Tullkriget hotar dollarns ställning

Brics-länderna vill slippa USA:s ekonomiska herravälde.

Text:

Bild: Matt Slocum

Där det finns risker finns det också möjligheter, brukar entreprenörer säga, och det tycks vara en växande attityd i världen. Den isolationistiska politik som signaleras av president Donald Trump väcker farhågor men kan kanske vändas till en fördel för andra. BRICS-länderna – som Fokus skrivit om tidigare – går nu i bräschen för att bryta den amerikanska hegemonin inom handel och valutatransaktioner.  

Sammanslutningen BRICS fick sitt namn efter de första medlemmarna Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Senare har Egypten, Etiopien, Iran, Förenade Arabemiraten och Indonesien anslutit sig. Många fler ställde sig i kö för medlemskap, och den kön torde växa nu när tilliten till USA eroderar.   

Inom BRICS förs diskussioner om att skapa en valuta som kan bli ett alternativ till USA-dollarn. Finansanalytikern Gideon Chitanga skrev nyligen en artikel i den sydafrikanska tidningen The Star där hon citerade Donald Trump som har sagt: ”Att BRICS-länderna ska kunna röra sig bort från dollarn medan vi bara står och tittar på kan de glömma. Vi kräver ett löfte från de här länderna att de inte tänker vare sig skapa en ny BRICS-valuta eller stödja någon annan valuta som kan ersätta den mäktiga USA-dollarn. Annars får de se fram emot 100 procent tullar och kan förvänta sig att säga adjö till försäljning in i den underbara amerikanska ekonomin.”  

Chitanga skriver att Trumps hotelser inte kommer att hindra världens länder från att utforska möjligheterna till att skapa alternativ till dollarn. Utan tvivel är Trumps skarpa reaktion ett tecken på att han tar hotet från BRICS på allvar.  

”De amerikanska tullarna”, skriver Chitanga, ”kommer att stärka växande globala aktörers ansträngningar att styra om och diversifiera sin handel, bort från USA, som alltmer framstår som en oförutsägbar och opålitlig partner.” 

Kina har redan börjat diversifiera sin globala handel och är inte längre lika beroende av USA som tidigare. USA är för närvarande Kinas tredje handelspartner i storlek, efter ASEAN-länderna och EU. Den kinesiska webbtidningen China Briefing skriver angående de nya amerikanska tullarna, att president Trump betraktar dem som en finansiell fråga medan det för Kinas del handlar om social – och därmed även politisk – stabilitet. Om de amerikanska tullarna påverkar exportindustrin i Kina med arbetslöshet och lägre tillväxt som konsekvens, så kan det vålla social och politisk oro. Det är, menar China Briefing, ett större problem än uteblivna exportintäkter.  

Dollarns ställning som världens reservvaluta ifrågasätts nu. Den amerikanska valutan nådde den lägsta nivån mot kronan på tre år i
tisdags, detta sedan Donald Trump kritiserat Fed-chefen Jerome Powell, som presidenten anser borde sänka styrränta.

Kina kan, precis som Ryssland, styra om sina handelsrelationer. För tre år sedan var EU Rysslands största handelspartner men är nu ersatt av andra, som Iran, Indien och Kina. Den omställningen tog inte stort mer än två år.  

För somliga länder är det mer angeläget än för andra. Det lilla landet Lesotho som ligger inbäddat i Sydafrika har på 25 år byggt upp en stark textilindustri som exporterar exempelvis jeans av märkena Levis och Wrangler till USA. Den utvecklingen möjliggjordes av en lag som infördes av president Bill Clinton år 2000, African Growth and Opportunity Act. Avsikten var att göra det möjligt för fattiga afrikanska länder att sälja produkter till USA utan tullavgifter. Det har varit framgångsrikt i ett Afrika som annars mest bara exporterar råvaror, ändå tills president Trump meddelade att produkterna från Lesotho skulle beläggas med 50 procent importskatt. Trump sa att tullarna var riktade mot ”länder som har behandlat oss illa”.   

Annabel Bishop, chefekonom på Investec som är ett sydafrikabaserat investeringsbolag, säger till BBC att tullarna nu kan skynda på en redan pågående omställning när det gäller länder som handlar med Afrika.  

”Vi kan förvänta oss mer handel med den globala södern”, säger hon.     

Den globala södern - som tidigare kallades Tredje världen - har anledning att söka efter ljusglimtarna i Trumps aggressiva utspel om tullbarriärer. Hannah Ryder, verksam vid en tankesmedja i Washington inriktad på Afrika, skriver: ”Med de nya tullarna vill USA uppenbarligen störa de globala handelsmönstren, vilket naturligtvis är något som afrikanska länder har pläderat för i årtionden.”  

Ryder menar att en oavsiktlig effekt av Trumps tullpolitik blir att de globala handelsmönstren förvandlas i en riktning som gynnar Afrika. Mer handel mellan syd och syd. Minskat fokus på USA, ett utvidgat BRICS och mer samarbete mellan dessa länder.  

Den amerikanska isolationismen handlar inte heller bara om tullar och ekonomi. När biståndsorganet USAID fick dramatiskt nedskurna resurser efter Trumps tillträde kom det att påverka attityden till USA i stora delar av världen. Det amerikanska livsmedelsbiståndet till en mängd länder påverkades kraftigt. Det finns knappast något afrikanskt land söder om Sahara som inte någon gång har hanterat säckar med spannmål från USA. På dessa syns USAID:s logotyp föreställande två händer som möts i en hälsning, ofta med texten ”Från det amerikanska folket”. Det är ett uttryck för det som kallas soft power, att sprida en positiv bild av USA utanför allfarvägarna i fattiga länder.  

Denna mjuka maktutövning tycks nu vara ersatt av betydligt hårdare nypor som kommer att alienera stora delar av världen och ge upphov till nya handelsrelationer och kanske till och med, på sikt, nya internationella betalningsmedel.  

Fattiga länders attityd till USA har i alla tider kunnat beskrivas som hatkärlek. Nu riskerar den ena komponenten i det begreppet att försvinna.  

***

Där det finns risker finns det också möjligheter, brukar entreprenörer säga, och det tycks vara en växande attityd i världen. Den isolationistiska politik som signaleras av president Donald Trump väcker farhågor men kan kanske vändas till en fördel för andra. BRICS-länderna – som Fokus skrivit om tidigare – går nu i bräschen för att bryta den amerikanska hegemonin inom handel och valutatransaktioner.

Sammanslutningen BRICS fick sitt namn efter de första medlemmarna Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Senare har Egypten, Etiopien, Iran, Förenade Arabemiraten och Indonesien anslutit sig. Många fler ställde sig i kö för medlemskap, och den kön torde växa nu när tilliten till USA eroderar.

Inom BRICS förs diskussioner om att skapa en valuta som kan bli ett alternativ till USA-dollarn. Finansanalytikern Gideon Chitanga skrev nyligen en artikel i den sydafrikanska tidningen The Star där hon citerade Donald Trump som har sagt: ”Att BRICS-länderna ska kunna röra sig bort från dollarn medan vi bara står och tittar på kan de glömma. Vi kräver ett löfte från de här länderna att de inte tänker vare sig skapa en ny BRICS-valuta eller stödja någon annan valuta som kan ersätta den mäktiga USA-dollarn. Annars får de se fram emot 100 procent tullar och kan förvänta sig att säga adjö till försäljning in i den underbara amerikanska ekonomin.”

Chitanga skriver att Trumps hotelser inte kommer att hindra världens länder från att utforska möjligheterna till att skapa alternativ till dollarn. Utan tvivel är Trumps skarpa reaktion ett tecken på att han tar hotet från BRICS på allvar.

”De amerikanska tullarna”, skriver Chitanga, ”kommer att stärka växande globala aktörers ansträngningar att styra om och diversifiera sin handel, bort från USA, som alltmer framstår som en oförutsägbar och opålitlig partner.”

Kina har redan börjat diversifiera sin globala handel och är inte längre lika beroende av USA som tidigare. USA är för närvarande Kinas tredje handelspartner i storlek, efter ASEAN-länderna och EU. Den kinesiska webbtidningen China Briefing skriver angående de nya amerikanska tullarna, att president Trump betraktar dem som en finansiell fråga medan det för Kinas del handlar om social – och därmed även politisk – stabilitet. Om de amerikanska tullarna påverkar exportindustrin i Kina med arbetslöshet och lägre tillväxt som konsekvens, så kan det vålla social och politisk oro. Det är, menar China Briefing, ett större problem än uteblivna exportintäkter.

Dollarns ställning som världens reservvaluta ifrågasätts nu. Den amerikanska valutan nådde den lägsta nivån mot kronan på tre år i
tisdags, detta sedan Donald Trump kritiserat Fed-chefen Jerome Powell, som presidenten anser borde sänka styrränta.

Kina kan, precis som Ryssland, styra om sina handelsrelationer. För tre år sedan var EU Rysslands största handelspartner men är nu ersatt av andra, som Iran, Indien och Kina. Den omställningen tog inte stort mer än två år.

För somliga länder är det mer angeläget än för andra. Det lilla landet Lesotho som ligger inbäddat i Sydafrika har på 25 år byggt upp en stark textilindustri som exporterar exempelvis jeans av märkena Levis och Wrangler till USA. Den utvecklingen möjliggjordes av en lag som infördes av president Bill Clinton år 2000, African Growth and Opportunity Act. Avsikten var att göra det möjligt för fattiga afrikanska länder att sälja produkter till USA utan tullavgifter. Det har varit framgångsrikt i ett Afrika som annars mest bara exporterar råvaror, ändå tills president Trump meddelade att produkterna från Lesotho skulle beläggas med 50 procent importskatt. Trump sa att tullarna var riktade mot ”länder som har behandlat oss illa”.

Annabel Bishop, chefekonom på Investec som är ett sydafrikabaserat investeringsbolag, säger till BBC att tullarna nu kan skynda på en redan pågående omställning när det gäller länder som handlar med Afrika.

”Vi kan förvänta oss mer handel med den globala södern”, säger hon.

Den globala södern – som tidigare kallades Tredje världen – har anledning att söka efter ljusglimtarna i Trumps aggressiva utspel om tullbarriärer. Hannah Ryder, verksam vid en tankesmedja i Washington inriktad på Afrika, skriver: ”Med de nya tullarna vill USA uppenbarligen störa de globala handelsmönstren, vilket naturligtvis är något som afrikanska länder har pläderat för i årtionden.”

Ryder menar att en oavsiktlig effekt av Trumps tullpolitik blir att de globala handelsmönstren förvandlas i en riktning som gynnar Afrika. Mer handel mellan syd och syd. Minskat fokus på USA, ett utvidgat BRICS och mer samarbete mellan dessa länder.

Den amerikanska isolationismen handlar inte heller bara om tullar och ekonomi. När biståndsorganet USAID fick dramatiskt nedskurna resurser efter Trumps tillträde kom det att påverka attityden till USA i stora delar av världen. Det amerikanska livsmedelsbiståndet till en mängd länder påverkades kraftigt. Det finns knappast något afrikanskt land söder om Sahara som inte någon gång har hanterat säckar med spannmål från USA. På dessa syns USAID:s logotyp föreställande två händer som möts i en hälsning, ofta med texten ”Från det amerikanska folket”. Det är ett uttryck för det som kallas soft power, att sprida en positiv bild av USA utanför allfarvägarna i fattiga länder.

Denna mjuka maktutövning tycks nu vara ersatt av betydligt hårdare nypor som kommer att alienera stora delar av världen och ge upphov till nya handelsrelationer och kanske till och med, på sikt, nya internationella betalningsmedel.

Fattiga länders attityd till USA har i alla tider kunnat beskrivas som hatkärlek. Nu riskerar den ena komponenten i det begreppet att försvinna.

***