Sårbar gasledning hotar svensk säkerhet
Sveriges naturgasnät är avgörande för dricksvattenförsörjningen. Vad händer om flödet stoppas? En reservplan saknas. Fokus kan också avslöja att en hög chef hos nätägaren har ryska familjeband – en riskfaktor enligt experter.
Bild: TT
Från danska Dragör till Limhamn i Malmö och vidare längs västkusten upp till Stenungsund sträcker sig Sveriges enda källa till rörbunden naturgas. Ledningen är kritisk för västsvenska industriföretag som Volvo Cars, SKF, Preem och Nordic Sugar. Gasen används inte bara som energikälla utan även som insatsvara i produkter som är kritiska för landets produktion av läkemedel och livsmedel.
Men ur beredskapssynpunkt är gasen förmodligen allra viktigast för dricksvattenförsörjningen. Kommunerna hämtar dricksvatten huvudsakligen från sjöar och vattendrag vilket kräver omfattande rening. Företaget Kemira Kemi, som försörjer vattenverken med fällningskemikalier, är beroende av naturgasen för sina processer. Frågan om dricksvattnets centrala roll i beredskapen blev tydlig efter inbrottet i en vattenreservoar i Bollnäs i helgen, då invånarna under några dagar uppmanades att koka vattnet.
Vad händer då om gasflödet skulle strypas? Om det som hände gasledningarna Nord Stream i Östersjön hösten 2022 hände även här? Någon reservlösning finns inte. En LNG-terminal, som skulle möjliggöra en alternativ gasförsörjning med fartyg, stoppades 2019 av den dåvarande regeringen, bland annat med motiveringen att Sverige skulle bli mindre fossilberoende. Den nuvarande regeringen har trots den nya säkerhetssituationen och ökad LNG-säkring i andra länder inte vidtagit några åtgärder av betydelse för att säkra leveranserna.
Nordion Energi AB äger det svenska naturgasnätet och ansvarar för dess säkerhet och underhåll. Enligt säkerhetsskyddslagstiftningen är verksamheter som är av betydelse för landets beredskap skyldiga att uppfylla särskilda säkerhetskrav. De ska på eget initiativ utföra säkerhetsanalyser för att identifiera och säkra skyddsvärda tillgångar, samt rapportera detta till Säkerhetspolisen (Säpo).
När Fokus frågar Nordion Energi om företagets säkerhetsarbete blir svaren dock svävande. Kommunikationschefen Saila Horttanainen betonar att säkerhetsfrågor hanteras väl, men ber om anstånd med att svara på huruvida tjänster och personal säkerhetsklassas.
– Frågorna är viktiga och vi vill lämna svar på ett ansvarsfullt sätt, säger hon och återkommer efter några dagar med ett mejlsvar:
”Enligt Säkerhetspolisen behöver vi som samhällsviktig verksamhet kontinuerligt hålla en säkerhetsskyddsanalys uppdaterad. Genom detta hanterar vi säkerhetsskyddklassificerade uppgifter och vi är då skyldiga att exempelvis ha en säkerhetsskyddschef”. I övrigt skriver hon att detaljer ”ej kan delas” och hänvisar till sekretess.
Rysk koppling i ledningsgruppen
När Fokus granskar Nordion Energis nyckelpersoner visar det sig finnas en rysk koppling hos en hög chef som ansvarar för bolagets strategi och verksamhetsutveckling. Den anställde föddes i Ryssland på sjuttiotalet och blev svensk medborgare runt millennieskiftet. Strategichefen har varit anställd på bolaget sedan det bildades 2019. Han gifte sig med en rysk fru för drygt tio år sedan. Paret skilde sig förra året och enligt Skatteverket flyttade kvinnan tidigare i år tillbaka till Ryssland med deras gemensamma barn.
(Sedan denna artikel publicerades har Nordion Energi avlägsnat ovan nämnd person från sin tjänst. En uppdaterad artikel om detta finns här).
Magnus Ranstorp, terrorexpert vid Försvarshögskolan, lyfter fram vikten av säkerhetsprövningar för kritiska infrastrukturföretag som Nordion Energi:
– Personer i strategiska positioner inom sådana företag måste vara noggrant prövade. Risken finns annars att de utsätts för främmande makts påverkan. Har man släktingar i Ryssland blir man extra sårbar för påtryckningar, och säkerhetsklassningar måste vara rigorösa, säger han.
– Brister ett företag som hanterar information om säkerhetskänslig infrastruktur i bakgrundskontroller så anser jag det vara en jätteskandal, säger han.
Ranstorp hänvisar till ett danskt exempel där en person nyligen var tvungen att lämna en tjänst vid den danska försvarsmakten på grund att vederbörande hade en morbror i Ryssland.
– Enligt den danska säkerhetstjänsten var familjebanden till Ryssland tillräckliga för att den anställde skulle bli av med sin säkerhetsklassning, eftersom det fanns ett möjligt beroendeförhållande.
Långvarigt naiv inställning
Även Claes Levinsson, chef för IRES (institutet för Rysslands- och Eurasienstudier) vid Uppsala universitet, menar att personer med familjeband till Ryssland kan vara mycket mottagliga för påverkan. Han säger att Rysslands underrättelseaktiviteter i väst intensifierades efter annekteringen av Krim 2014 och att den ryska diasporan blev en resurs för påverkan.
– Underrättelsepenetrationen i väst kom då att nå högre nivåer än under Brezjnevs tid, och då var den som högst under hela sovjettiden, säger Levinsson.
Han säger att svenska företag och myndigheter ofta saknar tillräcklig insikt i säkerhetsfrågor och därför inte alltid säkerhetsklassar känsliga tjänster.
– Det är resultatet av en långvarigt naiv inställning till denna typ av frågor.
En säkerhetsklassad tjänst innebär att den anställda regelbundet kontrolleras och ofta även deras anhöriga, i synnerhet om det gäller klass två. En person med tydliga band till Ryssland skulle inte klara en sådan säkerhetsprövning på den nivån, menar Levinsson.
– Den typ av person du beskriver skulle aldrig nå säkerhetsklass två, säger han (se säkerhetsklasser i faktaruta).
Branschorganisationen IKEM representerar företag inom kemiindustrin och tillverkningssektorn. Malin Johansson är ansvarig för energi- och klimatfrågor där.
– Vi har bara en enda inmatningspunkt för gas i Sverige. Det är väldigt märkligt att man har ett så sårbart system för en industri som tillverkar samhällsviktiga kemikalier, säger hon.
Johansson pekar på regeringen Löfvens beslut att stoppa bygget av den ovan nämnda LNG-terminalen i Göteborg 2019.
– Det innebar att ett sårbart läge blev ännu mer sårbart.
Enligt henne baserades beslutet på en önskan att undvika fossil infrastruktur, men det anser hon vara missriktat.
– Man kan använda gasnätet för biogen metan, som inte är fossilt. Kemibranschen är intresserad av själva metanmolekylen, oavsett om den är biogen eller fossil, förklarar Johansson.
Hon är orolig för vad ett avbrott i gasleveranserna skulle få för konsekvenser, särskilt för vattenreningsindustrin.
– Om vi tappar gasen, finns det inga bra alternativ för att tillverka dessa reningskemikalier. Det skulle påverka allt från dricksvatten till livsmedelssäkerhet och sjukvård, säger Johansson.
Utländskt ägarskap
Enligt en artikel i Dagens Industri från 2020 är Nordion Energi dessutom utlandsägt. Bolaget ägs av EDIF II, en investeringsfond som fokuserar på investeringar i europeiska infrastrukturbolag. EDIF II ägs i sin tur av den börsnoterade japanska bank- och finanskoncernen Mitsubishi UFJ Financial Group. Med denna ägare förvärvade Nordion Energi det svenska gasnätet för ett ”hemligt antal miljarder kronor” våren 2019, enligt Di.
Henrik Häggström, strategisk rådgivare vid Försvarshögskolan, menar att ett utländskt ägande av ett bolag som hanterar känsliga uppgifter kan vara en säkerhetsrisk.
– Den här typen av utländskt ägande kan vara ett säkerhetsmässigt bekymmer, även om Japan inte direkt anses vara en antagonist i säkerhetssammanhang. Men ett orosmoment är om ägarstrukturen är komplex och delvis dold bakom så kallade "skalbolag".
Han hänvisar bland annat till andra strategiska investeringar där utländska bolag agerar inom viktig svensk infrastruktur, såsom Yilport, ett turkiskt bolag som kontrollerar containerhamnen i Gävle. Enligt en DN-artikel från 2017 fanns det misstankar om starka ryska kopplingar i affären.
– Om ett liknande upplägg föreligger hos Nordion Energi, skulle det innebära en potentiell säkerhetsrisk. Svensk energiinfrastruktur, särskilt gasnätet, bör betraktas med vaksamhet när det finns utländska ägarintressen, eftersom sådana intressen, direkt eller indirekt, kan påverka Sveriges säkerhetsläge.
Energimyndigheten, som ansvarar för tillsynen inom energisektorns säkerhetsskydd, uppger att den kartlägger verksamheter och identifierar aktörer med säkerhetskänslig verksamhet men ger inga detaljer om specifika företag.
– Tyvärr kan vi inte hjälpa dig mer än så, säger presschefen Ola Westberg.
(Sedan denna artikel publicerades har Nordion Energi i ett pressmeddelande skrivit att de sedan 2022 genomför ett fördjupat säkerhetsarbete tillsammans med Energimyndigheten. Mer om detta finns att läsa i vår uppdatering här.)
Fokus har upprepade gånger bett Nordion Energis vd Hans Kreisel, eller andra i ledningen, om svar på frågor om säkerhetsriskerna i bolaget. Han avböjer, via kommunikationsavdelningen, med följande skriftliga besked:
I vårt tidigare svar till dig (i måndags) framgår att vi inte har möjlighet att lämna ut detaljer kring vårt säkerhetsarbete. Det skulle direkt motverka syftet med säkerhetsarbetet. När det gäller säkerhetsprövningar genomför vi dessa på medarbetare utifrån deras roll och arbetsuppgifter. Däremot kan vi inte kommentera vilka medarbetare som har genomgått säkerhetsprövning. Säkerhetsprövning är ett av flera verktyg inom säkerhetsarbetet som vi tillämpar.
Fakta: Säpos säkerhetsklasser
I säkerhetsklass 1 placeras den som i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet.
I säkerhetsklass 2 placeras den som i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, som i ringa omfattning får ta del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka allvarlig skada för Sveriges säkerhet.
I säkerhetsklass 3 placeras den som får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell, som i ringa omfattning får ta del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka skada som inte är obetydlig för Sveriges säkerhet.
