Trots chockbeskedet ser det ljust ut för Skellefteå
En återgång till den mer realistiska planen är ingen nitlott.
Bild: TT/Magnus Lejhall
När Northvolt i oktober 2017 tillkännagav att företagets gigantiska batterifabrik skulle byggas i Skellefteå fanns några självklara skäl bakom beslutet. Den västerbottniska industristaden kunde genom kommunägda Skellefteå Kraft erbjuda till synes obegränsad tillgång till förnybar energi genom vattenkraften från Skellefteälven. Det var avgörande för Northvolt, som lanserades med ambitionen att producera ”världens grönaste batterier”.
Skellefteå kunde också erbjuda lämplig industrimark inte långt från stadens centrum. Batterientreprenörerna lyfte även fram något annat de gillade med Skellefteå, en sak som fick en del betraktare med lokalkännedom att höja på ögonbrynen: i Skellefteå sade de sig ha sett en imponerande framåtanda och handlingskraft hos folket de mötte. Så har det inte alltid varit.
Trots en rik industrihistoria skulle Skellefteå med tiden fastna i stagnation och tappad framtidstro. Jämförelsen med den västerbottniska residensstaden Umeå 13 mil söderut är slående. Skellefteå hade 1970 drygt 71 400 invånare och var då större än Umeå, som samma år hade 69 547 invånare. Umeå hade dock just fått sitt universitet, som blev motorn i en spektakulär utveckling. Femtio år senare, 2020, hade Umeå 130 224 invånare, medan Skellefteå med 72 840 invånare i årtionden stått och stampat på samma fläck.
Skellefteå slutade för länge sedan hoppas på statliga investeringar för att skapa nya jobb i kommunen. Skulle något vända utvecklingen fick man ordna det på egen hand. Det gjorde de också. Under 2011–2012 satte kommunen i gång ett ambitiöst strategiarbete där alla styrkor och svagheter analyserades noggrant. Målsättningen var att skapa förutsättningar för nya jobb så att kommunen kunde växa till 80 000 invånare år 2030.
Kommunfullmäktige fattade i juni 2015, i bred politisk enighet, två viktiga beslut för kommunen. Utvecklingsstrategin ”Skellefteå 2030” antogs och man beslutade att bygga ett ambitiöst nytt kulturhus, som blev det internationellt uppmärksammande Sara kulturhus helt i trä. När Northvolt dök upp på scenen 2017 stod Skellefteå genom sitt strategiarbete redo. Många kommuner ville ha batterifabriken, men Skellefteå drog vinstlotten som lovade tusentals nya arbetstillfällen och en efterlängtad befolkningsökning. Att tacka nej till denna möjlighet skulle nog ingen kommun ha gjort.
Därefter gick utvecklingen snabbt. Ingen blundade för utmaningarna, som främst handlade om kompetensförsörjning och bostadsbrist. Men på något sätt lyckades kommunen och Northvolt attrahera folk från hela världen att flytta till lilla Skellefteå. I början av sommaren 2024 hade kommunen växt till drygt 78 000 invånare och var på god väg att i förtid nå det ursprungliga befolkningsmålet på 80 000 invånare.
Vad som nu händer efter chockbeskedet från Northvolt att 1 600 anställda varslas om uppsägning, varav 1 000 vid batterifabriken i Skellefteå, återstår att se. Skellefteå har landets lägsta arbetslöshet, tre procent, och kommunen aviserade direkt att den strävar efter att så många som möjligt som blir av med jobbet på batterifabriken ska hitta nytt arbete och bli kvar i sin nya hemstad.
Det kommer förstås inte att bli enkelt, men i bästa fall är det dramatiska som nu sker med Northvolt och Skellefteå en återgång till en mer realistisk plan i linje med vad man först hade som målsättning när allt drog i gång 2017. De 2 800 anställda som blir kvar på batterifabriken är ungefär lika många som man inledningsvis planerade för, innan alltför snabba expansionsplaner tog över.
Kommunen har också hunnit höja befolkningsmålet, men om det i närtid stannar vid 80 000 invånare i Skellefteå innebär även det en efterlängtad tillväxt. Oron finns förstås för nya smällar, men Skellefteå har fått smak för utveckling och tycks i motgångens stund enat i ambitionen att fortsätta på den vägen.
Anders Steinvall är journalist och författare. Han växte upp i Skellefteå och var 2006–2009 chefredaktör för lokaltidningen Norran. I boken Batterifabriken från 2021 skildrar han hur det gick till när Northvolt valde Skellefteå som etableringsort och den roll kommunens utvecklingsarbete spelade för detta.
***
Läs även: Northvolt – ett ekonomiskt svart hål
Läs även: Northvolt varslar – 1 600 tvingas gå