”Studieförbunden är en kran för den som vill ägna sig åt bidragsfusk”

Missförhållandena inom ABF i Botkyrka är bara toppen på ett isberg.

Text:

Bild: TT

Svenskarna är ett folk som vill förkovra sig. De studiecirklar och kulturevenemang som de tio skattefinansierade studieförbunden arrangerar lockar 22 miljoner deltagare. Det innebär att varje vuxen svensk är med i närmare tre av dessa i genomsnitt. 

Det är Magnus Ranstorp, statsvetare och terrorforskare vid Försvarshögskolan, som har räknat. Han satt en kväll under pandemin och samlade ihop data från SCB och landets kommuner och kom fram till att antalet deltagare är misstänkt högt i förhållande till landets befolkning. 

– Studieförbundsverksamheten är en öppen kran för den som vill ägna sig åt bidragsfusk och har nu på många håll tagit formen av affärsverksamhet. När det handlar om mycket pengar brukar det väcka starka krafter som vill vara med, säger Ranstorp. 

Maktkampen inom Socialdemokraterna i Botkyrka där studieförbundet ABF har dragits in är bara det senaste tecknet på detta. För det är just vad det handlar om, menar han – en maktkamp. Och vid en sådan brukar det alltid finnas pengar i närheten.  

– Politik handlar om att ha en vision. Men det finns en annan aspekt av politik också som är lika betydelsefull – makt och pengar. Det som utspelar sig i Botkyrka handlar om makt och pengar. En politiker drog undan mattan för ABF och det ledde till en motreaktion.  

Magnus Ranstorp undrar om det är lämpligt att blanda ihop politik med folkbildning.
Foto: Jonas Ekströmer / TT

Ranstorp undrar om det är lämpligt att blanda ihop politik med folkbildning, och att finansiera detta med skattemedel. 

– Problemet är bara att de flesta partierna från höger till vänster har fingrarna i syltburken, därför vill ingen ändra systemet. Men för just Socialdemokraterna är det helt avgörande. Folkbildningen ligger i arbetarrörelsens identitet. Man bör fundera på om politiska partier verkligen ska få ha studieförbund. Det vore bättre att ha studieförbund som specialiserar sig på olika målgrupper i stället, säger han.  

Kopplingen mellan S och ABF tydliggörs exempelvis genom att ABF:s förbundsordförande Helén Petterson också är riksdagsledamot för Socialdemokraterna. 

Den rapport som säkerhetsföretaget 2secure gjort på uppdrag av Botkyrka kommun om vad som försiggick på ABF:s öppna fritidsverksamhet förra våren är hiskelig läsning. I rapporten står bland annat att 11 av 85 anställda var dömda för brott, bland annat narkotikabrott, misshandel, blåljussabotage.  

Där står även att polisen observerat hur äldre personer lämnar fritidsgårdarna när ordningsmakten kommer till platsen och att det många gånger "droppats" narkotika eller knivar på marken. ABF:s lokaler beskrivs som en "öppen drogscen" och polisen uppger att besökare har haft "skyddsvästar på sig inne i verksamhetslokalerna". Vårdnadshavare påtalar ofta för polisen att de inte låter sina barn gå till lokalerna.  

Stora brister

I höstas uppmärksammade Riksrevisionen i en rapport att det är bristande kontroll på studieförbundspengarna. Staten betalar, genom Folkbildningsrådet, ut två miljarder kronor varje år till studieförbundens folkbildningsverksamhet. ABF är det största studieförbundet och får cirka en halv miljard kronor av pengarna. Därtill har ABF fått bidrag från Allmänna Arvsfonden och Tillväxtverket med mera. Bland övriga studieförbund märks bland andra Folkuniversitetet, NBV, Ibn Rushd och Bilda.  

Sameh Egyptson, doktorand, disputerade förra veckan med sin avhandling "Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige". Foto: Johan Nilsson / TT

Riksrevisionens rapport pekade på stora brister i alla led vad gäller kontroll och uppföljning. I 44 procent av 370 granskade akter har pengar gått till verksamhet där det inte har kunnat fastställas om det över huvud taget finns någon kostnad, då det saknats kvitton eller andra bevis på betalningar. I flera fall har pengarna använts till privat konsumtion.  

Nu finns det även en doktorsavhandling som tar upp problemet. I fredags godkändes den omstridda avhandlingen av forskaren Sameh Egyptson som beskriver hur den politiska islamismen har infiltrerat delar av det svenska samhället. Fokbildningrådet har tillsammans med andra myndigheter delat ut hundratals miljoner till bland annat studieförbund som Egyptson pekar ut som styrda av antidemokrater.  

– Jag menar att en liten grupp islamister har infiltrerat svenska politiska partier, skolor och studieförbund. De har lyckats med att bli "muslimers representant" i Sverige – fast de i själva verket företräder Muslimska brödraskapet, sade han till Dagens Nyheter förra veckan. 

Skadlig incitamentsstruktur

Riksrevisionen går inte i sin rapport på djupet med var pengarna i slutändan hamnar. Kritiken handlar främst om brister i kontrollsystem. Samt en skadlig incitamentsstruktur. Ann-Mari Skorpen är revisionsdirektör på Riksrevisionen och ansvarig för rapporten. 

– För att upprätthålla sin nivå av statsbidrag behöver studieförbunden skaffa sig volymer av studietimmar, säger hon och fortsätter: 

Tilldelningen av statsbidrag bygger på vad man har rapporterat in tidigare, där studietimmar väger tungt. Studieförbunden granskar sig själva och upptäcker man fel måste man stryka studietimmar. Incitamenten för att hitta fel och rapportera in dem blir därför svaga eftersom det påverkar framtida statsbidragstilldelning, säger Ann-Mari Skorpen.   

ABF:s ordförande Helén Petersson.

Faktum är en mängd åtgärder för att komma tillrätta med problemen nu har initierats av såväl regeringen som Folkbildningsrådet och Statskontoret. I en skrivelse från regeringen som överlämnades till riksdagen den 23 januari instämmer regeringen i Riksrevisionens kritik. Här ingår skärpta krav på redovisning för Folkbildningsrådet kring kontroll och ekonomi. Regeringen överväger även förändringar i förordningen som styr statsbidrag till folkbildningen och stärka Folkbildningsrådets myndighetsroll. En utredning pågår som ska se över styrmodellen för statsbidragen, vilken ska vara färdig tidigt nästa år.  

Statskontoret har även fått i uppdrag att kartlägga och analysera arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar av statligt stöd. Även Folkbildningsrådet själva har påbörjat åtgärder. I december skickade de ut en ny modell för statsbidragstilldelning på remiss – en modell som ska utgå från kvalitet i stället för kvantitet.  

– Det är glädjande att instanserna tar riksrevisionens kritik och rekommendationer på allvar och att arbetet har påbörjats på flera områden, säger Ann-Mari Skorpen.   

Fokus har blivit nekade en intervju av ABF:s ordförande Helén Petersson.

***