Tesla slår rekord – trots ett år av strejk

För precis ett år sedan inledde fackförbundet IF Metall sin strejk mot Tesla i Sverige med målet att få bolaget att teckna kollektivavtal. Detta efter att parterna hade diskuterat frågan i fem års tid.  

Facket satte snabbt in stridsåtgärder. Men Tesla vägrade backa och konflikten eskalerade till en av de mest långvariga och infekterade hittills på den svenska arbetsmarknaden. Fackförbundet Transport har blockerat lossning av Tesla-bilar i fyra hamnar. Elektrikerförbundet har blockerat service på Teslas laddstationer, Seko har hindrat anslutning till högspänningsnätet och Post Nord har vägrat leverera registreringsskyltar till Tesla – för att nämna några exempel.  

Men trots konflikten har Teslas position på den svenska marknaden stärkts under samma tid. Marknadsandelen har ökat från 7,8 till 8,5 procent och Teslas Model Y är med god marginal den mest sålda bilmodellen i Sverige. I september var nästan var femte ny bil som levererades i Sverige en Tesla.  

Hur lyckas bolaget växa – trots allt motstånd? Svaret kan ligga i Teslas företagskultur menar Tibor Blomhäll, ordförande i Tesla Club Sweden som förenar omkring 15 000 Teslaentusiaster (varav knappt hälften äger en Tesla), och är oberoende från företaget Tesla. Han pekar på biltillverkarens historia där bolaget övervunnit många juridiska utmaningar, inte minst i hemlandet USA.  

 – I Sverige har leveransen av registreringsskyltar till Tesla försvårats. Men detta är något som de har levt med i 15 år i USA, ända sedan de började, säger Tibor Blomhäll. 

I tio delstater i USA är det förbjudet för biltillverkare att sälja bilar direkt till slutkunder utan någon återförsäljare som mellanhand. Reglerna är till för att skydda återförsäljarna, då deras marginaler krymper om en biltillverkare tillåts sälja direkt till konsument. Lagen finns bland annat i Texas, där Tesla också har sin största bilfabrik. Men genom juridiska krumsprång har bolaget lyckats finna en väg förbi detta hinder.  

– Kunden kan titta på en Tesla och provköra den i ett showroom. Är man nöjd går man hem och beställer bilen på nätet.  

Därefter ”exporteras” bilen från fabriken till en annan delstat och sedan importeras den tillbaka till kunden, som får en bil utan registreringsskylt. Men den kan kunden själv sedan hämta på den myndighet som utfärdar dem.  

–  Att övervinna hinder ligger i deras DNA. Finns det ett problem, då övervinner de det. Är det för få verkstäder som kan ta emot bilarna? Ja då bygger de egna. Är det för få tekniker, då tar de in såna från andra länder, säger Blomhäll.  

Han berättar att Tesla under strejkens gång har öppnat nya verkstäder i Sverige, bland annat i Jönköping och snart öppnar fler i Stockholm och Kalmar. Personalen roteras mellan olika länder vilket har fått IF Metall att kalla dessa anställda för ”importerade strejkbrytare”. Företaget har dock använt modellen med roterande personal i flera år.    

Tesla har inte ingått kollektivavtal i något annat land varför det framstår som osannolikt att de kommer att göra det i Sverige. Och eftersom IF Metall förefaller lika orubbliga som bolaget kan konflikten bli långvarig.  

De flesta av IF Metalls åtgärder hittills har emellertid varit slag i luften. Exempelvis fick den nämnda hamnblockaden stor uppmärksamhet i media men visade sig ineffektiv i praktiken. 

– Teslabilar har i själva verket aldrig kommit via dessa hamnar. En stor del av bilarna transporteras på lastbil från fabriken i Berlin, säger Tibor Blomhäll.  

En annan aspekt är att engagemanget för strejken bland Teslas egna anställda verkar vara relativt lågt. Tibor Blomhäll uppskattar att färre än 50 av Teslas cirka 150 fordonstekniker har varit inblandade i konflikten, och att flera av dem som inledningsvis deltog antingen har återgått till arbetet eller strejken eller sökt sig vidare till andra arbetsgivare. 

– Enligt vad jag hört från Tesla-medarbetarna strejkar generöst räknat runt en tredjedel av dem. Mer troligt en fjärdedel, säger Blomhäll. 

Det finns dock en stridsåtgärd som kan skada Tesla i långa loppet, menar han. Elektrikerförbundet har infört en blockad som hindrar installationen av ny laddinfrastruktur. 

– Det finns två färdigbyggda stationer i Sverige som står där med påse över laddarna. Hittills har Tesla kunnat expandera nätet genom att bygga ut befintliga stationer, men blockaden förhindrar dem från att etablera nya laddplatser. På sikt kan detta skapa problem för Tesla, särskilt om det begränsar deras möjlighet att möta det växande behovet av laddstationer ibland annat norra Sverige.  

Men även om Tesla som företag inte tycks ha drabbats så hårt av stridsåtgärderna finns det andra som fallit offer. Ett exempel är företaget Hydro Extrusion i Vetlanda som levererar aluminiumdetaljer till Tesla. Där har IF Metall belagt arbete med produkter åt Tesla med blockad och i våras sades 19 av de cirka 600 anställda upp.  

– Det är en direkt konsekvens av konflikten mellan IF Metall och Tesla och de tappade intäkter som det innebär, sa informationschefen Anders Vindegg till Dagens Arbete i maj.   

Även kollektivanslutna verkstäder har drabbats då de tvingats neka att ta emot Tesla-bilar för reparation. Fokus berättade i början av året att Tesla-ägaren Roberth Klarqvist från Falun fick vända sig till en verkstad utan kollektivavtal när han behövde reparera bilen. Den verkstaden uppgav anonymt för Fokus att den hade fått så många nya Teslakunder och var fullbokad för lång tid framöver.   

Professor Nils Karlson, arbetsmarknadsforskare och grundare av det näringslivsfinansierade forskningsinstitutet Ratio, menar att fackens stridsåtgärder riskerar att slå tillbaka mot dem själva  

– Fackets åtgärder skadar den svenska modellen mer än vad det skadar motparten, säger han och fortsätter:  

– Vi har nu facit som visar att bolagets leverantörer och andra företag drabbas. Det är extra allvarligt när företag som redan tecknat kollektivavtal drabbas.  

Han menar att det borde införas begränsningar i hur långt en part kan gå med stridsåtgärder.    

– Någon form av proportionalitetsprincip borde införas. För nu skadas förtroendet för den svenska modellen, en modell som i grund och botten är bra, säger Karlson.  

Han pekar på att allt fler företag, inte minst i den växande techbranschen, väljer att stå utanför modellen.  

– Det är inte förvånande. I synnerhet inom privat sektor är kollektivavtalen på många områden starkt centraliserande och har en bristande lokal flexibilitet. En bättre facklig strategi vore att göra kollektivavtal mer attraktiva så att fler företag frivilligt ansluter sig samt att fler arbetstagare väljer att ansluta sig, säger Nils Karlsson.  

Fotnot: IF Metall har tackat nej till en intervju för den här artikeln. 

***

Läs även: De märkliga effekterna av Tesla-striden

Läs även: Elon Musk och Tesla kan "ge Sverige fingret"