Så styr pandemilagen USA:s invandring

2,8 miljoner hindrade försök att korsa den amerikanska gränsen. Det är vad USA:s tull- och gränsbevakningsmyndighet CBP rapporterade under perioden oktober 2021–september 2022. Siffran går inte att direktöversätta till 2,8 miljoner individer, eftersom det händer att samma person gör flera misslyckade försök att korsa gränsen. Men det är fortfarande en ökning med mer än en miljon från året dessförinnan. Inte nog med det: det är ett nytt rekord.

Samtidigt utkämpar amerikanska delstater och myndigheter en juridisk strid om att öka antalet asylsökande. Mer specifikt handlar det om artikel 42 i USA:s folkhälsolagstiftning, som aktiverades i mars 2020. Den gör det möjligt att avvisa utlänningar vid gränsen utan möjlighet att söka asyl, och har blivit ett verktyg för att begränsa invandring – men huruvida den ökar eller minskar antalet försök att ta sig över gränsen illegalt är man oense om.

När den dåvarande presidenten Donald Trump aktiverade artikel 42 var det uttalade syftet att hindra spridningen av coronaviruset. Kritiker menar dock att det egentliga syftet var att begränsa invandring, ett av Trumps viktigaste vallöften.

Sedan dess har omkring 2,5 miljoner avvisningar vid gränsen gjorts med hänvisning till artikel 42, enligt CBP. Joe Bidens regering försöker bli av med den, men det går trögt. I april i år tillkännagav visserligen den amerikanska folkhälsomyndigheten att artikel 42 inte längre behövs för att hindra smittspridningen, men ett antal republikanska delstater inledde dock en rättsprocess för att behålla den – och den här gången var den uttalade ambitionen att hålla invandringen nere. Ett återkallande av artikel 42 skulle leda till en så stor ökning av invandringen att delstaternas samhällsservice skulle hotas, menar de.

De republikanska delstaternas argument vann gehör hos en domare i Louisiana, som fastslog att Biden-regeringen inte har följt de nödvändiga administrativa processerna. Domarens beslut att upprätthålla artikel 42 blockerades dock av en domare i Washington, som beordrade regeringen att lyfta restriktionerna mot asylsökande senast 21 december – i morgon.

I sista minuten valde dock USA:s högsta domstol att tillfälligt stoppa upphävandet av artikeln. Den kommer alltså att vara fortsatt aktiv i väntan på beslut om prövning i högsta domstolen.

Enligt departementet för inrikes säkerhet väntas mellan 9 000 och 14 000 migranter om dagen försöka korsa den mexikansk-amerikanska gränsen om/när artikel 42 upphävs. Det kan innebära mer än en fördubbling av dagens antal, rapporterar CNN. 

Detta bekymrar inte bara republikaner. I gränsstaden El Paso utfärdade den demokratiske borgmästaren Oscar Leeser undantagstillstånd inför den planerade upphävningen av artikel 42. ”Vi vet att inflödet på onsdag kommer att bli enormt”, sa han, och uppgav att hundratals personer redan sover på gatorna medan temperaturerna sjunker. Undantagstillståndet gav honom kapacitet att utöka tillfälliga boenden för hemlösa.

Men hur ser egentligen orsakssambandet ut mellan pandemilagstiftningen och den ökande invandringen? De republikanska delstater som kämpar för att behålla artikel 42 är tydliga: ”Det här hjälper till att förebygga illegal invandring”, kommenterade Texas republikanske guvernör Greg Abbott högsta domstolens beslut. Andra menar tvärtom att när de lagliga vägarna begränsas väljer människor de illegala vägarna i stället:

– Det här bekräftar vad vi har sagt hela tiden: när det finns ett lagligt och organiserat sätt att ta sig in i landet blir människor mindre benägna att sätta sina liv i händerna på smugglare och försöka korsa gränsen illegalt, sa den dåvarande CBP-chefen Chris Magnus om rekordet i illegala invandringsförsök.

Den främsta drivkraften bakom ökningen av migranter vid den mexikansk-amerikanska gränsen verkar dock vara det försämrade läget i delar av Latinamerika, framför allt Venezuela, Nicaragua och Kuba. Dålig ekonomi, matbrist och bristfällig sjukvård driver människor att söka sig till USA.

Och för regeringen Biden lär invandringsfrågan fortsätta orsaka huvudvärk – inte minst när republikanerna från och med januari 2023 är i majoritet i representanthuset.

Läs även: Amerikas oförenta stater

Läs även: 500 dagar med president Biden