Ska man själv få bestämma sitt juridiska kön? Så tycker svenskarna
Inom kort kan det bli betydligt enklare att byta juridiskt kön. En stor riksdagsmajoritet stödjer förslaget, men svenska folket är splittrat visar en ny undersökning.
Bild: Getty Images / montage
I dag krävs att man först blir diagnostiserad med könsdysfori av en läkare för att få byta juridiskt kön. Men om ett förslag som riksdagen ska behandla i april går igenom, ska det räcka att man själv anmäler könsbyte till myndigheterna för få ett nytt personnummer som avspeglar den önskade könstillhörigheten. Därefter ska man även kunna få ett nytt pass.
Förslaget har föregåtts av livlig debatt. Flera remissinstanser har varnat för att den nya lagen kan äventyra rättssäkerheten och leda till identitetsbedrägerier. Bland andra Ekobrottsmyndigheten, Bolagsverket och Migrationsverket har yttrat kritik. Andra debattörer har menat att en uppmjukning av könsbyteslagen öppnar för fusk och bedrägerier inom välfärdssektorn.
I riksdagen är det i nuläget endast Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som säger nej till lagändringen. De vill invänta ytterligare en remissrunda från berörda instanser myndigheter. Detta säger dock Moderaterna nej till. Inom socialdemokratin råder en viss splittring i frågan sedan S-kvinnor i höstas vände sig mot förslaget. Det socialdemokratiska kvinnoförbundet S-kvinnor, med ordförande Annika Strandhäll, har bland annat framfört argument om att förslaget skulle kunna äventyra rättssäkerheten för kvinnor i vissa situationer, som i fängelser eller i hem för våldsutsatta kvinnor.
Även svenska folket är tudelat, visar en färsk undersökning från Fokus/Novus. Fyra av tio, 39 procent, svarar ja på frågan om myndiga svenskar själva ska få bestämma ”vilket juridiskt kön de ska ha i pass, personnummer och offentliga register”. I stort sett lika många, 41 procent, svarar nej. Resten svarar att de inte vet.
Skillnaderna är dock stora mellan olika grupper. Exempelvis är varannan man (49 procent) emot förslaget medan en av tre (33 procent) är för. Bland kvinnorna är motsvarande siffror 34 procent emot och 45 procent för. Kvinnor i åldern 35-49-årsåldern är betydligt mer negativa än sina yngre medsystrar. 48 procent säger nej i den äldre gruppen mot 32 procent för ja. Bland de yngre kvinnorna är i stället 59 procent positiva medan endast 27 procent säger nej.
Bland moderata sympatisörer säger 60 procent nej, medan 23 procent tycker att det är ett bra förslag. Mest negativa är Sverigedemokraternas anhängare – 66 procent av dem säger nej.
Omvänt är vänsterpartister i regel positiva till lagändringen, 71 procent svarar ja och 14 procent nej. Socialdemokratiska sympatisörer uppvisar den största osäkerheten i frågan: 46 procent är positiva till förslaget medan 27 procent svarar ”Vet ej” på frågan. En lika stor andel svarar nej.
De som är mest positiva är kvinnor i åldersspannet 18 till 34 år där förslaget stöds av 59 procent. Omvänt är det gruppen män i åldrarna 50-64 år som är mest negativa, med 57 procent nej-röster.
***
Läs även: Transvården kan bli en vårdskandal
