Så gick det med vallöftena om bensinpriset

Kostnaden för att tanka bilen har skjutit i höjden det senaste året. Enligt statistik från Circle K kostar bensinen drygt 21 kronor litern i dag, dieseln närmare 28. Och ansvaret vilar till stor del på riksdag och regering, eftersom en tredjedel av dieselpriset och hälften av bensinpriset utgörs av skatter.

Bränslepriserna var därför en tacksam valfråga för M, KD, L och SD, som lovade kraftiga sänkningar om de fick makten. Sverigedemokraterna gick så långt som att lova 10 kronor billigare diesel och 6,50 kronor billigare bensin; Kristdemokraterna var inte långt efter.

Att regeringen Kristerssons första budgetutspel förra veckan blev en sänkning av bränsleskatterna var därför ingen större överraskning. Men några summor på vallöftenas nivå är det inte fråga om. Går regeringens budget igenom sänks skatten på bensin och diesel med 80 öre per liter. Eftersom det ligger moms på skatten blir den totala skattesänkningen 1 krona.

När det kommer till kritan blir bensinen dock inte en krona billigare vid pump. Regeringens förslag är nämligen inte att sänka skatten med 80 öre från i dag, utan sänka med 80 öre från vad det hade blivit om man i stället hade höjt skatten.

– Det som står i förslaget är att energiskatten ska sänkas med 80 öre per liter ”utifrån de skattesatser som skulle ha gällt från den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler”, förklarar Carl-Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på bilistorganisationen M Sverige.

– Varje år räknas skatten upp baserat på det allmänna kostnadsläget. De uppgifter som finns är att det på grund av inflationen skulle röra sig om ungefär 50 öre högre skatt vid årsskiftet. Räknar man med det blir effekten av regeringens förslag snarare 40 öre än en krona.

– Visst kan man hävda att skatten sänks med en krona, men det är inte vad människor kommer att se när de tankar.

Även om det hade rört sig om en krona från dagens nivå blir sänkningen fortfarande mindre än den som regeringen Andersson införde i maj på 1,31 kronor per liter. Den blir inte heller permanent, utan skatten kommer att höjas automatiskt igen efter tre år.

”Det är ett rejält löftessvek från Sverigedemokraterna som i valrörelsen talade om att dieselpriserna skulle sjunka med 10 kronor vid pump”, sa Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman Mikael Damberg till DI. Han ville dock inte ge besked om några skattesänkningar på drivmedel i sin egen skuggbudget.

Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesman Oscar Sjöstedt skriver i ett mejl till Fokus att statsfinanserna är den främsta orsaken till att skattesänkningen inte blir större. Att sänka skatten med en krona innebär att staten går miste om 6,7 miljarder kronor i intäkter.

”Skattesänkningen på bensin och diesel är i pengar räknat den enskilt största satsningen som görs i statsbudgeten för 2023 inräknat satsningarna på försvaret. Med det sagt så hade vi inom Sverigedemokraterna gärna gått ännu längre och vi kommer i kommande budgetförhandlingar att arbeta för ytterligare sänkningar, vilket tillsammans med en sänkt reduktionsplikt till EU:s miniminivå förhoppningsvis ska föra tillbaka drivmedelspriserna till mer rimliga nivåer igen”, skriver Sjöstedt.

Så sent som sommaren 2021 röstade Moderaterna – tillsammans med alla övriga riksdagspartier utom SD – för att höja reduktionsplikten. Den tvingar leverantörer att blanda bensin och diesel med dyrare biodrivmedel och på så vis ökar kostnaden för konsumenterna. I dag måste bensin innehålla 7,8 procent biobränsle och diesel 30,5 procent.

Nu föreslår regeringen tvärtom en sänkning av reduktionsplikten till EU:s miniminivå, 6 procent, från 2024. Detta beräknas kunna sänka dieselpriset med fem kronor och bensinpriset med 50 öre.

Reduktionsplikten har dock anhängare även bland dem som vill ha billigare bensin och diesel. Enligt Energimyndigheten är reduktionsplikten det viktigaste politiska verktyget för att Sverige ska nå FN:s ”Agenda 2030”-mål, och M Sverige instämmer:

– Reduktionsplikten är det minst dåliga sättet att sänka utsläppen. Det är egentligen svårt att se några realistiska alternativ. Att bygga ut infrastrukturen för elbilar i tid skulle inte vara genomförbart, och dessutom har inte alla råd med en elbil, säger Stjernvall.

I stället menar M Sverige att både skatten och momssatsen borde sänkas, vilket skulle få samma effekt på bensin- och dieselpriset utan att öka drivmedlens utsläpp.

– När reduktionsplikten infördes lovade [den dåvarande] regeringen upprepade gånger att prisökningen skulle kompenseras med sänkta skatter, så att priset vid pump skulle vara detsamma. Det gjorde man aldrig, och därför har reduktionsplikten blivit illa omtyckt. Nu hotas hela systemet för att det inte sköttes rätt från början.

EU har inte bara en miniminivå för mängden biodrivmedel som måste blandas i bensin och diesel; även minimiskatter bestäms i Bryssel. För närvarande måste medlemsstaterna ha en drivmedelsskatt på minst 0,36 euro per liter – ungefär fyra kronor.

I och med de tillfälliga skattesänkningarna i våras hamnade Sverige på EU:s lägstanivå för dieselskatt (dock inte för bensinskatt). Den dåvarande oppositionen, med Moderaterna i spetsen, krävde att Sverige skulle ansöka om undantag från energiskattedirektivet och helt slopa energiskatt på bensin och diesel under tre månader.

När det såg ut som att ansökan inte skulle beviljas riktade skrev Elisabeth Svantesson (M), numera finansminister, besk kritik mot den socialdemokratiska regeringen. ”S har inte ens velat lyfta frågan i EU. Men det tvingade vi dem till. Och de kommer vi fortsätta göra”, skrev hon till DI.

Men EU:s ministerråd svängde och godkände Sveriges undantag. Regeringen skulle alltså kunna ta bort hela skatten på bensin och diesel, 6,42 respektive 4,40 kronor per liter. Räknar man med momsen är det alltså möjligt att sänka priset på diesel med 5 kronor och 50 öre, och bensinpriset med åtta kronor. Detta undantag från Bryssel, som Moderaterna i våras var så måna om att driva igenom, vill de nu inte utnyttja.

En förklaring är förstås hålet som skattesänkningar gör i statskassan. Samtidigt innebär de höga priserna på bensin och diesel att skatteintäkterna från drivmedel befinner sig på rekordnivå.

– När vi har ett så högt prisläge att diesel kostar över 27 kronor innebär det att bilister genom skatt och moms bidrar med ofantligt mycket mer pengar till statskassan än i normalfallet – och än vad man kanske har budgeterat för i statsfinanserna, påpekar Carl-Erik Stjernvall.

Läs även: Rävsax för bilister – skatteavdrag för resor oförändrade i 15 år

Läs även: Jon Åsberg: Bilbidraget – en bra story