Så bluffar regeringen om polistätheten

Regeringens påstående att Sverige aldrig har haft så många poliser är en sanning med modifikation, enligt forskare. Siffrorna blåses upp med civilanställda och pensionärer.

Text:

Bild: Pavel Koubek / TT / Privat

”Fler poliser än någonsin.” Googlar man denna mening ser man att den används flitigt av regeringens företrädare. Och på dess hemsida finns rubriken ”Ny statistik visar på rekordnivåer av antalet polisanställda”. Budskapet är tydligt: det S-ledda styret har satsat mer pengar på polisen än vad någon regering tidigare har gjort. I samband med kravallerna i påskas upprepade justitieminister Morgan Johansson (S) mantrat till bland annat SvD, då han möte journalister framför den eldhärjade Rosengårdsskolan i Malmö.

Men hur kan det då komma sig att ordningsmakten, trots alla resurser, inte lyckas få ner antalet dödsskjutningar, som i skrivande stund uppvisar rekordnivåer? Eller att fullt utrustade och beväpnade poliser tvingades till reträtt av våldsverkare som inte på någon plats där det blev upplopp under påsken uppgick till mycket fler än 150 individer. Följden blev i stället närmare 200 skadade poliser varav många fick sjukskrivas.

En närmare titt på poliskåren visar att den inte är fullt så imponerande som regeringsföreträdarna säger.

– Antalet polisanställda har visserligen blivit mycket större de senaste åren. Men det har antalet människor i Sverige också blivit. Fast den viktigaste frågan är trots allt vad alla polisanställda gör och om resurserna används rätt, säger Stefan Holgersson, polisforskare vid Linköpings universitet.  

Antalet anställda vid Polismyndigheten var i slutet av 2021 högre än någonsin tidigare. Av 34 211 anställda vid Polismyndigheten var 21 386 poliser och 12 825 var civilanställda. Men även Sveriges folkmängd är större än någonsin och den har dessutom vuxit snabbare än antalet polisanställda.

Så antalet poliser per 100 000 invånare var i själva verket lägre vid utgången av 2021 än för tio år sedan: 205 nu jämfört med 216 då.

Beräkningarna är dessutom gjorda utifrån den officiella siffran över antalet invånare i Sverige utifrån Skatteverkets folkbokföring, som vid utgången av 2021 var 10,45 miljoner. Det verkliga antalet människor i Sverige är det ingen som känner till, då det inte gjort någon folkräkning sedan 1990. I en artikel i DN (28/11-19) framkom att 873 000 personer har tilldelats ett så kallat samordningsnummer sedan det blev möjligt vid millennieskiftet. Hur många av dessa som bor i Sverige är det ingen som vet, och inte heller hur många som vistas illegalt här – de som ibland kallas ”papperslösa”.

Samtidigt syns nu en tydlig trend att antalet poliser ökar kraftigt. Den allra största ökningen skedde mellan 2019 och 2020, då med 2 000 personer. Allt tyder på att vi kommer att se ett kraftigt höjt antal poliser de kommande åren, i linje med regeringens aviserade satsningar på Polismyndigheten. Budgeten har också stärkts kraftigt. Polisforskaren Stefan Holgersson är dock misstänksam mot kvaliteten i statistiken och svarar så här på frågan hur ökningen kommer att ske:

– Ökningen av antalet poliser sker, men sättet att räkna och bokföra försvårar jämförelser, och det sker på bekostnad av kvaliteten, säger Stefan Holgersson.

Han har noterat en utveckling hos polisen som oroar honom.

– Myndigheten har satt i system att snabbutbilda civilanställda, vilket då görs att de räknas som poliser i statistiken.

De som går detta snabbspår är i själva verket personer som endast utför enstaka moment där det krävs polisiär kompetens. Deras nuvarande arbetsuppgifter kommer till stora delar att vara desamma när utbildningen är över.

– Man har börjat utbilda civilanställda på löpande band som i huvudsak inte arbetar med traditionella polisiära uppgifter. De arbetar inomhus normalt sett och genomför utredningar, gör analyser eller liknande. De får gratis utbildning under en tid, och när den är klar räknas personen som en polis i statistiken, säger Stefan Holgersson.

Utbildningen heter funktionsinriktad polisutbildning och på Polismyndighetens hemsida beskrivs den som en ”komprimerad variant av den ordinarie polisutbildningen”. Den riktar sig till akademiker som, när utbildningen är klar, kommer att arbeta som analytiker, forensiker, utredare av ekobrott, med mera. Studier sker genom distansutbildning under ett år. Därefter följer en praktik på sex månader.

– Visserligen får de behörighet att vara med på en husrannsakan och rätt att delge misstanke. De får också rätt att hantera vapen. Men när man tittar på vad de egentligen arbetar med så förstår man att den absoluta majoriteten av dem inte blir verksamma på det vis som vi förväntar oss när regeringen säger att vi ska bli fler poliser.

Ytterligare en åtgärd för att kunna räkna upp ett större antal poliser är enligt Stefan Holgersson att inkallade pensionerade poliser numera räknas in i statistiken över poliser, något som inte gjordes tidigare.  

– Polisen har i princip alltid kallat in förstärkning av pensionerade poliser som är villiga att ställa upp när det blir överbelastning. Så sker även i dag. Skillnaden är att myndigheten tidigare inte räknade dessa som anställda poliser, vilket de har börjat göra nu.

Så både civilanställda och pensionärer har som genom ett trollslag blivit ”poliser”?

– Ja, exakt så. Men det stannar inte där. En icke oväsentlig andel av dem som är anställda som poliser gör inte de uppgifter som vi i traditionell mening föreställer oss är polisuppgifter, som att patrullera på gator eller spana, säger Stefan Holgersson.

– I och med den senaste omorganisationen har det blivit mer administration och fler chefer och därmed mer stabsaktiviteter. Rent praktiskt innebär det att de som är ute och nöter gatsten har blivit betydligt färre. Detta är dolt i statistiken. Detta går inte att ta reda på annat än genom intervjuer bakåt i tiden. Allt material är numera icke-arkiverat.

Fokus har via polisens presstjänst sökt företrädare som kan svara på frågor om nyanställningarna inom polisen. Enligt presstjänsten har den inte kunnat få tag i någon lämplig företrädare.

***

Har du nyhetstips? Mejla reportern [email protected].