Så hamnade Telegrams grundare i fransk arrest

Sedan kriget i Ukraina trappades upp 2022 har Ryssland förbjudit flera sociala medier och gjort processen kort med oppositionella tidningar. Men en oberoende nyhetskanal kvarstår: den krypterade meddelandeappen Telegram. Användarna kan chatta med varandra men också starta kanaler med ett stort antal följare. Eftersom kommunikationen är krypterad kan myndigheterna inte identifiera anonyma användare, och till skillnad från konkurrenter som Facebook och Twitter är censuren minimal.

Detta har gjort Telegram till en av de viktigaste nyhetskällorna i Ukrainakriget. Soldater från båda sidor har möjlighet att sprida filmer från fronten, inklusive videor med våldsamt innehåll. Regimkritiska journalister i exil kan nå en rysk publik via Telegram, samtidigt som höga makthavare i både Ukraina och Ryssland använder appen. Enligt den ryska opinionsmätaren Levada Center har varannan ryss Telegram.

Samtidigt innebär den höga graden av yttrandefrihet att även propaganda och desinformation förekommer på appen. Och värre saker än så, om man får tro Frankrikes polis. I lördags arresterades grundaren Pavel Durov på en flygplats för privatplan utanför Paris i samband med en utredning av Telegram, som misstänks för allt från narkotikaförsäljning till marknadsföring av terrorism och barnpornografi.

I bakgrunden finns två brännande frågor: kan Europas stater tolerera yttrandefrihet på nätet, och vem är egentligen ansvarig för vad användare skriver på sociala medier?

De senaste åren har EU tagit krafttag mot olagliga inlägg på sociala medier. Men också mot lagliga inlägg som faller under de otydliga men rymliga kategorierna hat och desinformation. Enligt Digital Services Act, som trädde i kraft hösten 2022, är sociala mediebolag ansvariga för vad användarna publicerar och skyldiga att radera inlägg som bryter mot reglerna. Misslyckas de kan de drabbas av böter på svindlande summor – upp till sex procent av företagets globala omsättning. Argumentet är att användarna behöver skyddas från just hat och desinformation, men enligt kritikerna rör det sig om statlig censur outsourcad till nätjättarna.

Inom ramarna för Chat Control driver EU även på för att myndigheterna ska få kringgå krypteringen av privata meddelanden på appar som Telegram. I brottsbekämpande syfte, enligt lagstiftarna i Bryssel, men när även lagliga inlägg censureras på sociala medier riskerar konsekvensen att bli självcensur.

Mot den bakgrunden har Frankrikes frihetsberövande av Durov satt yttrandefrihetsfrågan i blixtbelysning. Bland kritikerna finns Twitterägaren Elon Musk och visselblåsaren Edward Snowden, som menar att Macron försöker pressa Telegram att ge fransk polis tillgång till privata kommunikationer. Själv skriver Macron i en kommentar till arresteringen att Frankrike är ”djupt engagerat i yttrandefrihet och fria kommunikationer”.

Även Ryssland har riktat försiktig kritik mot frihetsberövandet. Tidigare har inställningen varit frostig till både Telegram och dess grundare, men omsvängningen har en praktisk förklaring.

Durov är ryskfödd och grundade 2006 den ryska motsvarigheten till Facebook, Vkontakte. Åtta år senare lämnade han företaget, och landet, efter att Kreml satt press på nätverket att bland annat blockera den politiska oppositionens kanaler. Enligt egen utsago fick han ett ultimatum av regeringen: lämna över information om Vkontaktes användare eller lämna kontrollen över företaget och lämna Ryssland.

Vid tidpunkten hade han redan börjat utveckla Telegram som ett neutralt och ocensurerat alternativ. Inledningsvis var det allt annat än populärt i maktens korridorer. 2018 försökte Ryssland blockera appen, något som fortfarande pågick så sent som 2020.

Nu har vinden alltså vänt. Ryska tidningar, som befinner sig under statligt inflytande, uttrycker oro för att västvärldens säkerhetstjänster ska lyckas komma över krypteringsnycklarna och få tillgång till kommunikationerna på Telegram. Vilket vore ett bekymmer för den ryska krigsledningen, som på grund av problem med sina egna kommunikationssystem använder Telegram för att kommunicera i fält.

Vad som kommer att hända med Durov nu är oklart. Fransk polis har möjlighet att frihetsberöva personer för förhör i upp till fyra dygn innan de fattar beslut om att åtala eller släppa honom. Det är inte ens känt om han är misstänkt för något i samband med utredningen av Telegram.

Före detta presidenten Dmitrij Medvedev, numera ledare för Vladimir Putins politiska parti, säger att det var ett misstag av Durov att tro att han skulle slippa samarbeta med myndigheterna bara för att han lämnade Ryssland. Kanske har han en poäng.

***

Läs även: Bryssel kopplar greppet om AI

Läs även: Chat Control: Så ska techjättarna skanna allt du skickar