Turkietkännare: ”Jordbävningen innebär stora risker för Erdogan”
Jordbävningen och dess följder innebär en humanitär katastrof, och ett hot mot Erdogans maktställning. Men hur påverkar den Sveriges relation till Turkiet?
Bild: Bernat Armangue / AP
Natten till i måndags drabbade en kraftig jordbävning södra Turkiet och nordvästra Syrien. I skrivande stund har dödssiffran stigit över 33 000. Samtidigt hotar en ytterligare humanitär katastrof, då stora mängder av de överlevande har fått sina bostäder förstörda och nu är hemlösa i kallt vinterväder.
Räddningsinsatserna pågår fortfarande. Men inte tillräckligt, menar många turkar. Kritiker gör sig hörda i sociala medier och anklagar president Recep Tayyip Erdogan för otillräckliga, hafsiga och illa organiserade räddningsinsatser. Förtvivlade människor berättar hur de ett och ett halvt dygn efter jordbävningen fortfarande inte fått någon hjälp – varken mat, vatten, eller hjälp att gräva fram dem som begravts under rasmassor. Nu, en vecka senare, saknas fortfarande tält för dem som saknar tak över huvudet.
Paul Levin leder Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet och är en av Sveriges främsta Turkietkännare.
– Det tar emot att prata politik i det här sammanhanget. Det är en närmast ofattbar katastrof. Men om den ilska som uttrycks mot regeringen nu håller i sig och sprids kommer det att få politiska konsekvenser för regeringen. Det finns stora politiska risker för Erdogan nu, säger han.
Erdogan hänger löst
Redan före jordbävningen var Erdogans ställning osäker. Hans parti AKP hade ett opinionsstöd på strax över 40 procent, och själv behöver han få minst 50 procent av rösterna för att bli omvald som president i första omgången. Valet äger rum 14 maj, och nu riktar oppositionen ett anklagande pekfinger mot presidenten. ”Om det finns någon ansvarig för den här processen så är det Erdogan. Det är det här ledande partiet som inte har förberett landet på en jordbävning på 20 år”, säger Kemal Kiliçdaroğlu, ledare för Turkiets största oppositionsparti.
Levin beskriver hur AFAD, Turkiets motsvarighet till MSB, i någon mån har monopoliserat katastrofhanteringen. Samtidigt är landets politiska styre extremt centraliserat, vilket kan ha skapat flaskhalsar i räddningsinsatsen.
– AFAD har sagt att all hjälp kommer att gå via dem. Jag har hört, anekdotiskt, från vänner i Turkiet att de samlat in kläder och förnödenheter till hjälporganisationer som blivit stående i stora lastbilsköer eftersom AFAD inte släpper igenom hjälp de inte genomsökt och godkänt. Även om de skulle vara felinformerade verkar liknande berättelser vara vitt spridda.
Erdogan slår ifrån sig huvuddelen av kritiken, och säger att han ”inte står ut med folk som genomför negativa kampanjer utifrån politiska intressen” i en tid som denna.
– Det tyder på en viss rädsla från regeringens sida, säger Levin.
Inga effekter på Nato-förhandlingarna
Det är inte bara den turkiska inrikespolitiken som kan komma att påverkas av jordbävningen. 1999 drabbades Turkiet av en svår jordbävning som krävde mer än 17 000 liv. Samtidigt ledde Greklands insatser i räddningsarbetet till att värma upp relationen mellan de två länderna, som bara några år tidigare var nära att hamna i krig med varandra. I sammanhanget myntades begreppet ”jordbävningsdiplomati”, och konsekvenserna blev högst påtagliga: när Grekland senare samma år drabbades av en jordbävning hjälpte Turkiet till, och vid EU-toppmötet i Helsingfors drog Grekland tillbaka sitt veto mot att Turkiet skulle bli ett officiellt kandidatland.
Även den här gången har grekiska räddningsteam varit snabbt på plats i Turkiet, berättar Levin. De har hållit en hög profil och sett till att synas när de räddat människor ur rasmassorna.
Kan hjälpinsatser från Sveriges sida komma att påverka Sveriges möjlighet att få medlemskap i Nato?
– Jag misstänker att det finns en sådan förhoppning hos regeringen, men jag ser inga tecken på det. Sverige sticker inte ut i hjälpaktionerna. Visserligen har Sverige i egenskap av ordförandeland i EU:s ministerråd kallat till en så kallad givarkonferens, men den ska hållas i Bryssel, inte i Stockholm. Jag har inte sett någon svensk insats uppmärksammas i turkisk media. Men det är viktigt att komma ihåg att det viktigaste vid en katastrof av den här omfattningen är hjälp för hjälpens skull. Att Sverige bidrar är oerhört värdefullt, oberoende av diplomatiska överväganden, säger Levin.
