Drevet tilltar mot ”Rektor Linnea” i Husby – anklagas för påstådd ”islamofobi”

Linnéa Lindquist har gjort sig känd under namnet ”Rektor Linnéa” på sociala medier, där hon under flera år berättat om vardagen som rektor vid Hammarkullsskolan i Göteborg. Hon är flitig debattör i skolfrågor, krönikör i Expressen och har även skrivit debattböcker med titlar som En tickande bomb: en bok om skolsegregation och Att vända en skola – en rektors erfarenheter. Hennes engagemang för sitt yrke och för skolan har lovordats och gett henne priser och utmärkelser. Men det har också väckt ont blod.  

Sedan några månader är hon biträdande rektor på Husbygårdsskolan i nordvästra Stockholm, ett område präglat av segregation och utsatthet. Härom veckan påträffades affischer och flygblad i området runt skolan med rubriken ”Nej till rasism på Husbygårdsskolan” och en bild på Linnéa Lindquist. ”Hon pekar ut muslimer som ett problem i samhället”, står det också och, med röda bokstäver, ”AVGÅ LINNÉA!” samt en QR-kod. Den leder till en flik på hemsidan Skiftet, där det finns mer att läsa om Lindquist och hennes påstådda rasism.  

När Fokus talar med Linnéa Lindquist säger hon att polisen är engagerad och hon vill därför inte uttala sig om det specifika fallet. Men hon berättar att drevet har pågått i flera månader och började sedan hon tillträtt tjänsten på Husbygårdsskolan och så lägger hon till:  

– Det är inte bara jag som är drabbad. Fler och fler skolledare och lärare skräms till tystnad när de påtalar problem kopplade till den illa hanterade integrationen. 

Problemen med drev på sociala medier och avgångskrav riktade mot rektorer och lärare har ökat de senaste åren, i synnerhet sedan minst sju skolor med muslimsk inriktning stängts efter att Säpo larmat om extremistkopplingar. Av denna anledning stängdes till exempel den tidigare muslimska friskolekoncernen Al-Azhar ner i våras och 570 elever fick byta skola. Och i november förra året drog Skolinspektionen tillbaka tillståndet för Cordobaskolan i Kista. 

Av samma skäl tvingades Arenaskolan i Örebro med låg- och mellanstadium också lägga ner i början av året. Skolinspektionen bedömde att barnen riskerade att utsättas ”för påverkan som syftar till motarbetande av grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket”. Bara ett par år tidigare hade en annan skola i samma lokaler, Al-azhar, stängts då det framkom att en återvändande IS-krigare arbetade i verksamheten.  

Eleverna flyttades då över till den kommunala Vivallaskolan, som alltså snabbt behövde bereda plats åt eleverna från Al-azharskolan. Kort därpå påbörjades ett drev mot Vivallaskolans rektor Lena Sörbo. Utlösande faktorn var en intervju i Sveriges Radio P4, där hon berättade om ”en annan trosbild” hos de barn som kom från de nedlagda skolorna. Enligt Sörbo hade det börjat ställas krav på särskilda bönerum och det förekom att muslimska elever gav uttryck för att de såg ner på icke-muslimska elever.  

Intervjun ledde till att ledningen för Örebro moské fördömde rektorns uttalande i ett pressmeddelande. Moskéns företrädare krävde att kommunen ”inser allvaret” och ”vidtar åtgärder för rättelse” vilket i sin tur fick Sveriges Radio och SVT i Örebro att pressa både rektorn och skolchefen. Skolchefen beskrev Sörbos uttalande som ”väldigt olyckligt” och Lena Sörbo själv tvingades be om ursäkt i ett utskick till alla vårdnadshavare.  

Bakom dreven mot både Lena Sörbo och Rektor Linnéa finns en organisation som kallar sig Institutet för samhällsanalys, Insan. Precis innan dreven startade inledde organisationen en ”uppmaning till aktion” på sociala medier.  Insan hette tidigare Nyans:Muslim och på dess hemsida framgår att bakom organisationen finns endast ett fåtal personer, varav den ledande har kopplingar till islamism. Enligt stiftelsen Doku, som arbetar med att kartlägga islamistisk extremism i Sverige, har han varit chefredaktör för en antidemokratisk webbtidning och även etablerat en brittisk salafistorganisation i Sverige. 

Insan kritiserade i drevets inledande skede Linnéa Lindquist för att hon använde vad de kallade ”islamofobiska tankefigurer”, vilket uppmärksammades av Expressens ledarskribent Patrik Kronqvist.  

Engagerade i Insan har även två kvinnor som drev ett uppmärksammat förtalsmål mot den tidigare socialdemokratiske Göteborgspolitikern Ann-Sofie Hermansson (som Hermansson vann). Fram till oktober i år var också riksdagsledamoten Nadja Awad från Vänsterpartiet engagerad i Insan enligt organisationens hemsida. Men hennes namn togs bort i samband med att det pågående drevet mot Rektor Linnéa inleddes.  

Fenomenet med drev, hot och rentav våld mot skolpersonal som yttrar kritik mot islamism är inte isolerat till Sverige. Den franska läraren Samuel Paty mördades 2020 efter en lektion om yttrandefrihet där han visade karikatyrer av profeten Muhammed. Och i våras uppmärksammades att en lärare i Storbritannien sedan tre år tillbaka har levt under skyddad identitet sedan han tvingades från sin hemstad med sin familj. Liksom Paty hade han visat bilder på profeten Muhammed under en lektion om yttrandefrihet. Bakom drevet stod en organisation vid namnet Muslim Action Forum.  

***

Läs även: Så undervisas lärare i islamofobi

Läs även: Lärare kan mista legitimation - vägrade säga "hen"