Tolkbranschen – en växande miljardindustri bortom kontroll

Den största privata arbetsgivaren i Malmö är ett tolkföretag. Med närmare 1 200 anställda har Språkservice i Sverige AB omsatt totalt omkring 2 miljarder kronor de senaste fem åren. Andra stora aktörer i tolkbranschen är Transvoice och Digital Interpretations som omsätter drygt 300 miljoner vardera per år. Semantix språkcentrum AB omsätter cirka en kvarts miljard och CBG Konsult ungefär lika mycket. Därtill finns en flora av tolkförmedlare i hundramiljonersklassen. 

Men att få ett samlat grepp om tolkbranschen är svårt.  Många tolkar är egenföretagare och tjänsterna upphandlas ofta via bemanningsföretag som agerar mellanhänder, vilket försvårar inblick i vilka som i slutänden levererar tjänsterna och till vilket pris​.  

Efterfrågesidan är lite lättare att överblicka, i alla fall en del av den. Verksamheten gynnas nämligen av att den har stöd av lagboken. ”När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar språket ska myndigheten vid behov anlita tolk”, står det i förvaltningslagen.  Migrationsverket har därför av naturliga skäl varit en stor beställare under lång tid. De första åren efter flyktingkrisen 2015 lade myndigheten runt en kvarts miljard årligen på tolktjänster. De senaste fem åren har utgifterna landat på runt 80 miljoner per år – en inbromsning i takt med att asylärendena har blivit färre. 

Polismyndigheten, å andra sidan, ökar sina utgifter för tolkar. Åren kring 2015 lade man runt 100 miljoner per år på tolktjänster. Nu är siffran närmare 140 miljoner om året.  Även domstolsväsendet har sett successivt ökade tolkkostnader. Sveriges domstolar lade 150 miljoner kronor på tolkkostnader förra året, att jämföra med 95 miljoner år 2016. En annan stor beställare är Arbetsförmedlingen som har lagt drygt 140 miljoner per år på tolkar sedan 2015. 

Fast den största gruppen av offentliga beställare är i princip omöjlig att få en överblick över; Sveriges 21 regioner och 290 kommuner. Här finns bland annat vårdinrättningar, socialkontor och sjukhus. 

Branschorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) sammanställer mängder av statistik, men inte över medlemmarnas utgifter för tolkar. 

”Det kan tyckas märkligt, men det är inte statistik vi har enligt vår expert. Inte ens SCB, Sveriges största statistikinsamlare, har denna statistik”, skriver en kommunikatör vid SKR i ett mejl till Fokus.  

Att tolkkostnaderna i kommunsektorn är betydande kan dock Anna Flink intyga. Hon var tidigare säkerhetschef i Södertälje kommun och blev hyllad för sitt arbete med att spara miljontals kronor åt kommunen genom att undvika felaktiga utbetalningar. Hon sitter även i en expertgrupp i en utredning rörande Utbetalningsmyndigheten som ska säkerställa att det offentligas utbetalningar är korrekta.  

– Låt oss ta en så enkel sak som att bevilja färdtjänst. Jag vågar påstå att det behövdes tolk i runt hälften av ärendena, säger Anna Flink.  

Ungefär likadant såg det ut på kommunens socialkontor dit människor vänder sig för att ansöka om försörjningsstöd (som tidigare kallades socialbidrag).  

– Tolkmöjligheten är viktigt för rättssäkerheten, men inkallandet av tolkar sker ofta slentrianmässigt och ibland kräver klienten tolk trots att den behärskar tillräcklig svenska. 

Anna Flink beskriver också hur apparaten med tolkar lätt blir kostandskrävande. Tolkarna får även reseersättning så att en timmes tolkat möte kunde bli tre timmars kostnad för kommunen i stället för en. 

Och eftersom en kommun eller myndighet kan klandras om den inte anlitar tillräcklig språkhjälp är steget ofta långt för en tjänsteman att neka någon tolk. Det finns rättsfall som illustrerar hur det kan gå:  

I april 2019 friades en 49-årig man som hade åtalats för bidragsbedrägeri. Han hade polisanmälts av Försäkringskassan eftersom han hade mottagit bidrag från myndigheten till en summa av knappt 240 000 kronor för sina barn som inte längre befann sig i Sverige.  

Ett av skälen till frikännandet var att mannen sa att han inte förstod sina skyldigheter eftersom Försäkringskassan inte hade kommunicerat tydligt på arabiska. Fallet visar att en person kan undvika ansvar genom att hänvisa till språkproblem, trots att personen i fråga är svensk medborgare och har bott i Sverige i många år. Den friade mannan hade dessutom en forskarutbildning och goda språkkunskaper i andra språk, som engelska. 

En av förklaringarna till de ökande tolkkostnaderna i Sverige torde därmed vara de förhållandevis låga kraven på att nyanlända lär sig svenska. 

– Vi behövde anlita tolk i var och vartannat ärende i kommunen. Vi gör människor helt handlingsförlamade. Det finns ingen förväntan på att de ska lyckas när vi ständigt erbjuder tolkstöd utan att kräva att de lär sig svenska, säger Anna Flink. 

Sverige är exempelvis ett av ganska få OECD-länder som inte kräver språktest i samband med medborgarskap. Maria Rennerstam gjorde i sin bok En socialsekreterares bekännelser en kartläggning av de 35 OECD-länderna och det sig att 28 av dessa hade språktest. Sverige tillsammans med Chile, Colombia, Irland, Mexiko, Japan och Turkiet saknade emellertid sådana. 

I Finland måsta man sedan 1 oktober ha bott i åtta år för att kunna söka medborgarskap (tidigare fem år). Under den tiden måste man ha lärt sig något av landet två officiella språk, finska eller svenska. Om man inte har betyg från den ordinarie skolan kan man visa att man behärskar språket genom en språkexamen i finska eller svenska. Där ska man kunna uppvisa erforderliga språkkunskaper för att klara sig i samhället. 

Den finska polisen hade mellan 2015 och 2023 tolkkostnader på motsvarande cirka 110 miljoner kronor. Den svenska polisen lade under samma period mer än tio gånger så mycket, 1,2 miljarder, på tolktjänster.  

Fanny Forsberg Lundell är professor i franska vid Stockholms universitet och deltidsforskare på Ratio, ett institut som forskar primärt om arbetsmarknaden. Hon har bland annat studerat andraspråksinlärning och integration och även kartlagt vilka effekter språkkrav kan få.  

Forsberg Lundell menar att det har funnits en ideologiskt präglad inställning inom akademin att se språkkrav som rasistiska och diskriminerande. Det har lett till att forskning om effekterna av språkkrav har varit försummad och underutvecklad. 

– Det har varit minerad mark att prata om det, precis som i politiken. Särskilt inom forskning om språk och integration. Vad gäller forskning om språkkrav finns knappt någon empirisk kvantitativ forskning. Forskningen har mer ägnat sig åt att kritisera de ideologiska grunderna bakom språkkrav, säger hon. 

I våras kom hon trots detta med Ratiorapporten "Alla ska snabbt lära sig svenska", som fokuserar på varför många nyanlända i Sverige har så svårt att lära sig svenska, trots att stora resurser satsas på språkundervisning som Svenska för invandrare, SFI. Bilden som framträder där är dyster.  

– En del migranter från Somalia, Afghanistan, Syrien och Irak har bristande läs- och skrivkunnighet i sina modersmål. Detta är en viktig orsak till att de har svårt att tillgodogöra sig språkundervisningen i svenska. Den språkliga distansen mellan deras modersmål och svenska gör dessutom inlärningen ännu mer utmanande. 

Omkring 20 procent av SFI-eleverna har endast har noll till sex års skolgång från hemlandet. I den senaste undersökningen PIAAC (ibland kallad ”Pisa för vuxna”) från 2012 framkom att 35 procent av den utrikesfödda befolkningen i Sverige bedömdes ha otillräckliga läs-, räkne- och skrivförmågor. 

Forsberg Lundell beskriver också hur utanförskapsområden som Tjärna Ängar i Borlänge, med många somaliska invandrare, förstärker språkligt och socialt utanförskap.  

– Människor lever i 20-års tid i dessa områden utan att överhuvudtaget behöva lära sig svenska. Och då är det klart att de inte kommer vidare, och utanförskap förstärks. Strängare språkkrav för människor kommer inte leda någonstans. I alla fall inte på kort sikt.  

Så det är bara acceptera språklig isolering och fortsatt stora tolkkostnader? 

– Man behöver inte se på det så dystert. Men man behöver arbeta med andra integrerande faktorer. Det är till exempel oerhört viktigt att dessa människor någon gång får tillträde till arbetsmarknaden. Kanske genom att skapa enklare arbeten utan språkkrav. Man behöver också få fram innovativa metoder för undervisning av dessa grupper.  

Fotnot: Researchassistent, Merit Wager

***

Läs även: Socialsekreterare avslöjade bidragsfusk – riskerar fängelse

Läs även: Tjärna Ängar inifrån med Mursal Isa: "Här behöver man inte lära sig svenska"