Uppsving för nätshopping i spåren av pandemin förstärker en långsiktig trend

När Postnord rapporterar att e-handeln i maj ökade med 36 procent jämfört med maj 2019 är det ingen större sensation. Coronakrisen har slagit hårt mot stora delar av handeln, men många varor finns bara ett knapptryck bort för kunden. Kan man undvika trängsel och smittorisker i butiken gör många det, i synnerhet bland de äldre.

– En helt ny generation har börjat e-handla, säger Agnes Karlsson, regionchef på Postnord, i ett inslag i SVT i morse.

Kläder och skor ökar mest. Karantän och isolering är uppenbarligen gynnsam för nätshoppingen.

Tredubblad  e-handel på sju år

Men det är inte bara en tillfällig uppgång utan en trendmässig. E-handeln har vuxit starkt, visar en branschrapport från Svensk Handel: från 32 till 87 miljarder kronor under de senaste sju åren. Se bild ovan.

Nästan en tredubbling alltså. Det ger perspektiv på det 36-procentiga uppsvinget på en månad. Var tionde krona som omsätts i detaljhandeln går över nätet. Det säger mycket om helheten men mindre om enskilda handlare och sektorer. Karin Johansson, vd på Svensk Handel, sade nyligen att handeln är tudelad och vissa delbranscher har återhämtat sig snabbare än andra.

– Bygg-, järn- och trädgårdshandel går starkt när vi satt igång sommarens fixa-hemma-projekt extra tidigt i år. För modehandeln är läget annorlunda, branschen är fortfarande mitt i krisen med stora försäljningstapp.

Hård press och framtidstro

Handlarnas framtidstro bröt ihop när krisen bröt ut och volymerna sjönk, men har återhämtat sig, från ett index på 9,2 till 79,7 enligt Svensk Handels handelsbarometer (där 100 = neutralt läge). För e-handeln visade indikatorn däremot hela 115,6.

Sex av tio böcker, var tredje elektronikprodukt och var femte klädesplagg säljs på nätet idag. Det lär inte bli mindre med åren. Förändringstrycket i handeln är kraftfullt, säger Karin Johansson. Och e-handeln är inte den enda drivkraften. Lågprishandelns framryckning och jättarnas dominans är andra övergripande trender.

–  Det kommer inte att finnas tid för en andningspaus för de företag som tar sig igenom krisen. Tillväxten på nätet skapar enorma möjligheter. Vi ser hur den digitala och fysiska handeln flyter samman i allt högre utsträckning.

Stadskärnor utarmas

Ulf Johansson, professor i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitetet, pekar på en annan trend som gynnar e-handeln på den fysiska handelns bekostnad i stadskärnorna: stadsplaneringen. Den utvecklingen driver även kunder till stora köpcentra utanför staden.

– Jag kan se exempelvis här i Malmö hur man tar bort parkeringsplatser och gör vägarna smalare och smalare. Problemet är bara vad som händer med stadscentrum efter det. Handeln har ju ändå haft förmågan att driva människor som stannar kvar ett antal timmar. Det är en trist utveckling vi ser.

Den fysiska handelns stora fördel är att man får varorna direkt, säger Ulf Johansson. Men om tillgängligheten minskar blir e-handeln ett bra alternativ. Servicenivån är dessutom ofta god.

– Kör man fast chattar med någon. Se hur många butiker som kan erbjuda något motsvarande.

– Det här är en kamp som den fysiska butiken inte kommer att vinna, och inte stadscentrum heller.

Kompetensutveckling för de anställda

För de anställda och de fackliga organisationerna innebär omvandlingen också en prövning. Kompetensutveckling för de anställda är centralt i denna tuffa tid, menar Fritjof Carlsson Brandt som är pressekreterare på Handels. Att organisera arbetstagarna på de nya e-handelsföretagen är likaså en facklig utmaning.