Trendbrott: Allt fler flyr Europas metropoler – höga bostadspriser ett skäl

Publicerad 2020-02-06

Bild: TT

»Stockholm växer snabbast i Europa« var rubriken på nyheten hösten 2015. Stockholms handelskammare hade låtit göra en framskrivning av befolkningens storlek. Stockholms stad skulle växa med 11 procent till 2020 och med råge passera miljonen invånare.

Men så blev det inte och trenden är densamma i flera storstäder. De städer som tidigare haft stor inflyttning från övriga landet bromsar in eller minskar.

»Den rika världens förtjusning i storstäder verkar falna eller i vart fall gå in i en ny fas«, skriver kolumnisten Justin Fox på Bloombergs sajt och pekar ut Amsterdam där det inrikes flyttnettot varit negativt sedan 2014.

Men en liknande utveckling hittar Fox i Berlin, London, Paris, Sydney, Toronto och flera amerikanska städer som New York och Chicago. Och i Stockholm, kan vi tillägga.

– Förra året var ett tydligt trendbrott, med negativt inrikes flyttnetto för både Stockholms stad och länet. Framför allt är det oroande att det är de unga, i åldrarna 20–34 år, som flyttar, säger Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef på Stockholms handelskammare.

– Stockholm har i flera år växt nästan uteslutande på utländsk invandring och att det föds många barn, inte på att locka invånare från övriga Sverige, säger Tore Englén, regionalekonomisk analytiker på konsultföretaget WSP.

Han är själv ett typexempel på vad som händer. Efter drygt 15 år i Stockholm flyttade han och familjen till Skåne och Svedala. Svedala kom för övrigt på elfte plats bland de kommuner som ökade sin befolkning relativt sett mest förra året. På tio-i-topp över de som ökar mest finns också Uppsala, Strängnäs, Landskrona och Partille.

Kommunerna med pendlingsavstånd till större städer är också vinnarna när fler ratar storstäder.

– Främst är det barnfamiljer som väljer att flytta ut en bit, och det är en del i regionförstoringen. I stor utsträckning handlar det om att man hittar boende till lägre kostnad och att man vill bo i småhus, säger Tore Englén.

– I storstäderna höjs bostadspriserna och det är ett lågt utbud av småhus. När byggandet gick upp handlade det nästan bara om lägenheter, småhusbyggandet har stått still. Dessutom har hårdare amorteringskrav, lånetak och annat bidragit, fortsätter han.

Fast det handlar inte om en ny grön våg, menar han. Snarare tvärtom, bland de som flyttar ut fortsätter många pendla in till storstäderna för att jobba.

»Framför allt är det oroande att det är de unga, i åldrarna 20–34 år, som flyttar.«

Daniella Waldfogel, Stockholms handelskammare.

Daniella Waldfogel ser förklaringen till Stockholms inbromsning i en »dysfunktionell bostadsmarknad«:

– På tillväxtorterna är det sällan enkelt eller billigt att få ett boende. Men Stockholm intar en särställning och det andra amorteringskravet har slagit extra hårt här. Vi har i en rapport visat att du måste ha en månadsinkomst på 35 000 kronor för att ha råd att köpa en etta i Stockholm. Men bara 20 procent av 25–29-åringarna har den inkomsten, säger hon.

I Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (Rufs), som kom hösten 2018 tror man optimistiskt att länet ska öka från då 2,3 miljoner invånare till 3,4 miljoner år 2050. Men bara till 8 procent genom ett inrikes flyttnetto, och 51 procent genom utrikes inflyttning och 41 procent genom födelsenetto.

– Även om den inrikes inflyttningen till storstäderna minskar är det inte Norrlands inland som gynnas. Trots att debatten om att »Hela Sverige ska leva« har ökat. Men det är svårt att göra något åt glesbygdskommunerna, annat än på marginalen. Norge har en väldigt ambitiös regionalpolitik, men den är också väldigt kostsam, säger Tore Englén.

Enligt SCB:s siffror fram till sista september 2019 hade Stockholms län nära 1 000 invånare i negativt flyttnetto mot övriga landet, och 22 kommuner i länet hade ett negativt inrikes flyttnetto. Motsatsen finns hos de utlandsfödda. Studier av flyktingars flyttmönster har visat att av de som först kommer till en mindre stad eller samhälle så flyttar majoriteten till större städer inom några år.

Stockholms handelskammare har i flera år pekat på bostadsbristens påverkan på näringslivet i regionen.

– När vi pratar med våra medlemsföretag stöter vi på bostadsfrågan hela tiden. Den gör det svårt att rekrytera personal hit men även att behålla personal. Bostadsproblemen får konsekvenser för hela samhället.

– Men just nu verkar det vara totalt stiltje i bostadsfrågan, och januariavtalet gör knappast något för att lösa den stora knuten. Samtidigt har trösklarna in på bostadsmarknaden höjts och allt fler kreditrestiktioner har införts, säger Daniella Waldfogel.

I Stockholms län bor 74 procent i lägenhet och 26 procent i småhus, i landet som helhet bor 45 procent i småhus. Det påverkar mångas val att flytta, menar Tore Englén, som beskriver bostadspolitiken som ett av regionalpolitikens främsta verktyg.

– Småhusmarknaden är underförsörjd. De större städerna har planeringsideal med tät stad och har höga markpriser. Men att bo i villa är den mest populära boendeformen i alla undersökningar, säger han.

– Det behövs ett samlat grepp och större reformlust i bostadspolitiken. Och att man ser över kreditrestriktionerna, till att börja med det skärpta amorteringskravet, säger Daniella Waldfogel.

Högst inrikes flyttnetto i procent av befolkningen 2019

Trosa 2,0

Gnesta 1,2

Strängnäs 1,1

Håbo 1,1

Laxå 0,9

Båstad 0,9

Älvkarleby 0,8

Uppsala 0,8

Knivsta 0,7

Borgholm 0,7

Källa: SCB.