Säpo-regel kan skapa B-lag bland svenska medborgare

Svenskar med rötter i Iran riskerar att stängas ute från tusentals tjänster i Sverige. De kommer inte att kunna få jobb som till exempel polis eller göra karriär på vissa myndigheter – eller ens få vissa poster inom näringslivet. Den varningen utfärdar Socialdemokraternas rättspolitiske talesperson Ardalan Shekarabi sedan Säpo skickat en hemställan till regeringen, som nu bereds i Regeringskansliet.

Det var förra sommaren, under det socialdemokratiska styret, som Säpo först lämnade in sin begäran där de föreslår skärpta krav vid säkerhetsprövningar för människor som ska anställas till jobb där man kan komma i kontakt med information som är känslig för rikets säkerhet. En särskilt viktig faktor som föreslås tas i beaktande är dubbelt medborgarskap – särskilt i länder som kan utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet. Och det är många, eftersom Sverige sedan 2001 har regeln att de som vill får behålla sitt gamla medborgarskap när de blir medborgare i Sverige.

I Säpos hemställan står det: ”Vissa länder förväntar sig att dess medborgare bosatta i utlandet samarbetar med myndigheterna i hemlandet i försöken att komma över säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter”.

Vidare skriver de, med särskild hänvisning till Iran, Kina och Ryssland: ”Det finns exempel på länder med uttrycklig nationell lagstiftning som tvingar landets medborgare, oavsett var i världen de befinner sig, att samarbeta med hemlandets säkerhets- och underrättelsetjänster.”

Nu har remissvaren från en rad myndigheter och andra berörda kommit in. Många varnar för att det i praktiken blir en inskränkning för vissa etniska grupper att söka och erhålla vissa jobb. Och Säpos systermyndighet Polisen menar rent av att bestämmelsen är formulerad på så sätt att till exempel svenskiranier, eller personer med band till svenskiranier, inte kommer att kunna godkännas vid säkerhetsprövningar.

Problemet kan inte heller lösas genom att personen säger upp sitt andra medborgarskap eftersom somliga länder somliga länder, som Iran, inte tillåter det. Ardalan Shekarabi varnar för att det bildas ett a- och ett b-lag av svenska medborgare om Säpo får sin vilja igenom.

– Säpo väljer en konstruktion som med kirurgisk precision drabbar den grupp om hundratusen individer som ofta lyfts som det framgångsrika exemplet på integration i Sverige, nämligen svenskar med rötter i Iran, säger Ardalan Shekarabi som själv har trippelt medborgarskap: svenskt, iranskt och brittiskt.

– Iranier har lyckats otroligt väl i såväl förvaltning som näringsliv och kulturliv. De utbildar sig gärna till läkare, civilingenjörer och jurister. Många iranier gifter sig med etniska svenskar. Detta innebär slutet för den här gruppen.

Gabriel Wernstedt på Säpos pressavdelning menar att hotbilden mot Sverige är förändrad, komplex och förhöjd.

– Vi noterar nu att främmande makt, stater och andra hotaktörer är beredda att gå långt för att nå sina mål. Både mot svenska samhället i stort, men även mot enskilda individer i Sverige, vars sårbarhet kan utnyttjas.

Hur kan det praktiskt gå till?

– Stater kan idka olika typer av påtryckningar gentemot dem, deras familjer eller släktingar i hemländerna för att få ut information som är känslig för rikets säkerhet.

Har ni sett konkreta exempel från de länder ni bedömer utgöra säkerhetshot?

– Vi har exempel från 2019 där en person dömdes för olovlig underrättelseverksamhet mot person (så kallat flyktingspionage, reds anm.) för Irans räkning. För Kinas räkning finns ett liknande exempel från 2018. År 2021 dömdes en person för mordförsök mot en person i Sverige för den ryska delrepubliken Tjetjeniens räkning.

Förutom risken för flyktingspionage finns även risken för att bli värvad som agent, enligt Wernstedt.

– Påtryckningar, kartläggningar och hot är en aspekt. En annan är att man erbjuder pengar till människor som jobbar i säkerhetskänslig verksamhet för att stjäla information, säger han.

Vad anser du om frågan om att detta riskerar att utestänga hela invandrargrupper och dess anhöriga?

– Det är den anställande myndigheten som gör säkerhetsprövningar och som ska beakta vilka sårbarheter som finns. Det behöver inte vara belastande att ha dubbla medborgarskap. Men man behöver beakta medborgarskapet särskilt utifrån risken att det kan bli en sårbarhet. Och då är det den anställande myndigheten som bär ansvaret.

Ardalan Shekarabi menar dock att alla svenskiranier kommer att drabbas eftersom det är i princip omöjligt att avsäga sig sitt iranska medborgarskap.

Men alla svenskiranier är inte lika negativt inställda till de skärpta säkerhetskraven. En av dem är advokaten och migrationsombudet Nima Rostami (som även har varit politiskt aktiv i SD). Han har på nära håll sett effekterna av Irans underrättelseverksamhet och dess långtgående metoder att inhämta information från iranier i diasporan.

– I migrationsärenden har jag företrätt många asylsökande från Iran. Majoriteten uppger att regimen bevakar oss, samlar information om oss och avkräver oss lojalitet. Som Shekarabi säger så berör det oss alla som har rötter i Iran, över 100 000 personer.

Men att det är många som berörs är inget skäl för Säpo att avstå från grundliga utredningar, menar han.

– Att många är välintegrerade, gifta med etniska svenskar och har uppsatta positioner i samhället gör ju bara utredningsarbetet ännu mer angeläget, säger Rostami.

Han har studerat Iran och dess underrättelsearbete och menar att regimen har omkring 17 olika säkerhetsorgan, vilka rapporterar direkt till regimens högste ledare – ayatollan.

– Det finns flera fall där iranier med dubbelt medborgarskap fängslas och dömts för bland annat spionage och hot mot rikets säkerhet under besök i Iran och därefter utnyttjas för att erhålla politiska eftergifter av västländer.

Han anför ett exempel: svenskiraniern Ahmad Reza Jalali, forskare på Karolinska institutet (KI) sitter sedan 2016 frihetsberövad i Iran med en dödsdom hängande över sig, anklagad för spionage.

– Vad har han gjort? Det får vi inte veta eftersom domstolsförhandlingarna är allt annat än transparenta. Vi kan bara spekulera. Har han träffat utländska forskarkollegor? Till exempel israeliska forskare och talat med dem på en internationell konferens. Iran klassar det i så fall som spionage, säger Nima Rostami.

I själva verket tror Rostami att det helt enkelt handlar om en utpressningsverksamhet, där dödsdomen kan vara ett påtryckningsmedel för att samarbeta med regimen, eller för att regimen vill ställa politiska krav på Sverige.

Och nyligen rapporterade SVT att Irans högsta domstol har fastställt dödsdomen mot svensk-iranske politiske aktivisten Habib Chaab, som i många år levde i exil i Sverige. År 2020 försvann han i Turkiet under mystiska omständigheter. Sveriges utrikesminister Tobias Billström fördömer dödsdomen.

– Sårbarheten är med all önskvärd tydlighet ett faktum som svenskiranier, med tanke på Irans aggressiva regim, inte kommer undan.

Men hur ser då Nima Rostami på det faktum att så många svenska medborgare med anknytning till Iran stängs ute från stora delar av samhället? Han är ju själv svenskiranier och kan komma att få problem att söka tjänster på myndigheter i Sverige.

– För det första stämmer det inte att det är helt omöjligt att avsäga sig sitt iranska medborgarskap. Jag har studerat de kriterier som gäller. Det är mycket svårt, det medger jag, men det är inte omöjligt.

Reglerna, så som Rostami har uppfattat dem, är bland annat att man måste ha fyllt 25 år. Om man har egendom i Iran ska den säljas. Män ska ha gjort militärtjänsten. För dem som är födda utanför Iran finns möjlighet att betala sig fri från militärtjänsten för en summa som Rostami uppskattar till runt 150 000 kronor. Visserligen menar Rostami att den iranska regimen på godtyckliga grunder kan vägra att befria iranier från medborgarskapet i alla fall. Men det viktiga är att man ändå försöker, menar han.  

– Så länge det finns en minimal möjlighet att frigöra sig från sitt medborgarskap är det varje svenskiraniers plikt att åtminstone göra ett försök. Då skulle man kunna visa upp för Säpo att man har gjort allt i sin makt i den riktningen.

Problemet är, menar han, att många svenskiranier inte vill avsäga sig sitt iranska medborgarskap.

– Många reser till Iran, de har tillgångar i Iran, de har släktingar som de vill hälsa på. Många vill också fortsätta att göra detta, säger han och fortsätter:

– Dessutom, vilket är absurt, är det mängder av svenskiranska kvinnor som åker till Iran för att utföra estetiska operationer varje år. Så ställ dig frågan – om man kan vända sig till ambassaden och ansöka om pass för att åka till Iran för att göra estetiska operationer, skulle man då inte lika gärna kunna försöka ansöka om att avsäga sig sitt medborgarskap?

Men att svenskiranier utestängs från karriärvägar? Att de får svårare att få de tjänster de utbildas till? Kan det inte leda till slitningar och polarisering mellan grupper?

– Det är tyvärr inget att göra åt. I själva verket borde dessa individer vara glada över möjligheten att ha Säpos vakande öga på sig. Vi har beviljat dubbla medborgarskap som huvudregel sedan 2001 i Sverige och nu sitter vi där med problemet. En liten, men ändå viktig, åtgärd vore att återinföra möjligheten att frånta människor medborgarskap som har fått det på felaktig grund. Men där är vi inte ännu.

Fotnot: Fokus har talat med justitieminister Gunnar Strömmers pressekreterare Caroline Opsahl, som dock meddelar att regeringen inte uttalar sig om frågan förrän beredningen av ärendet är klart.

* * *

Läs även: Terrorforskare: "Sverige har internationellt rekord i naivitet"

Läs även: Dubbelt medborgarskap - dubbel lojalitet