Utvandrare fuskar mest med barnbidrag – här är de märkliga fallen
Många höjde på ögonbrynen när Iraks försvarsminister kvitterade ut barnbidrag från Sverige. Men han är långt ifrån ensam. Miljarder i felaktiga bidrag noteras varje år.
Bild: TT
Aldrig tidigare har Försäkringskassan polisanmält så många felaktiga bidragsutbetalningar. Förra året anmäldes cirka 8 500 personer för misstänkt bidragsbrott vilket är en ökning med 500 personer i jämförelse med året innan. Samtidigt lyckades Försäkringskassan förhindra felaktiga utbetalningar av 1,4 miljarder kronor. Det är en summa som vuxit stadigt de senaste fem åren. År 2019 förhindrades felaktiga utbetalningar av cirka 500 miljoner kronor.
År 2024 betalade myndigheten även ut 900 miljoner till människor som sedan har konstaterats inte vara berättigade till bidraget. Summan av felaktiga utbetalningar började klättra brant uppåt mot slutet av 2010-talet, från strax under 300 miljoner i början av decenniet. Från 2020 har den legat ganska konstant kring 1 miljard kronor varje år.
Barnbidrag till sedan länge utflyttade
Den otvetydigt största posten av felaktiga utbetalningar som Försäkringskassan lyckades stoppa gäller barnbidrag (inklusive flerbarnstillägg). Drygt 765 miljoner kronor hölls inne förra året. Utöver det har återkrav ställts om 72 miljoner kronor i felaktigt utbetalade barnbidrag. I de allra flesta fallen handlar det om indraget barnbidrag till personer som inte längre bor i Sverige. Förra året konstaterades 3 300 sådana ärenden. Denna summa har ökat snabbt de senaste fem åren från att ha legat på cirka 1 100 årligen vid 2020.
Ett exempel är då Försäkringskassan förra året krävde tillbaka barnbidrag och flerbarnstillägg (samt föräldrapenning) på totalt 330 00 kronor av en man i 40-årsåldern i Höganäs. Detta då han mellan åren 2019 och 2021 hade erhållit barnbidrag och föräldrapenning trots att han och barnen hade flyttat tillbaka till mannens forna hemland. På samma sätt kunder en 40-årig kvinna för några år sedan inkassera en halv miljon i barnbidrag, flerbarnstillägg och bostadsbidrag för sina fem barn. Detta trots att hon hade flyttat till Irak redan 2013 och att hon endast hade en Irakisk adress angiven (fler fall i faktarutan här invid).
– Siffermässigt kan det se ut som om bidragsbrotten har ökat. Men det kan man inte säga med säkerhet. Vi har blivit effektivare i vårt arbete med att identifiera risker och sannolikheter där fusk kan förekomma och vi har blivit bättre på att stoppa ersättningarna i ett tidigare skede, säger Peter Fausö, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan som gärna vill se ännu bättre juridiska möjligheter att komma tillrätta med fusk.
– Vi har till exempel inte rätt att inhämta bankkontoutdrag hos personer mer än i vissa särskilda ärenden. Men det är något vi skulle vilja kunna göra i alla arbetslag.
Fem uppseendeväckande fall av barnbidragsfusk
Iraks försvarsminister fick bidrag från Sverige
Iraks försvarsminister Najah al-Shammari blev uppmärksammad i svensk media 2019 när det framkom att han varit folkbokförd i Sverige och tagit emot bidrag, bland annat barnbidrag, trots att han bodde i Irak och fick full lön för sin ministerpost där. I mars 2024 greps han på Arlanda och hade då varit efterlyst i över ett år för grova bidragsbrott i Sverige.
Friades för bidragsbedrägeri – fick inte information på arabiska
I april 2019 friade Göta Hovrätt en 49-årig man för bidragsbedrägeri. Mannen polisanmäldes av Försäkringskassan eftersom han hade mottagit bidrag från myndigheten till en summa av 236 869 kronor för sina barn som inte längre befann sig i Sverige. Mannen, som är svensk medborgare, hävdade att han inte förstod sina skyldigheter eftersom Försäkringskassan inte hade kommunicerat tydligt på arabiska.
Kvinna fick en halv miljon – bodde i Irak
En 40-årig kvinna erhöll över en halv miljon från Försäkringskassan, trots att hon flyttade till Irak sommaren 2013 och aldrig informerade svenska myndigheter. Bostadsbidrag, barnbidrag och flerbarnstillägg för hennes fem barn fortsattes att betalas ut fram till augusti 2017.
Ljög om barnens studier utomlands – krävdes på 186 000
En kvinna i Nyköping krävdes 2017 på 186 518 kronor av Försäkringskassan efter att ha fått bidrag trots att hon bodde med barnen utanför EU. Hon lämnade felaktiga uppgifter om att barnen studerade i landet och informerade inte om förändrade boendeförhållanden.
Höganäsbo fick 330 000 kronor för barn utomlands
Försäkringskassan krävde tillbaka 330 000 kronor från en man i 40-årsåldern i Höganäs år 2024. Han hade fått barnbidrag, flerbarnstillägg och föräldrapenning mellan 2019 och 2021 trots att både han och barnen hade flyttat utomlands.
Vill slopa sekretessen
Det är banksekretessen som sätter krokben för detta. Försäkringskassan får endast begära kontoutdrag i ett fall – vid ärenden som gäller bostadsbidrag kopplat till sjukersättning och bostadstillägg.
Just sekretessen är också något som Peter Fausö önskar skulle luckras upp. I synnerhet den sekretess som råder mellan myndigheter.
– I dag råder sekretess mellan myndigheter som huvudregel. Det innebär att ena myndigheten kan känna till att en familj har flyttat utomlands, samtidigt som den andra myndigheten är okunnig om det. Det vore bättre om huvudregeln var att myndigheter får utbyta information utan hindrande sekretessreglering.
Samtidigt är Försäkringskassans andel av det totala bidragsfusket i Sverige förmodligen endast en liten del av det totala fusket mot samtliga utbetalande myndigheter. Totalt utgår omkring 800 miljarder kronor i bidrag från staten till enskilda från det svenska välfärdssystemet. Då ingår inte kommunala bidrag, som försörjningsstöd (socialbidrag).
Ny myndighet ska hantera pengaflödet
Tanken är att den nyinrättade Utbetalningsmyndigheten ska göra det lättare att komma till rätta med välfärdsfusket. Den sjösattes den 1 januari förra året och generaldirektören heter Per Eleblad. Han är väl införstådd vilket stort arbete han har framför sig:
– Av de 800 miljarderna i betalningar som går till svenska folket årligen uppskattar vi att uppemot 20 miljarder är felaktiga utbetalningar.
Hittills har arbetet inte kommit igång i den takt han hade önskat.
– Det har varit krävande att samköra data från flera myndigheter rent tekniskt. Vi har skickat cirka 300 underrättelser om felaktigheter till myndigheter hittills. Jag är medveten om att det är en låg siffra men denna kommer öka markant när vi utarbetar mer finmaskiga modeller framöver, säger Per Eleblad.
Kan kringgå sekretess
Utbetalningsmyndigheten begränsas inte av sekretessen mellan myndigheter tack vare ett speciellt juridiskt mandat som skapades för att hantera problemen med felaktiga välfärdsutbetalningar.
– Det här är ett integritetsintrång för medborgarna, att samköra register på det sättet. Men man bedömde att problemet med felaktiga välfärdsutbetalningar var tillräckligt allvarligt för att ge en myndighet denna möjlighet.
Samtidigt menar han att uppluckringen av sekretessen mellan myndigheter är en del av en bredare trend där reglerna gradvis lättas upp, men att fokus här ligger på att låta en enda aktör samordna informationsinsamlingen, snarare än att alla myndigheter ska byta information med varandra.
Det stora steget ska tas om två år, i januari 2027, enligt Eleblad. Då är tanken att alla betalningar från staten till enskilda ska gå genom Utbetalningsmyndigheten. Detta innebär att exempelvis pensioner, sjukpenning och barnbidrag, ska gå via myndighetens egna transaktionskonton. Syftet med denna förändring är att skapa ett robustare statligt betalningssystem som ger en tydligare överblick och bidra till att minska risken för felaktiga utbetalningar.
– Vi är fortfarande i en fas där vi håller på att bygga upp system och skapa förutsättningar för att ansluta myndigheter. Det är praktiskt och tekniskt krävande, säger generaldirektören.
Kommunerna – ett miljardrullningens virrvarr
Men fortfarande finns en akilleshäl. Det gäller uppdelningen som finns mellan stat och kommun. Kommunerna hanterar utbetalningar av försörjningsstöd (tidigare kallat socialbidrag) genom socialtjänsten. Det omfattar över 10 miljarder varje år. Men eftersom hårdare regler gäller för sekretess mellan kommunerna och staten, finns betydande hinder för informationsutbyte.
– En statlig utredning tittar på hur kommunerna ska kunna anslutas till vår verksamhet. Den utgår inte från om kommunerna ska anslutas, utan hur, säger Eleblad.
Utredningen ska lämna sitt betänkande den 20 februari, och dess rekommendationer kommer att vara avgörande för hur och i vilken omfattning kommunerna kan integreras i det nationella kontrollarbetet.
***