Stopp för tvångsrenoveringarna
EU kommer inte att tvinga privatpersoner till dyra renoveringar. Men en annan klimatpolitisk kostnadschock för bostäder ligger på ritbordet.
Bild: TT
Den 7 december kom EU-parlamentet, kommissionen och rådet överens: Bryssel ska inte tvinga privatpersoner att klimatrenovera sina hus för en snittkostnad på halv miljon kronor styck. Planen att kräva att alla byggnader i unionen ska renoveras upp till energiklass A – vilket för äldre torp i energiklass G skulle innebära renoveringskostnader på 550 000 kronor enligt Villaägarnas beräkningar – har skrotats. Medlemsstaterna är fortfarande skyldiga att se till att de minst energisnåla byggnaderna renoveras, men de kan göra vissa undantag för historiska byggnader och fritidshem.
I slutförhandlingarna ströks dock de hårdaste kraven. Medlemsstaterna är fortfarande skyldiga att se till att de minst energisnåla byggnaderna renoveras, men de kan göra vissa undantag för historiska byggnader och fritidshem.
”Småhusägare kan nu dra en lättnadens suck efter de skräckkampanjer som förts i frågan. Slopandet av obligatoriska renoveringskrav är en stor förhandlingsfråga”, skrev EU-parlamentarikern Heléne Fritzon (S) i en kommentar till TT.
Detta, i kombination med att Socialdemokraterna basunerade ut ”Vi gjorde det!” på sociala medier, gav intrycket att partiet konsekvent har bekämpat tvångsrenoveringarna. I själva verket röstade S för tvångsrenoveringslinjen när parlamentet i mars fastslog sin ståndpunkt inför förhandlingarna med kommissionen och rådet, påpekade EU-parlamentarikern Charlie Weimers (SD). Fritzon försvarar sig med att hon röstade för förslaget om tvångsrenoveringar för att kunna fortsätta förhandla om det.
Nu återstår för EU-parlamentet och rådet att formellt anta den mildare revideringen av Direktivet om byggnaders energiprestanda, vilket förmodligen sker i början av 2024. Men i Bryssel förbereds redan nästa klimatoffensiv mot boendesektorn, och även den hotar att slå hårt mot medborgarnas privatekonomi. Just nu håller unionens nya utsläppshandelssystem ETS2 på att förhandlas, där bland annat uppvärmningen av privata hem ska ingå. För att få värma upp sitt hem med fossila bränslen kommer det att krävas en utsläppsrätt, och de kommer att bli färre för varje år och helt försvinna år 2042.
För Sverige är det inget större problem; vår bostadssektor är nära nog utsläppsfri. 26 kilo växthusgaser per person och år släpps ut från uppvärmning och nedkylning av bostadshus i Sverige, jämfört med 700 kilo i EU-genomsnitt.
Men på kontinenten kommer 50,6 procent av uppvärmningen av privata hem från naturgas eller olja, enligt Eurostats siffror från 2021. Många miljoner EU-medborgare är alltså beroende av fossila bränslen för att värma upp sina hem. Genom att göra det allt dyrare är tanken att tvinga fram ett (också dyrt) byte av energikälla – och missnöjet pyr redan.
I Frankrike fruktar det politiska etablissemanget att Gula västarna, som 2018 lyckades sätta stopp för en planerad skattehöjning på bränsle, ska ta till gatorna igen. Och i Tyskland, där två tredjedelar av bostadsuppvärmningen kommer från naturgas eller olja, tvingades regeringen nyligen backa från ett planerat förbud mot att installera nya gas- och oljebrännare. Frågan om klimatpolitikens boendekostnader är allt annat än utagerad.
Läs även: Så gick byggbranschen rakt in i väggen
