Tv-serier styr Vita huset
Platon hade haft problem med USA.
Den grekiske filosofen förvisade som bekant poeterna från sin idealstat. De sysslade inte med sanningen och ledde oss bort från verkligheten.
Så vad hade han tyckt om en stat som var besatt av poeter – vår tids alltså, i form av Hollywoods tv-författare? Och att de poeterna skapade verkligheten genom att ha statsmännen lindade kring sitt finger?
Det började med Bush junior. Hans administration missade inte ett avsnitt av »24«, en överspeedad thrillerserie där huvudkaraktären löste problem genom tortyr.
Det gjorde att seriens skapare hölls ansvariga när USA började med sanktionerad waterboarding. Med manusförfattaren Howard Gordons egna ord sågs serien som »en barnmorska till ett allmänt tortyrgodkännande«.
Sedan kom sjätte säsongen av »Vita huset«. Kongressmannen Matt Santos liv var en kopia av dåvarande senatorn Barack Obamas. Santos vann. Och Obama vann.
Den nuvarande presidenten har en egen favoritserie – »Homeland« (Sverigepremiär för andra säsongen den 8 oktober). Serien har samma upphovsmän som »24« men den svartvita världsbilden är som bortblåst. Terroristen är en amerikansk krigshjälte och de amerikanska krigen ses som en anledning till – inte en åtgärd mot – terrorhandlingar.
Så varför gillar Obama »Homeland«? Ett tjockt lager i serien går trots allt ut på att kritisera de drönarattacker som presidenten intensifierat de senaste åren. Kanske har han en mer aristotelisk syn på dikten: den handlar om det som skulle kunna hända, snarare än det som verkligen har hänt.
Så om den senaste tv-historien är en guide står USA inför ett stort skifte. I amerikansk politik är det verkligheten som imiterar konsten.
Eller så gillar Barack Obama bara en bra berättelse.
Platon hade hatat honom oavsett.
