Tidslinje: det här har hänt sedan 7 oktober

Tidigt på morgonen tar sig terrorister från Hamas och andra militanta islamistgrupper förbi barriären som skiljer Gazaremsan från Israel. De dödar omkring 1 200 personer, majoriteten civila, och kidnappar uppskattningsvis 251. Ytterligare tusentals skadas. Överlevare rapporterar om urskillningslöst dödande, tortyr och sexuellt våld, och FN-representanten Pramila Patten rapporterar senare om ”obeskrivligt våld utövat med chockerande brutalitet”. Det är den första invasionen av israeliskt territorium sedan kriget 1948, och den största pogromen sedan förintelsen.

Efter inledande förvirring går Israels militär (IDF) till motangrepp, dels på marken i Israel, dels i form av bombardemang av Gaza.

Trots att Israel har en av världens mest effektiva underrättelsetjänster kom attacken som en överraskning. Efter hand framkom att Hamas hade börjat träna tillsammans med andra våldsamma islamistgrupper flera år tidigare, däribland Islamiska jihad som i likhet med Hamas är terrorstämplad i flera länder. Den sista övningen ägde rum mindre än en månad före attacken.

Israel förklarar krig mot Hamas. Det är den första officiella krigsförklaringen från Israel sedan Yom Kippur-kriget 1973; skillnaden är att det nu rör sig om asymmetrisk krigföring mellan ett land och en terrororganisation. 300 000 reservister kallas in, det största i Israels historia. Senare kommer ytterligare 60 000 att mobiliseras. Målet är att eliminera Hamas militära förmåga och dess herravälde över Gazaremsan.

Hamas har kontrollerat Gaza, ett område ungefär två gånger så stort som Stockholms stad, sedan 2007. Efter att året innan ha vunnit parlamentsvalet genomförde Hamas en blodig kupp mot regeringspartiet Fatah och etablerade en islamistisk diktatur. På Gazaremsan bor uppskattningsvis två miljoner människor, vilket gör det till ett av världens mest tätbefolkade områden. Området är beroende av mat, vatten och bränsle utifrån. Sedan 2007 har Gaza varit under partiell blockad från både Israel och Egypten i syfte att hindra import av vapenmateriel.

8 oktober börjar även Hizbollah bombardera Israel från sina positioner i Libanon. I likhet med Hamas är Hizbollah en islamistisk terrororganisation stödd av Iran. Israel svarar med beskjutning. Månaderna som följer pågår en relativt konstant ömsesidig beskjutning över gränsen.

Israel inleder en total blockad av Gaza och släpper varken in mat, bränsle eller elektricitet. ”Vi strider mot odjur och agerar därefter”, säger Israels försvarsminister Yoav Gallant. Två dagar senare får Gazas enda kraftverk slut på bränsle och elen slocknar, vilket medför att rinnande vatten slutar fungera. Amnesty International varnar för att det kommer att förvärra en ”redan desperat humanitär kris”.  Inledningsvis är den israeliska linjen att blockaden inte skulle upphöra förrän Hamas frigivit gisslan, men efter press från USA går Israel efter tio dagar med på att släppa in hjälpkonvojer med mat och bränsle.

En explosion äger rum vid Ahli-sjukhuset i Gaza, dit många palestinier sökt skydd undan israeliskt bombardemang. Gazas hälsomyndighet rapporterar 500 civila döda, men myndigheten kontrolleras av Hamas vilket kastar tvivel över dess trovärdighet. Amerikansk underrättelsetjänst uppskattar senare mellan 100 och 300 dödsoffer. Inledningsvis rapporterar media världen över att Israels militär låg bakom explosionen; senare framkommer att raketen hade avfyrats från Gazaremsan. IDF pekar ut Islamiska jihad. 

Rapporteringen om explosionen är ett av många exempel på framgångsrik desinformation i Israel-Hamas-kriget. Fenomenet förekommer även på andra sidan: en talesperson för Israels premiärminister sa att terrorister halshögg spädbarn 7 oktober, ett påstående som inte kunde bekräftas men ändå spreds över världen.

Den islamistiska Huthirörelsen i Jemen inleder en missilattack mot Israel och kräver att attacken mot Hamas upphör. Huthierna har bedrivit inbördeskrig mot regeringen i Jemen sedan 2014 och stöds i likhet med Hamas och Hizbollah av Iran.

Hamas släpper två gisslan efter två veckor i fångenskap: amerikansk-judiska Judith Raanan och hennes dotter Natalie. Samma dag häver Israel den totala blockaden och lastbilar med mat och förnödenheter passerar gränsövergången i Rafah i södra Gaza. Qatar, som har band till Hamas och samtidigt diplomatiska relationer med USA, hjälpte till i förhandlingarna. Två dagar senare, 23 oktober, släpps två äldre israeliska kvinnor. En av dem säger att hon har behandlats väl men ”genomgått ett helvete”.

Förhandlingarna kompliceras av att flera olika grupper tog gisslan under 7 oktober-massakern. Hamas har alltså inte ensam kontroll över gisslan. Enligt uppgifter från en högt uppsatt Hamasmedlem sommaren 2024 vet organisationen inte ens hur många av de kvarvarande fångarna som är vid liv.

Israel inleder markinvasionen av Gazaremsan och kriget går in i ett nytt skede. Två veckor tidigare har Israel uppmanat civila palestinier att evakuera till södra Gaza – som dock fortfarande är under beskjutning, lider brist på mat och förnödenheter, och redan är extremt tätbefolkat.

Gazas hälsomyndighet rapporterar att över 10 000 personer har dött i Gaza under krigets första månad. Den Hamaskontrollerade myndigheten gör ingen skillnad mellan civila och stridande, men säger att majoriteten av de döda är kvinnor och barn.

Israelisk militär går in i Gazas största sjukhus, Al-Shifa. Innan dess har strider i området skurit av sjukhuset från resten av staden, och hjälporganisationer varnar för att för tidigt födda barn dör utan tillgång till el och vatten.

FN anklagar senare Israel för ett mönster av attacker mot sjukhus. Bilden kompliceras av att Hamas, enligt både Israel och USA, placerar kommandocentraler under sjukhus och därigenom utnyttjar patienterna som mänskliga sköldar. Efter Israels krig mot Hamas 2014 rapporterade Amnesty International att Hamas hade använt byggnader på sjukhusområdet för att tortera palestinska fångar. När IDF nu går in i Al-Shifa-sjukhuset hittar de en tunnel, och enligt amerikanska underrättelser har Hamas inte bara använt sjukhuset som kommandocentral utan också hållit gisslan fängslad där.

Huthierna kapar fraktfartyget Galaxy Leader i Röda havet och tar besättningen gisslan. Det blir startskottet på en lång rad attacker mot civila fartyg av flera olika nationaliteter, ofta med missiler. Många kommer att avvärjas av amerikansk militär och i december formar USA en koalition för att bekämpa angreppen mot handelsfartyg i Röda havet.

Vapenvila inleds mellan Israel och Hamas, som varar till och med 30 november. Under vapenvilan släpper Hamas 105 gisslan (81 israeler, 23 thailändare och en filippinier) i utbyte mot 240 palestinska fångar. Frisläppta gisslan berättar senare om fysisk och psykisk misshandel, svält, förnedring och våldtäkter.

Vapenvilan tar slut. De återupptagna striderna intensifieras fort och IDF avancerar in i den södra delen av Gazaremsan. Inom en vecka når den israeliska militären Khan Younis, en av Gazas största städer.

USA blockerar en FN-resolution om vapenvila. Den amerikanske representanten i säkerhetsrådet säger att vapenvila ”enbart skulle så fröna till nästa krig” eftersom Hamas inte är intresserat av en hållbar fred. Hamas kallar vetot ”oetiskt och inhumant”.

Israels militär skjuter av misstag tre gisslan i Gaza och väcker starka reaktioner bland israeler.

USA och Storbritannien inleder luftattacker mot Huthikontrollerade mål i Jemen. Samma dag inleds förhandlingar i FN:s internationella domstol ICJ, där Sydafrika åtalar Israel för folkmord. Ett preliminärt yttrande senare i januari misstolkas som att det enligt ICJ är sannolikt att Israel begår folkmord. Senare förtydligar domaren Joan Donoghue att så inte var fallet; domstolen menade att det fanns en risk att palestiniernas rätt till skydd från folkmord inte respekterades, och beordrade Israel att vidta åtgärder för att förebygga folkmord. Rättsfallet pågår fortfarande.

Samtidigt avskedar FN 11 januari tolv anställda vid Hjälp- och arbetsbyrån för palestinska flyktingar i Mellanöstern (UNRWA) för misstänkt deltagande i 7 oktober-massakern. Flera länder, inklusive Sverige, reagerar med att tillfälligt frysa biståndet till UNRWA, men återupptar det senare. Ytterligare nio FN-anställda sparkas i augusti efter en intern utredning som visar att de ”kan ha varit” inblandade i massakern.

Gazas hälsomyndighet rapporterar att dödstalet på Gaza nått 30 000. IDF uppger samtidigt att de har dödat 10 000 Hamasmedlemmar, något som även det är svårt att verifiera. Reuters rapporterar att en representant för Hamas har medgivit att 6 000 medlemmar har dödats, men det förnekas senare av terrororganisationen.

FN:s säkerhetsråd antar en resolution om vapenvila under den muslimska fastemånaden ramadan, efter att USA lägger ner sin röst. Tidigare har USA röstat ner tre resolutioner med olika motiveringar, där den gemensamma nämnaren är att Israels rätt till självförsvar eller behovet av att bekämpa Hamas inte är tillräckligt uttalade. I stället sponsrade USA en egen resolution som krävde vapenvila i utbyte mot att Hamas släpper gisslan. Den röstades i sin tur ner av Ryssland, Kina och Algeriet 22 mars.

Den nya resolutionen, sponsrad av Algeriet, kräver en omedelbar vapenvila och att gisslan släpps, utan att det ena villkoras av det andra. Efter att ha lagt in veto mot tidigare resolutioner svänger nu USA och lägger ner sin röst. Israel reagerar med att ställa in ett planerat möte med den amerikanska administrationen i Washington DC. Resolutionen efterlevs inte.

Minst sju iranska militärer dör i en luftattack mot Irans konsulat i Syriens huvudstad Damaskus, däribland general Reza Zahedi, högsta ledaren för den terrorstämplade Quds-styrkan i Libanon och Syrien. IDF varken bekräftar eller förnekar inblandning, men utomstående bedömare är eniga om att Israel ligger bakom. Quds är den gren i Irans militär som ansvarar för operationer utanför Iran och organiserar eller stöttar terrororganisationer som Hamas, Hizbollah, Islamiska jihad, Huthierna och diverse miliser i Irak, Syrien och Afghanistan.

Iran avfyrar över 300 drönare och missiler mot Israel i samarbete med Hizbollah, Huthierna och irakiska islamistgrupper. Det är världens hittills största drönarattack, och den första direkta attacken från Iran mot Israel. Nästan alla skjuts ner i luften av Israel och dess allierade, men mindre skador uppstår på en militärflygplats och en sjuårig beduinflicka i södra Israel skadas av splitter.

Israel inleder en offensiv mot gränsstaden Rafah i södra Gaza, dit många palestinier flytt, och stänger gränsövergången mot Egypten. I stället öppnas den närliggande gränsövergången mot Israel i Kerem Shalom för humanitärt stöd.

Irans premiärminister Ebrahim Raisi dör i en helikopterolycka i nordvästra Iran tillsammans med utrikesministern och andra höga tjänstemän. Konspirationsteorier sprids om israelisk inblandning eller inre uppgörelser, men Irans officiella utredning drar slutsatsen att olyckan berodde på dåligt väder.

Israel fritar fyra gisslan som hållits fångna i civila bostäder i ett flyktingläger. Det är den tredje och största framgångsrika fritagningsoperationen på Gazaremsan sedan 7 oktober.

En raket slår ner på ett fotbollsfält i Majdal Shams, en stad i Golanhöjderna befolkad av syriska druser, och dödar tolv barn i tioårsåldern. Hizbollah förnekar inblandning, men övertygar inte. Fram till denna tidpunkt har raketbeskjutningen mellan Israel och Hizbollah hållit en relativt jämn nivå sedan 8 oktober, men nu trappas den upp. Tre dagar senare dör Fuad Shukr, en av Hizbollah-ledaren Hassan Nasrallahs närmaste män, i en israelisk attack i Beirut.

Hamas politiske ledare Ismail Haniya dör i Teheran i en misstänkt israelisk luftattack. Dagen därpå går IDF ut med informationen att Hamas militäre ledare Mohammed Deif, en av hjärnorna bakom 7 oktober-massakern, dödades i södra Gaza i mitten av juli.

IDF hittar kropparna efter sex gisslan i en Hamastunnel i Rafah. Enligt en talesperson för Israels militär avrättades de två eller tre dagar tidigare. Fyndet får Hisdarut, Israels motsvarighet till svenska LO, att utlysa generalstrejk. Hundratusentals israeler demonstrerar mot vad de uppfattar som ett misslyckande från premiärminister Benjamin Netanyahu att få hem gisslan.

Tusentals personsökare som tillhör Hizbollahmedlemmar i Libanon exploderar. Terrororganisationen har satsat på gammeldags teknologi i stället för smarta telefoner i ett försök att försvåra övervakning. Någonstans i leveranskedjan lyckades dock Israel (som inte kommenterar händelsen) gömma sprängämnen i personsökarnas batterier, som nu detoneras på distans. Dagen efter exploderar Hizbollahmedlemmars walkie-talkies. Sammanlagt dör minst 37 personer och närmare 3 000 skadas enligt libanesiska myndigheter.

15 högt uppsatta medlemmar av Hizbollah dör i en israelisk attack i Beirut, inklusive Ibrahim Aqil som beskrivs som ledare för organisationens elitstyrka Radwan. Enligt IDF hade de samlats för att planera attacker mot Israel av samma typ som Hamas genomförde 7 oktober. Tre dagar senare genomför Israel den mest omfattande attacken i konflikten med Hizbollah, med 558 döda.

Hizbollahs högsta ledare, Hassan Nasrallah, dör i en attack i Beirut. Betydande delar av organisationens ledarskikt är nu döda. Samtidigt förbereder Israel en potentiell invasion av södra Libanon där Hizbollah har starka fästen, efter press från israeler på flykt undan bombardemanget i norra Israel.

Sent på kvällen korsar IDF gränsen till Libanon i syfte att eliminera Hizbollah-kontrollerade mål i gränsområdet. Civila libaneser uppmanas att evakuera området söder om Litanifloden. USA uttalar sitt stöd för operationen med hänvisning till att Hizbollahs attackinfrastruktur måste förstöras för att skydda Israels invånare mot en attack liknande massakern 7 oktober.

Läs även: Så blev Iran den globala terrorismens högborg

Läs även: Har FN spelat ut sin roll?