har flera stora annonsörer pausat sin annonsering på Twitter, däribland Carlsberg, General Motors och Volkswagen. Besluten motiveras med att de är oroliga att deras reklam kommer att synas bredvid ”problematiskt innehåll”.

Vad de syftar på är att Elon Musk tidigare har sagt att allt som ryms inom lagens ramar bör vara tillåtet att skriva på Twitter. I dag är reglerna betydligt snävare, med både algoritmer och anställda som modererar innehållet och blockerar oönskade inlägg och konton.

Det mest uppmärksammade fallet är beslutet att radera den dåvarande presidenten Donald Trumps konto i början av 2021 efter stormningen av Kapitolium – ett beslut som Musk kritiserade. Han kallade det också ”otroligt opassande” när Twitter låste tidningen New York Posts konto bara några veckor inför det amerikanska presidentvalet 2020. Tidningen hade just släppt nyheten att information hade hittats i Hunter Bidens laptop som framställde hans far, den demokratiske presidentkandidaten Joe Biden, i dålig dager. Det har senare framkommit att uppgifterna väsentligen var korrekta.

Twitter blockerar inte bara konton, utan ibland även politiska åsikter. Under coronapandemin förbjöd Twitter alla inlägg som ”skulle kunna öka människors risk att sprida covid-19” – däribland ifrågasättanden av politiska åtgärder för social distansering.

Raderade inlägg och spärrade konton är inte heller plattformens enda verktyg för att utöva kontroll över innehållet. Vilka inlägg som syns i andra användares flöden styrs av algoritmer, som bland annat försöker minimera spridningen av spam – men som också kan användas mot verifierade användare. 

2018 rapporterade exempelvis nättidningen Vice att flera kända republikaners konton var betydligt svårare att hitta via Twitters sökfunktion än motsvarande demokraters. Företaget skyllde på en bugg. När Vice frågade varför buggen enbart verkade drabba republikaner svarade en talesperson att algoritmerna utgår ifrån kontons beteende, inte innehållet i deras inlägg.

Till skillnad från den som fått sitt konto spärrat, får en skuggblockerad användare inte veta vad vederbörande har gjort för ”fel”. Den som märker en plötslig minskning i antalet svar och reaktioner på sina inlägg kan bara gissa vad som har hänt. Har han/hon blivit skuggblockerad – och i så fall varför? Eller bara blivit tråkig? 

Några dagar efter Musks köp undrade den konservative brittiske journalisten och författaren Douglas Murray – som bland annat har skrivit boken the The Madness of Crowds – om ”någon” hade varit inne och mixtrat med algoritmerna. Han tyckte sig märka att han plötsligt fick betydligt fler reaktioner på sina Twitterinlägg. Flera av hans följare intygade då att det var första gången på månader som de fått upp Murray i sina flöden.

De som försvarar Twitters moderering av innehållet menar att Twitter är ett privat företag och ingen är tvungen att använda dess tjänster; den som inte gillar reglerna kan söka sig någon annanstans. Kritikerna – däribland Elon Musk – menar att Twitter genom sin position i samhällsdebatten har ett ansvar att respektera yttrandefriheten. 

”I och med att Twitter fungerar som plattform för det offentliga samtalet, underminerar dess underlåtelse att följa yttrandefrihetens principer demokratin”, twittrade Musk 26 mars.

Han har både uttryckt en ambition att göra Twitters innehållsregler mer toleranta, och att göra källkoden öppen. Det skulle göra det möjligt för användare att se hur algoritmen fungerar.

Medan demokrater i USA fruktar att Musks syn på yttrandefrihet kommer att försämra deras möjligheter att verka effektivt på Twitter, tycker många republikaner att framtiden har ljusnat. ”Sociala medieföretag har länge givit efter för vänsterns krav, och Elon Musk sätter punkt för det”, som den konservative debattören Ben Shapiro uttryckte det.

Än så länge har Musk dock fokuserat på åtgärder med omedelbara konsekvenser för Twitters ekonomi: den kraftiga bantningen av personalstyrkan – och att tvinga de konton som vill vara så kallade verifierade användare att betala 8 dollar i månaden för tjänsten. Verifierade konton har en blå bock bredvid sitt användarnamn, något man tilldelas av Twitter som en sorts kvalitetsstämpel. Nu ska vem som helst kunna få en – bara de betalar för sig.

Detta har upprört flera verifierade användare, inklusive den demokratiska senatorn Alexandria Ocasio-Cortez: ”Skrattar ihjäl mig åt en miljardär som försöker sälja på folk idén att ’yttrandefrihet’ i själva verket är en prenumerationsplan på 8 dollar/månad”, skrev hon på (förstås) Twitter.

Och visst är kopplingen mellan den blå bocken och yttrandefrihet inte uppenbar, men även en social medieplattform behöver förstås tjäna pengar – och Elon Musk är, trots allt, i grunden en affärsman.

Läs även: Johan Hakelius: Sociala medier är som surströmming

Läs även: David Eberhard: Om du tror samhällsdebatten har högt i tak, pröva att ställa dig upp