Terrordådet i Bryssel – ett fiasko för hela EU

”Den där unge mannen är farlig”.  På hösten år 2016 slog italiensk underrättelsetjänst, som anses vara en av de bästa i världen, för första gången larm om Abdesalem Lassoued, då 38 år gammal. Hans namn dök upp i den oerhört omfattande maffiabevakning som äger rum dygnets alla timmar, via telefonavlyssning  och internetspaning. 

Lassoued hade dömts till 27 års fängelse för mordförsök och mordbrand i sitt hemland, men lyckats rymma 2011 och ta sig till Europa för att söka asyl. Likt hundratusentals andra afrikanska migranter genom åren tog han rutten via den lilla italienska ön Lampedusa, som ligger mitt i Medelhavet, något närmare Sicilien i norr än Tunisien i syd och väst.  

Han hade sedan åkt runt i Italien och tagit ströjobb i Turin, Genua och Terni.  Sedan sökte sig norrut via Frankrike och vidare till Norge och Sverige där han kom att bo på olika ställen. Till Sverige kom han i maj 2012 och bodde bland annat hos en vän i ett nedlagt hunddagis i Askim utanför Göteborg. I september det året slog polisen till mot adressen efter omfattande spaning och hittade 100 gram kokain som Lassoued sade att han köpt för eget bruk. Han dömdes till två års fängelse samt utvisning för grovt narkotikabrott.  

Under fängelsevistelsen var han ofta aggressiv, krävde att kiosken skulle ha öppet längre för att han skulle kunna be, arbetsvägrade och dödshotade även en kvinnlig anställd. Kriminalvården skriver att det förelåg ”risk för rymning, fortsatt brottslighet, missbruk och annan misskötsamhet”. Abdesalem Lassoued, som hade uppgivit ett delvis annat namn när han sökte uppehållstillstånd i Sverige, placerades därför på säkerhetsanstalten i Kumla.  

I mars 2014 blev han villkorligt frigiven och utvisades ur Sverige i april samma år. I enighet med Dublinförodningen – som säger att en flykting ska söka asyl i det första EU-land man kommer till – skickades han till italienska Turin. Han flackade sedan åter runt i Italien, tog ströjobb och flyttade ofta, tills han 2016 hamnade i Bologna – och alltså hamnade under de italienska myndigheternas lupp. 

En radikaliserad man som ville begå ”jihad” och mörda västerlänningar var den bild av Abdesalem Lassoued som framträdde hos den italienska underrättelsetjänsten. I Bologna umgicks han mest med andra radikaliserade landsmän, men spaningen avslöjade att han också hade kontakt med tunisier i Storbritannien och Belgien och diskuterade terrordåd med dem. 

Därför kontaktade italiensk polis sina kollegor i Bryssel och varnade för att han var en ”radikaliserad islamist”. Italien ville utvisa Lassoued i ”skyddsyfte”, vilket man gör med folk som betraktas som hot mot landets säkerhet. Han togs i förvar men vände sig till en domstol i Bologna som i oktober 2016 hävde utvisningsbeslutet tillfälligt. Varpå Abdesalem Lassoued omedelbart försvann spårlöst ur Italien så fort han släppts fri.

Den 19 december samma år körde hans landsman Anis Amri med en stulen lastbil in på en julmarknad i Berlin. Amri hade först mördat lastbilschauffören och plöjde sedan in i folkmassan. Tolv personer dog och 48 skadades, många svårt.  Amri lyckades fly till Italien men där stoppades han av polisen utanför Milano, öppnade eld och sköts ihjäl. Anis Amri och Abdesalem Lassoued misstänks ha haft kontakt före dådet i Berlin, som terrororgansiationen IS tog på sig.  

Patrick Lundström hade tillsammans med andra svenska fans på plats i Bryssel måndagen den 16 oktober laddat upp inför Belgien-Sverige. En resultatmässigt betydelselös match, Sveriges chanser att ta sig till EM i Tyskland nästa år var redan förbi. Men Patrick Lundström och de andra supportrana ville ändå stödja sitt lag och njuta av gemenskapen, titta på fotboll, ta en öl och ladda upp tillsammans. Innan han gav sig av mot stadion tog han med glädje och stolthet på sig den gula svenska landslagströjan, som alltid. Det skulle bli hans död.  

”Jag har hämnats för Allah och dödat tre svenskar”, säger Abdesalem Lassoueds i en video han spelade in efter att med automatvapen ha skjutit de tre svenska fansen, tre män mellan 60 och 70 år. Två dog men en man överlevde, svårt skadad. På morgonen dagen efter sköts Lassoued själv ihjäl av belgisk polis. Hans mål var uttryckligen svenska supportrar, eftersom han sa sig vilja hämnas för koranbränningarna. Han hade då befunnit sig illegalt i EU under tolv år under vilka han begick brott och flyttade runt mellan en rad länder.  

Lassoueds terrordåd utlöste omedelbart en upprörd politisk debatt i Belgien. Redan samma dag som terroristen sköts ihjäl köpte det högernationalistiska partiet Vlaams Belang annonser på Facebook, enligt sajten Politico. Där påpekades att myndigheterna beslutade om utvisning av Lassoued i oktober 2020, men att beskedet aldrig delgavs honom eftersom han inte återfanns på den adress han uppgivit, varpå ärendet föll i glömska. Och i augusti 2022 begärde Tunisien Lassoued utlämnad för att avtjäna sina återstående 26 år i fängelse samt åtalas för rymningen. Belgiska myndigheter följde inte upp ärendet då heller. 

Under ett extrainsatt möte i parlamentet på onsdagen, två dagar efter morden, lovade premiärminister Alexander de Croo att landets utvisningsprocess ska stramas åt med bättre organisation av polisen, fler förvarsplatser för dem som ska utvisas samt bättre samordning  av statens dataregister. Ytterligare två dagar senare, på fredagen, avgick justitieminister Vincent Van Quickenborne som tog på sig ansvaret för att Belgien inte hade hörsammat begäran om utvisning från Tunisien förra året. 

En rad EU-länder har nu tillfälligt infört gränskontroller inom Schengen-området med tanke på världsläget och den ökade risken för terrordåd.

”Vi stänger vår gräns mot Slovenien temporärt, vi vet att många tar sig över där illegalt och att risken för ensamvargar som kan utföra terrordåd är stor. Dessa män gömmer sig i migrantströmmarna”, sa Italiens inrikesminister Matteo Piantedosi när han meddelade beslutet. 

Och från EU-högkvarteret i Bryssel lovar man bättre kontroller inom unionen: ”Om en person bedöms vara ett hot mot den nationella säkerheten måste medlemsstaterna ha makten att tvinga personerna att lämna”, sade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. 

Det är långt ifrån första gången frågan är uppe. Kartläggningar som italienska medier har gjort visar på ett mönster för Lassoued som han har gemensamt med många andra som vistas illegalt i EU. Och Italiens största tidning Corriere della Sera sammanfattade det i en rubrik om Lassoued: ”Flyttade runt i Europa i tolv år, trots begångna brott, terrormisstankar, utvisningsbeslut och avslagna asylansökningar”. 

”Det finns ett behov av en utökad informationsgivning mellan migrationsmyndigheter och säkerhetstjänsten i olika länder. Det tycker jag inte det råder någon tvekan om”, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) till pressen när han träffade EU-kollegor i Luxemburg under torsdagen. 

Den svenska regeringen hade redan före attentatet i Bryssel frågan om effektivare utvisningsprocesser uppe på bordet och i augusti fick polisen utökade befogenheter att genomföra inre utlänningskontroller. Men hittills har resultatet varit magert. Enligt Migrationsverket befinner sig ungefär 26 000 personer i Sverige, trots beslut om utvisning och av dessa är cirka 8 000 personer efterlysta då de har ”gått under jord”. 

Men inga lagändringar eller EU-förordningar i världen kan väcka Patrick Lundström och den andre mördade supportern till liv igen. Utanför Friends Arena i Solna finns nu en plats att minnas dem. Blågula halsdukar, tända ljuslyktor, blommor och två fint inramade gula landslagströjor. De tröjor som många svenskar nu säger att de inte vet om de kommer att våga bära längre. 

Efteråt är allting för sent, som Stig Dagerman skrev. 

***

Läs även: Terrorexpert: "Hög koncentration av potentiella terrorister i Sverige"

Läs även: Det som händer i Berlin är läskigt likt Kristallnatten