Språklig segregation kvarstår enligt ”Vuxen-pisa”

I dag presenterades PIAAC-undersökningen, den rapport som avslöjar hur svenska vuxna står sig i en internationell jämförelse när det gäller grundläggande färdigheter som läsning, räkning och problemlösning.

Sverige fortsätter att ligga i framkant när det gäller vuxnas färdigheter. I läsning, räkning och problemlösning presterar svenskarna bättre än genomsnittet i OECD-länderna. Men bakom toppresultaten döljer sig stora skillnader, där en betydande del av befolkningen fortfarande kämpar med bristande kunskaper – något som var tydligt även 2012. Bland utrikesfödda unga vuxna är det runt hälften som har otillräckliga kunskaper för att klara sig i samhället.

Studien kallas ”Pisa för vuxna” eftersom den mäter ungefär samma förmågor som den mätning som görs för femtonåriga skolbarn i OECD-länderna. Det är andra gången i historien som PIAAC-mätningen görs och därmed första gången som man ser en förändring över tid. Den första gjordes 2012.

Redan första gången visade resultatet på stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper – bland utrikes födda låg till exempel läsförståelsen på ”Nivå 1 eller lägre” för 42 procent av de deltagande, vilket innebär att de har otillräckliga färdigheter i läsning. För den inrikes födda befolkningen låg det på 7 procent. Denna siffra har inte ändrats nämnvärt – kunskapssegregationen är därmed fortfarande bland den högsta i OECD.

Alarmerande är att bland yngre, 16–24 år, har andelen med otillräckliga läsfärdigheter ökat från 9 till 15 procent. Bland gruppen utrikesfödda yngre är som sagt detta särskilt markant. Bland dessa hade 39 procent otillräckliga läsfärdigheter 2012 medan den andelen ligger på 48 procent 2023.

Fanny Forsberg Lundell är professor i språk vid Stockholms universitet. Hennes forskning fokuserar på andraspråksinlärning, språk och integration. Hon är även deltidsforskare vid forskningsinstitutet Ratio, där hon bland annat har undersökt språkets betydelse för etablering på den svenska arbetsmarknaden.

– Att hälften av de utrikesfödda yngre vuxna har otillräckliga färdigheter är allvarligt. Sverige har hög läskunnighet, men det finns grupper som går helt på tvärsemot det. Det är ett tecken på det splittrade samhället vi ser i dag, säger hon.

Det är en tendens hon tror kommer öka.

– Inom gruppen utrikesfödda finns det i dag en betydligt större andel människor från länder där dels utbildningsbakgrunden är lägre, dels har ett språk som väsentligt skiljer sig från svenska.

Ytterligare en förvärrande faktor är den ökade språkliga isoleringen i vissa förorter.

– Även tidigare tenderade stora invandrargrupper med stort språkligt avstånd till svenskan att koncentreras i vissa förortsområden. Den tendensen har stärkts markant sedan förra mätningen och i dag ser vi allt fler och allt större öar av språklig isolering i Sverige.

Hon hänvisar bland annat till området Tjärna Ängar i Borlänge kommun – varifrån Fokus tidigare har gjort ett reportage. Stadsdelen har till följd av tidigare hög invandring från Somalia kommit att domineras av människor därifrån, där utbildningsbakgrunden i många fall är låg eller obefintlig. Där framgår att människor kan leva i årtionden utan att någonsin behöva lära sig svenska. Dessutom framkommer i artikeln att stadsdelen misstänks hysa tre gånger fler människor än vad bokföringen anger.

De nya PIAAC-resultaten är alarmerande nog, men situationen kan i själva verket vara ännu värre. Det är Statistiska Centralbyrån (SCB) som är ansvarigt för den svenska PIAAC. Lotta Larsson är statistiker och har arbetat med undersökningen. Hon är bekymrad över det låga deltagandet i årets mätning.

– Det är endast 31 procent som har deltagit i årets mätning, mot 46 procent i den förra, säger hon. Av 12 000 tillfrågade är det alltså bara knappt en tredjedel som deltar.

Hon nämner pandemins påverkan som en möjlig orsak till det minskade deltagandet. Datainsamlingen görs nämligen genom hembesök där testpersonen sitter tillsammans med undersökningsledare vid en dator. Men denna datainsamling gjordes efter restriktionerna från pandemin.

– Även om pandemin var över kan det ha skett en förändring i beteendet som gör att deltagandet som kräver fysiskt möte kan ha avtagit.

En annan orsak kan vara att själva språksvårigheterna i sig kan ha minskat benägenheten att delta. De 12 000 slumpmässigt valda försökspersonerna blir inledningsvis inbjudna via ett brev. Det är flera sidor långt och relativt tätskrivet.

Kan inte själva inbjudan i sig ha gjort att många inte vill ställa upp? Flera som får brevet kanske inte ens kan läsa det?

– När vi skickat brevet så ringer vi även upp och frågar. Om de inte kan språket blir de erbjudna tolk, säger Lotta Larsson.

Men hon medger samtidigt att språkliga barriärer kan ha påverkat deltagandet. I en utvärdering från förra mätningen visade det sig att utrikes födda med otillräckliga kunskaper i svenska ofta avslutar ofta intervjun innan de mer omfattande övningarna kan genomföras. Detta leder till att deras resultat är oproportionerligt låga eller frånvarande i vissa analyser.

Kan inte resultatet snedfördelas, då färre med språksvårigheter ställer upp?

– Vi har viktat resultatet för att kompensera för detta, säger Lotta Larsson.

En annan faktor som kan göra att resultatet inte återspeglar det faktiska tvärsnittet för kunskapsnivån hos den vuxna befolkningen är att urvalet bara hämtas från folkbokförda individer och vänder sig inte heller mot asylsökande.

Det innebär att den växande andel i det som kallas ”skuggsamhället”, det vill säga att kunskapsnivåer för individer som har fått utvisningsbeslut och befinner sig i Sverige illegalt, inte återspeglas i resultatet. Enligt en provisorisk lägesbild gjord av Skatteverket i somras kan detta skuggsamhälle uppgå till mellan 107 000 och 185 000 personer.

***

Läs även: Tjärna Ängar inifrån

Läs även: Katastrofnivå i skolresultat - men inte om man rensar för invandringen