Sprickorna börjar synas i EU:s migrationspakt

Bläcket har knappt hunnit torka på EU:s migrationspakt. Ändå kommer redan krav på en komplettering. Mer än hälften, 15 av 27, av EU medlemsländer vill att flyktingar som bärgas ur båtar på Medelhavet ska föras till länder utanför unionen för att genomgå asylprocessen där. Ett brev med detta krav har skickats till EU-kommissionen, undertecknat av utrikesministrar, inrikesministrar eller invandringsministrar från de 15 länderna. Det enda nordiska landet som inte har skrivit på är Sverige.   

Brevet till kommissionen är anmärkningsvärt av flera skäl. Det har skrivits trots att åtskilliga europeiska politiker, organisationer och människorättsaktivister har dömt ut idén. Och det skickades mitt under en pågående valrörelse, vilket tyder på att regeringarna anser sig ha mer att vinna än att förlora på att kräva skärpningar i migrationspolitiken.  

Den nuvarande situationen med bland annat en kraftig ökning av antalet migranter är ”ohållbar”, skriver regeringarna som uppmanar kommissionen att ”tänka utanför boxen”.  

”Vårt främsta ansvar är att upprätthålla stabilitet och sammanhållning och undvika polarisering i samhället och förlust av enighet i EU-familjen”, heter det bland annat.   

Initiativet till brevet kommer från Danmark. Och en av undertecknarna är Italien som i november i fjol ingick ett avtal med Albanien om att starta just en sådan asylprocess som skissas i brevet. Målet är att inrätta tre anläggningar med plats för totalt 3000 personer i Albanien för att hysa de många migranter som försöker nå italienskt territorium med båt från Afrika. I fjol kom 157 000 asylsökande den vägen. Nu menar de 15 undertecknande länderna att arrangemanget med Albanien kan stå modell för en lösning som är gemensam för hela EU.  

I den svenska EU-valrörelsen sade både SD och KD att man ville skapa mottagningscenter för asylsökande utanför unionens gränser. Moderaternas toppnamn Tomas Tobé var mer reserverad men menade att man ”någon gång i framtiden” kan behöva den lösningen. Den har fördelar, sa han i en utfrågning i SVT den 22 maj, ”men jag ser den inte som särskilt realistisk”. Samma svar – ”inte realistiskt” – har Liberalernas toppnamn Karin Karlsbro givit (SNS 23 maj).  

Samtidigt är Moderaternas linje inte helt tydlig. ”Principiellt tror jag att vi kommer att landa där” sa statsminister Ulf Kristersson redan i fjol när han fick frågan av en dansk journalist om Sverige skulle komma att följa Danmark gällande mottagningscenter.  

Oppositionspartierna S, V, MP och C är samfällt emot asylcenter utanför EU. ”Det är rakt av ansvarslöst. Då värnar vi inte asylrätten”, sa Centerpartiets listetta Emma Wiesner i SVT den 22 maj. 

Sverige har hur som helst inte lämnat något skriftligt svar till Danmark när frågan kom till regeringen om man ville vara med och underteckna brevet till kommissionen.

”Sverige har löpande varit  med och fört samtal med olika länder och det finns ett antal intressanta förslag, bland annat de som förs fram i brevet. Vi avser att göra ett eget inspel till Kommissionen framöver”, skriver migrationsminister Maria Malmer Stenegards kansli i ett mejl till Fokus.  

Rwanda har varit en tänkbar placeringsort för asylsökande från både Danmark och det tidigare EU-landet Storbritannien. Danmark har en lag på plats, men inga överflyttningar har skett ännu. I Storbritannien har premiärminister Rishi Sunak trots stort motstånd fått igenom en Rwandalag, men inga förflyttningar kommer att verkställas före parlamentsvalet den 4 juli har han också sagt.  

Österrikes förbundskansler har hyllat Rishi Sunak som en  ”pionjär”, och Österrike är också ett av de länder som har undertecknat brevet till Bryssel.  

Ändringen vore ett sätt att få slut på flyktingsmugglingen och drunkningskatastroferna på Medelhavet, enligt de 15 EU-regeringarna. Samtidigt anser kritiker att det inte kommer att stoppa trafiken. En asylchans i Rwanda är också en asylchans, menar man.  

Enligt det brittiska beslutet ska asylsökande få stanna i Rwanda även om de får ja på sin ansökan. Så har det ännu inte låtit från de 15 brevskrivarna.  

När Moderaterna och Liberalerna bedömer asylcenter utanför EU som ”orealistiskt” har de hittills haft rätt. Och det handlar inte bara om juridik. Det kan bli dyrt också. Enligt den brittiska regeringens egna beräkningar skulle notan från Rwanda landa på 22 miljoner kronor per flykting. Åtminstone för de 300 första. Detta kan jämföras med de 2 miljoner kronor per flykting som ett EU-land ska betala till ett annat EU-land för att köpa sig fritt från ansvar enligt migrationspakten.  

Större är väl chanserna till andra sorters avtal med omgivande länder. Brevskrivarna pekar på avtalet med Turkiet som kostade EU 3 miljarder euro, omkring 35 miljarder kronor, mellan 2021 och 2023. Ett liknande avtal med Tunisien kostade 1,6 miljarder euro under 2023. I båda fallen handlar det om att hindra flyktingar från att resa vidare mot Europa.   

Brevet tar inte upp EU:s gränsskyddsmyndighet Frontex. Den kommer visserligen att byggas ut och ska ha 10 000 gränsvakter år 2027. En rejäl uppskalning från de 2 100 Frontex-vakter som fanns 2023, ett år då Frontex kostade 8,4 miljarder euro, närmare 100 miljarder kronor. Men Frontex kan egentligen bara se till att migranter dokumenteras. Att hindra flyktingbåtar från att nå EU är olagligt. Medlemsstaternas kustbevakning tjänstgör i omgångar inom Frontex. Den svenska Kustbevakningen deltog bland annat i vintras och eskorterade då mer än tusen migranter till den italienska ön Lampedusa.  

Brevet till EU-kommissionens migrationskommissionär från 15 medlemsstaters regeringar. 

Undertecknande regeringar: Danmark, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Bulgarien, Tjeckien, Grekland, Italien, Nederländerna, Österrike, Cypern, Malta, Polen, Rumänien.

***

Läs även: Ytterhögern på frammarsch

Läs även: Så lyckas du som EU-parlamentariker