Spelberoendet skapar panik i S

Socialdemokraternas höglönsamma lotterier har skapat en infekterad politisk strid med Tidö-partierna. För spelintäkterna är inte bara en ekonomisk fråga för partiet, utan även rent existentiell. 

Både i nutid och när S var helt dominerande parti i svensk politik har intäktsflödet till partikassan vilat på framförallt tre inkomstkällor: 

Offentliga bidrag, inklusive statligt partistöd och kanslistöd till enskilda ledamöter från riksdagsförvaltningen. Systemet inrättades 1965 och gäller lika för alla partier. Det är baserat på valresultaten och antalet mandat i riksdagen. Ju större parti, desto mer pengar.  

S har tappat väljarstöd från runt 45 procent i riksdagsvalen under stora delar av 1900-talet till cirka 30 procent i de senaste valen. Detta har kompenserats av att partistödet har skruvats upp efter hand. År 2008, när S hade 130 riksdagsmandat, var den totala summan 54 miljoner. Förra året hade beloppet mer än fördubblats till 127,5 miljoner kronor, trots att antalet mandat hade sjunkit till 100 och trots att inflationen var blygsam under perioden. Andelen av de totala intäkterna i partikassan är i stort sett oförändrad, strax under 40 procent. 

Det andra benet utgörs av ekonomiskt stöd från fackföreningsrörelsen. Facket har pumpat in pengar i SAP, Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti grundat 1889, åtminstone sedan LO grundades vid det följande sekelskiftet.  

Länge byggde detta på kollektivanslutning av LO:s medlemmar till partiet. Men när allt färre fackligt anslutna röstade på S blev systemet ohållbart och vid partikongressen 1987 tvingades S överge kollektivanslutningen. I ett slag tappade S en miljon medlemmar, motsvarande 78 procent av totalen. I dag finns endast 70 000 betalande medlemmar vilket inbringar knappt 4 miljoner kronor i avgifter.  

Men både LO centralt och enskilda förbund fortsätter att skänka pengar till partiet. Beloppen tenderar att bli större under valår. Enligt årsredovisningen för 2021 bidrog LO med 6 miljoner det året och övriga fackliga organisationer med drygt 2 miljoner. Hur länge det håller är en öppen fråga. I valet i höstas stannade andelen S-röster från LO-medlemmar på 42 procent. SD hade då seglat upp som den främsta utmanaren med 27 procent. 

Den tredje och viktigaste pelaren i ekonomin är spelintäkterna. A-lotterierna har varit en stor och stabil intäktskälla från S sedan starten 1956. Formellt ägs lotterierna av en ekonomisk förening under S och med dotterbolag som bedriver själva spelverksamheten; Kombispel i Sverige AB och Nordic Lottery AB med flera. 

2017 avslöjade DN att 8000 kunder som köpt S-partiets lotter på kredit, men inte betalat i tid, hade skickats till Kronofogden för indrivning. A-lotteriernas styrelseordförande Sten Olsson, tidigare statssekreterare åt Göran Persson i statsrådsberedningen och senare Pär Nuder i finansdepartementet, lovade att "begränsa antalet lotter man kan köpa på faktura." 2021 utsåg S-regeringen Olsson till ordförande även i Skatteverkets styrelse.  

På Kombispel är det numera elektronisk fakturering som gäller:  

"Med e-faktura blir det enkelt för dig när du ska betala via Internetbanken. Du slipper skriva in OCR-numret, alla uppgifter är redan ifyllda och du riskerar inte att skriva fel. Dessutom hjälper du oss att spara på miljön!" 

Inför valåret 2022 höjdes aktieutdelningen från samtliga lotteribolag i koncernen till ägarna; Socialdemokraterna. Standardformuleringen i årsredovisningarna, signerade av styrelsen med Sten Olsson i spetsen, var att nivån är "försvarlig". 

För partikassan är pengaflödet från A-lotterierna avgörande. För 2021 var intäkterna totalt 329 miljoner kronor varav 151 miljoner kom från lotter, motsvarande 46 procent. Tio år tidigare inbringade lotterna 52 av totalt 225 miljoner kronor, alltså 23 procent. Socialdemokratins spelberoende har därmed fördubblats på tio år.  

Tidöpartierna aviserade förra veckan en utredning med inriktning på ett spelförbud som enbart omfattar politiska partier, alltså inte den breda flora av allmännyttiga och ideella organisationer som också bedriver lotteriverksamhet, till exempel till gagn för idrott och föreningsliv. Regelverket för föreningar är i dag identiskt med partiernas, med undantag för spelskatt och kreditspel. 

Utredningen har nära nog skapat panik i S-leden och på goda grunder. I dag vilar allt spel i Sverige på licenser från Spelinspektionen. Regelverket är resultatet av en utredning som tillsattes av S-MP-regeringen 2015 och trädde i kraft 2019 efter ett riksdagsbeslut året före. Samtliga partier, även den blivande Tidökonstellationen, röstade i huvudsak för propositionen, med undantag för V som ville behålla det gamla statliga spelmonopolet. Ändå kan S-ledningen knappast ha tagits på sängen av Tidöpartiernas agerande så här fem år senare. 

När propositionen "En omreglerad spelmarknad" debatterades i riksdagen 2018 ifrågasatte SD:s Sara-Lena Bjälkö att tillåta spel på kredit:  

"Till skillnad från regeringen föreslår vi att det oavsett skäl inte ska vara möjligt med undantag från förbudet mot att bedriva spel- och lotteriverksamhet på kredit. Det bör inte vara tillåtet för någon, oavsett om det är staten, en förening eller ett företag." 

Olof Lavesson (M) menade att det är "särskilt allvarligt när ett politiskt parti missköter sig" och pekade på "att en aktör återkommande har överutnyttja" undantaget för spel på kredit, "nämligen Socialdemokraterna genom sitt spelbolag". 

Tidöpartiernas senaste initiativ låg alltså i korten vilket avspeglades i Socialdemorkaternas årsredovisning 2021. Under punkten "väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer" skrev S att "partiets framtida intäkter riskerar att minska på grund av ökad konkurrens och ny lagstiftning inom spel och lotterier."  

Där nämns även en lagrådsremiss från januari 2022 och av  formuleringarna framgår att den dåvarande S-regeringen förväntades göra vad som krävdes för att slå vakt om partiets intressen i spelbranschen:  

"I lagrådsremissen lyfts argument för att allmännyttiga lotterier i regel har mindre risk för spelproblematik än andra spelformer och att spel bör regleras proportionerligt till problematiken."  

Det politiska motivet var genomskinligt: med stramare tyglar för kommersiella aktörer än för allmännyttiga – dit partierna räknas – skulle S få en mer fördelaktig ställning i förhållande till konkurrenterna. När S-regeringens proposition lades fram i maj 2022 var ett av förslagen ett "krav på måttfullhet vid marknadsföring av spel till konsumenter." Vid kulturutskottets beredning efter den borgerliga valsegern avvisades dock detta av den nya riksdagsmajoriteten där även C slöt upp på Tidösidan:  

"Utskottet anser att det är ett försök att införa en riskklassificering bakvägen som ytterligare riskerar att urholka den reglerade marknaden för de aktörer som har löst licens, betalar svensk skatt och upprätthåller ett högt konsumentskydd."

I dagsläget har S  fyra licensinnehavare för lotter godkända av Spelinspektionen. Dessa är Socialdemokratiska arbetarepartiet, ungdomsförbundet SSU, kvinnoförbundet samt Socialdemokrater för tro och solidaritet (tidigare Broderskapsrörelsen). Slutdatum för licenstiden är 2024-11-30. 

S står nu inför risken att inte tjäna en krona på lotter efter den tidpunkten. Utan spelintäkterna skulle S förvandlas till ett parti bland andra i ekonomiskt avseende vilket förklarar det ramaskri i S-leden som Tidökvartettens utspel utlöste. En sak är säker: Magdalena Andersson & Co kommer att ta till alla tänkbara medel för att rädda partiets hotade spelimperium.

***

Läs även: Det är klart att sossarna ska få sälja sina lotter

Läs även: S har chansen nu – men tar partiet den?