Sverige drog nitlotten när Europas elsystem gjordes om

Förra veckan fick konsumenter och företag i södra och mellersta Sverige betala runt 8 kronor per kilowattimme för elen när det var som dyrast. Det kan jämföras med ett snittpris på mellan 65 och 85 öre per kWh i snitt under november. Skälet till prischocken var den så kallade ”dunkelflaute” som slog till Tyskland när kylan kom och efterfrågan på el ökade. ”Dunkelflaute” är ett fenomen som innebär att det är vindstilla och vintermörker samtidigt, vilket gör att den tyska vind- och solkraften i princip inte bidrar med någon elkraft alls. 

Då måste Tyskland starta sina dyra kolkraftverk för att producera el. När Sverige då exporterar el till Tyskland får södra och mellersta Sverige samma höga priser som tyskarna, via de kablar som knyter samman Europas elsystem. För att komma till rätta med problemet, i alla fall delvis, så skulle Sverige kunna bygga ut elnäten så att den billiga elen från älvarna i norra Sverige kan transporteras söderut. Då skulle priserna jämnas ut och hjälpa de södra delarna att stå emot de återkommande prischockerna från kontinenten. Problemet är att en sådan utbyggnad tar lång tid.  

Men det finns ett annat sätt för att få bättre balans i elflödena. Svenska kraftnät och de andra nordiska systemoperatörerna har under hösten infört en ny modell, den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmodellen, som ska frigöra mer el till de områden där den behövs mest. En nackdel är att modellen ibland leder till högre elpriser. 

– Det är tydligt att den här modellen gynnar länder som Tyskland och Norge, där elpriserna är högre, säger Mats Nilsson, elmarknadsanalytiker och docent i nationalekonomi vid Södertörns högskola. 

För att förstå varför måste vi gå tillbaka i tiden. År 2022 började svenskarna inse att något inte stod rätt till på elmarknaden. Under det första halvåret låg det genomsnittliga spotpriset i södra Sverige oftast över 1 krona per kilovattimme, väsentligt högre än konsumenterna hade vant sig vid. Från millennieskiftet och framåt hade snittpriset normalt pendlat mellan 25 och 40 öre i hela landet. 

Men Putins krig i Ukraina, som inleddes i februari, hade medfört kraftigt höga gaspriser vilket slog direkt mot Tyskland som hade och har ett stort gasberoende. Men även nedstängningarna av flera kärnkraftsreaktorer i södra Sverige bidrog till den snabba prisuppgången.  

Samtidigt hade stora mängder förnybar men intermittent (det vill säga oregelbunden) vind- och solkraftsproduktion byggts i Sverige och övriga Europa. Dessa kraftslag ger billiga kilowattimmar, men det blir också svårt att förutspå hur mycket elen som kommer produceras – och när. 

Då, alltså 2022, började det också uppstå stora skillnader i elpriset mellan Sveriges fyra elområden. Tidigare hade dessa skillnader varit minimala. Orsaken var att balansen mellan utbud och efterfrågan bröts.  

Det hade skapats ett produktionsöverskott i norra Sverige där efterfrågan är låg – samtidigt som det fanns ett underskott i södra Sverige där efterfrågan är hög. 

En växande andel förnybar men intermittent el är ett problem för systemoperatörerna, och för elsystemet, eftersom det snabbt kan uppstå överproduktion vid gynnsamma väderförhållanden och brist när det inte blåser.  

Det leder till högre prisvolatilitet och obalanser. Om det till exempel blåser på sommaren när efterfrågan generellt är lägre, kan priset ibland rentav vara negativt - det vill säga elproducenterna betalar konsumenterna för elen de förbrukar.  

Det är för att bättre kunna hantera den här nya verkligheten med en större andel intermittent produktion som de nordiska systemoperatörerna den 31 oktober införde den nya flödesbaserade kapacitetsberäkningsmodellen. 

– Den ger bättre förutsättningar att kunna ta hand om den el som produceras av de intermittenta kraftslagen som det är svårt att göra prognoser för och som gör det svårt att veta vilka områden och länder som kommer ha överskott respektive underskott, säger Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska kraftnät. 

– Det beror på att elhandeln mellan närliggande länder med mycket vind och sol varierar i olika riktningar och kan orsaka flaskhalsar som är svåra att förutse. Den nya modellen kan hantera det bättre. 

Förenklat kan man säga att den tidigare modellen var mer statisk. Den tog inte hänsyn till alla de möjligheter att transportera el kors och tvärs i Europa som uppstod genom det sammanlänkade elsystemet. Därför satte man också säkerhetsmarginalerna högt. 

Den nya modellen fungerar lite som en AI-robot som dagen innan elen ska användas identifierar elnätets fysiska flödeskapacitet och sedan minimerar konsekvensen av de potentiella flaskhalsarna, utan att riskera systemets säkerhetsmarginaler. På så sätt kan mer el komma ut på marknaden utan att Svenska kraftnät och andra operatörer behöver bygga nya nät. 

Modellen har nu varit i drift i knappt två månader och Erik Ek konstaterar att elhandeln mellan norr och söder har ökat med 30 procent. 

– Det har jämnat ut priserna i elmarknaden och när vi kan släppa igenom mer vattenkraftsproducerad el är det en motvikt mot elproduktionen på kontinenten som varit mycket fossil de senaste veckorna. 

Problemet från ett svenskt perspektiv är att våra elpriser ofta är lägre än de europeiska vilket betyder att billig svensk el kommer att flöda till länder som Tyskland där elpriset är högre.  

– Svenska producenter får bättre betalt genom export men svenska konsumenter och företag får stå för notan i form av högre priser, säger Erik Ek. 

Han anser att Sverige dragit det kortaste strået i förhandlingarna om hur algoritmerna i den nya modellen är konstruerade – särskilt i förhållande till Norge.  

– Det är rätt uppenbart att systemet fungerar till Norges fördel. Hur flöden ska gå och var produktion ska ske styrs mer av norska behov än svenska. Det svenska stamnätet får agera krycka åt det svaga norska stamnätet, menar Mats Nilsson på Södertörns högskola. 

Även Svenska kraftnät konstaterar att den nya modellen kommer att leda till högre priser i Sverige. 

– Det slår olika på sommaren och vintern. På sommaren blev elpriserna högre i elområdena 1,2 och 3 eftersom billig el flödar söderut. Men på vintern, när efterfrågan på el är större, visade parallellkörningen att elpriset blir högre i samtliga elområden, konstaterar Erik Ek. 

Trots att det blir dyrare för svenska konsumenter och företag menar Erik Ek att den nya modellen är nödvändig för att kunna hantera ett framtida europeiskt elsystem som kommer att bestå av mycket väderberoende produktion. 

– På lång sikt kommer vi alla att tjäna på ett mer robust och integrerat elsystem. 

***

Läs även: Elpriskaoset göder Svenska Kraftnät

Läs även: Det stora skogsrånet