Så lätt byter utländska kriminella till svenska namn för att begå brott

Att byta namn från till exempel Abd Fakhro till Jörgen Johansson görs smidigt via ett formulär hos Skatteverket. Det kostar 250 kronor. Och att byta från ett utländskt klingande namn till ett som låter ursvenskt har blivit ytterligare en metod för gängkriminella att lura rättvisan. Man behöver inte vara svensk medborgare eller ens ha permanent uppehållstillstånd i Sverige för att erhålla nytt för- och efternamn från Skatteverket.

År 2021 avslöjade SVT att just ovan nämnda Jörgen Johansson, som drev Lomma Trädgård och Markentreprenad i Skåne, hade begått systematiska bedrägerier genom att lämna in förfalskade dokument, som cv, referenser och namnteckningar, för att vinna upphandlingar med skånska kommuner och kommunala bostadsbolag.

Det märkliga var bara att förra ägaren till bolaget också hette Jörgen Johansson. Ett kriminellt släktnätverk med namnet Fakhro hade tidigare tagit över bolaget. Som ägare registrerades en av bröderna, Abd Fakhro, som inför tillträdet hade bytt namn till just Jörgen Johansson. På så sätt kunde man ge sken av att bolagets verksamhet hade fortgått som om inget hade förändrats. En bedrägerihärva uppdagades som sedan visade sig omfatta ännu fler bolag. Totalt har kommuner och bostadsbolag betalat ut över 12 miljoner kronor till klanen.

Vidare blev Magnus Dahl, som tidigare hette Malek Fakhro, åtalad för att via bolaget Bosab lyckas få skatteavdrag på över 100 000 kronor på fakturor som var falska. Och ytterligare en broder, Ibrahim Fakhro, tog sig namnet Gabriel Bergkvist. Han åtalades för grovt bedrägeri tillsammans med sina bröder för att ha lurat den 82-årige Benny Sköld att underteckna att gåvobrev som överlät Bennys bostadsrätt, värd omkring tre miljoner, till Gabriel (Ibrahim).

Det finns fler exempel på dylika namnändringar i den undre världen. Till exempel kunde Sydsvenskan 2021 rapportera att ett tiotal personer ur ett av Malmös kriminella nätverk hade ändrat från utländska till svenskklingande namn.

Ytterligare ett, kanske mer välkänt exempel, är Bella Nilsson, vd för det skandalomsusade sophanteringsföretaget Think Pink. Eller Queen of Trash som hon har kommit att kallas i media. Hon hette ursprungligen Isabella Khatibi Ghabagh Tappeh och föddes i Iran. När hon var vd för företaget hade hon bytt förnamn till Bella Nilsson. Sammantaget har hon enligt Expressen bytt namn inte mindre än 16 gånger. Hennes företag står åtalat för systematisk dumpning av avfall. Rättegång pågår och väntas vara klar under första halvan av 2025.

Hon har även tidigare varit i klammeri med rättvisan. Som porrklubbschef dömdes hon 1998 till tre och ett halvt års fängelse för bokföringsbrott. Då under namnet Isabella Johansson. Numera heter hon Fariba Juliette Jennifer Vancor.

Det var på initiativ av S-MP-regeringen och justitieminister Morgan Johansson som riksdagen 2016 beslutade att ersätta den gamla namnlagen med den nya, Lag om personnamn, vilket öppnade dörren till obegränsade namnbyten. Tidigare fick man endast byta förnamn en gång under livet, samt att man kunde ansöka hos Patent- och registreringsverket för ytterligare ett (1) namnbyte. Numera krävs endast en webbansökan, samt att man betalar en summa på några hundra kronor.

De borgerliga bjöd inte motstånd mot den nya, generösa, lagen vilket PJ Ander Linder uppmärksammade i en krönika i höstas. Endast Sverigedemokraterna var emot förslaget. Sedan 2017 kan man således byta till vilket efternamn man vill så länge det innehas av minst 2 000 personer. För förnamn är valmöjligheterna nästan obegränsade.

Rent teoretiskt kan man alltså heta Morgan Johansson ena veckan och Magdalena Andersson andra veckan. (Ja, även juridiskt könsbyte har underlättats väsentligt genom en lag förra året).

Fokus kan nu avslöja att man inte heller behöver vara svensk medborgare för att byta namn enligt denna lag – eller ens inneha uppehållstillstånd. Enligt skatteverket räcker det med att du ”har din hemvist i Sverige”.

– En person som är statslös och endera har hemvist i Sverige, eller inte har hemvist i något land men vistas i Sverige omfattas också av personnamnslagen. För andra utländska medborgare som har hemvist i Sverige är det frivilligt att använda sig av personnamnslagen, men de får ansöka om namnändring om de vill. Sammanfattningsvis kan alltså en person, oavsett medborgarskap, byta namn i Sverige med stöd av PNL så länge personen har hemvist här, säger Christina Forss som är folkbokföringshandläggare vid Skatteverket.

Inte heller är det nödvändig att kunna styrka sin identitet för att kunna göra namnändringen i Sverige.

– Personer som är folkbokförda i Sverige anses normalt ha hemvist här och då kunna får använda sig av personnamnslagen. I det fallet spelar det alltså ingen roll vilket medborgarskap en person har, vilken typ av uppehållsrätt- eller uppehållstillstånd eller om personen har styrkt sin identitet för att den ska ha rätt att byta namn.

Det är faktiskt inte heller nödvändigt att vara folkbokförd i Sverige för att ansöka om ett helsvenskt för- och efternamn.

– Även vissa personer som inte är folkbokförda i Sverige med som vistas här i tillräcklig omfattning kan anses ha sådan hemvist att de får ansöka om namn enligt personnamnslagen, säger Christina Forss.

När det gäller vilka nya namn som är gångbara kan Skatteverket stå till tjänst.

– Det finns en lista med vanliga efternamn som fler är 2 000 personer bär. Alla som har rätt att ansöka om namn enligt PNL kan ansöka om att få byta till något av dessa namn. Gällande förnamn finns det vissa regler kring vilka namn man får byta till, till exempel att namnet inte får vara stötande eller olämpligt. Förnamnet Sven som i ditt exempel skulle gå bra att byta till. Det kostar 250 kronor att ansöka om att få byta förnamn, säger Christina Forss.

Den nya lagen om namnbyten kom i svallet efter flyktingkrisen och har knappast bidragit till att göra Migrationsverkets arbete med att hantera den stora mängden asylansökande lättare. Fokus har tidigare rapporterat om att en stor mängd av tillstånden i så kallade anknytningsärenden (anhöriginvandring i dagligt tal) byggde på felaktiga beslutsunderlag.

– Vi vet att många asylsökande faktiskt har ID-handlingar men vägrar visa upp dem. Då kan man alltså ena dagen vara ”Muhammed Osman” och visa sitt hemlandspass och nästa vara Magnus Olsson med svenskt ID-kort, säger Anna Högberg, numera pensionär, men som tidigare arbetade som beslutsfattare och teamledare vid Migrationsverket.

Hon berättar vidare att lagen öppnar upp för bedrägerier av olika sorter.

Hon fortsätter att berätta att lagen öppnar upp för bedrägerier.

– Den som vill ha uppehållstillstånd under falsk identitet kan ju teoretiskt senare återta sitt gamla namn, till exempel om de i ett senare skede behöver detta gällande anhöriginvandring, säger Anna Högberg.

Sveriges namnändringslag har tidigare, även då den var mindre generös, utnyttjats för spioneri från främmande makt i Sverige. År 2018 dömdes en 52-årig man till fängelse för att ha spionerat åt Kina i Sverige med avsikt att lämna uppgifter om tibetaner i Sverige till den kinesiska regimen. Han fick uppehållstillstånd som kvotflykting 2001. Hans identitet kunde aldrig säkerställas. Trots detta kunde han strax efter flytten till Sverige byta till ett tibetanskt namn och därmed infiltrera och kartlägga den tibetanska rörelsen och dess medlemmar i Sverige.

***

Läs även: Ingen vet hur många som bor i Tjärna Ängar

Läs även: Sveriges Radio och miljonärsmigranterna

Fotnot: Merit Wager har bistått med research.

***