Sverige över snittet i Pisa-mätning – men klyftorna växer mellan eleverna
Bild: TT
Svenska 15-åringar har förbättrat sina prestationer när det gäller matematik, läsförmåga och naturvetenskap, visar nya Pisa-undersökningen, som presenteras i dag.
– Jag gläds med hela den svenska lärarkåren, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet, till Fokus.
Hennes förklaring till det goda resultatet är att landet nu har haft en period då man inte har manglat ut nya reformer, utan låtit lärare jobba med kvalitetsarbete.
Samtidigt uttrycker Åstrand oro över ett annat resultat som undersökningen visar; att gapet mellan hög- och lågpresterande elever växer.
– Jag oroas över att vi har en skola som går isär och inte finns där för elever som behöver oss bäst.
Johanna Jaara Åstrand har tidigare riktat kritik mot systemet med skolpeng och utmålat det som det avgörande skälet bakom att Sveriges nedgångar i tidigare Pisa-mätningar. Ett nytt finansieringssystem för skolan behövs, vidhåller hon, trots de nu goda Pisa-resultaten, eftersom skolans kostnader är kopplade till att undervisa hela skolklasser, inte enskilda elever.
– Skolpengens nuvarande konstruktion är ett enormt resursslöseri som överkompenserar en del skolor, medan andra går på knä. Det är helt omoraliskt, säger hon.
Men för att undvika ett växande glapp mellan hög- och lågpresterande elever måste man inte bara rikta resurserna dit de behövs, utan även säkerställa att varje elev möter en utbildad lärare, anser Johanna Jaara Åstrand.
– Men de skolor som har störst behov av erfarna lärare blir ofta bortvalsskolor, som med ett skolpeng-system hamnar i en väldigt ryckig ekonomi, eftersom man står kvar med notan, men inte med intäkter.
Hans Bergström, tidigare chefredaktör på DN, menar att svaga skolprestationer som brukar skyllas på segregation egentligen handlar om brist på kunniga lärare, tydligare kunskapskrav och brist på lugna klassrum. Finland, som ofta hamnar högt i Pisa-mätningen, brukar beskrivas som ett land där läraren värderas högre och har större auktoritet än i Sverige.
Johanna Jaara Åstrand håller endast delvis med.
– Det är klart att länder där man värnar och värderar sin lärarkår får bättre resultat.
OECD har genomfört Pisa-undersökningen i 79 länder, och nu deltar även Saudiarabien och Marocko i mätningen. Efter att resultatet bland svenska elever i Pisa-undersökningen successivt fallit sedan 2012, har svenska 15-åringar nu lyft över OECD-snittet och ligger på samma nivå som år 2006.
Huvudfokus i årets Pisa-mätning var läsförmågan. Här klarar 82 procent av eleverna nivå 2, alltså godkänt. För hela OECD är motsvarande siffra 77 procent, medan 13 procent av de svenska 15-åringarna presterar på de högsta nivåerna, det vill säga 5 och 6. När det gäller matematik ligger länder som Sydkorea och Kina i topp. Men av svenska elever presterar så mycket som 81 procent av 15-åringarna på nivå 2, medan motsvarande siffra i OECD är 76 procent. Även i detta ämne når 13 procent av de svenska eleverna högsta nivåerna, jämfört med 11 procent i hela OECD. I naturvetenskap klarade 81 procent av de svenska eleverna nivå 2 eller högre. OECD-genomsnittet är 78 procent, och 8 procent av de svenska eleverna presterade på högsta nivå, jämfört med 7 procent i hela OECD.
Liksom i tidigare mätningar presterar flickor bättre än pojkar när det gäller läsförståelse, en skillnad som dock minskat sedan 2015. Även i naturvetenskap är flickorna lite bättre, medan inga skillnader märks mellan könen när det gäller matematik. Däremot är skillnaden fortsatt hög mellan hög- och lågpresterande elever.
I den nya undersökningen har andelen utlandsfödda ökat med 2,2 procentenheter jämfört med tidigare mätning.
