Våldsvåg över Tyskland – och Europa
En våg av våldsdåd sveper över Tyskland. Det kan påverka valet nästa söndag.
Bild: AP
Torsdagens terrordåd i München, då en 25-årig afghansk asylsökande skadade ett trettiotal personer genom att meja ned dem med en personbil, är bara det senaste i en rad våldsamma attacker i landet. För några veckor sedan angrep en annan man från Afghanistan, som också skulle utvisas, en grupp lekande barn i den lilla staden Aschaffenburg nära Frankfurt. Mannen knivhögg en tvåårig pojke till döds, skadade en treårig flicka svårt och dödade även en 41-årig familjefar som försökte ingripa.
Dådet väckte sorg, bestörtning och avsky och blev ett slagträ i debatten inför det tyska nyvalet nästa söndag. Även inför EU-valet i somras var tonläget kring migrationen och dess följdverkningar högt och blev ännu högre när 25-årige Sulamain Ataee knivhögg och skadade sex personer på ett torgmöte i Mannheim anordnat av islamkritiska Citizens Movement Pax Europa.
Enligt tidingen Der Spiegel kom Ataee från Afghanistan 2013 och året därpå avslogs hans asylansökan, men som ensamkommande minderårig kunde han inte utvisas. Några månader senare, den 25 augusti, knivdödades två män och en kvinna, på en festival i staden Solingen. ”Gärningsmannen högg ner människor urskiljningslöst”, berättade poliskommissarie Sasha Kresta för Bild Zeitung. Skyldig till attacken den gången var en 26-årig asylsökande från Syrien som skulle utvisas. Terrorgruppen IS tog på sig dådet. Festivalen, som hölls för att fira Solingens 650-årsjubileum, stängdes i förtid.
Alla dessa våldsdåd - och flera andra liknande – har det gemensamt att de genomförts av asylsökande, ofta med ett utvisningsbeslut hängande över sig. Det spär på missnöjet med Tysklands generösa migrationspolitik vilket i sin tur bidrar till det stora stödet för ytterhögerpartiet Alternative für Deutschland. Samtidigt har Tyskland som bekant ett blytungt historiskt bagage och AdF:s motståndare påminner gärna om det. Statistik som både tyska tidningen Stern och brittiska The Guardian publicerar visar hur som helst på obestridliga fakta: knivvåldet i Tyskland har ökat markant. Framför allt i stadskärnor och på ställen som tågstationer.
”Brutala knivdåd som leder till svåra eller dödliga skador sker för ofta”, sa Tysklands inrikesminister Nancy Faeser i en interjvu med tv-kanalen ARD. Hon föreslår bland annat att folk bara ska tillåtas bära knivar med blad som är maximalt sex centimeter långa. I dag är det dubbla, tolv centimeter, tillåtet. Enligt den tyska polisen ökade antalet allvarliga knivdåd med 10 procent mellan 2022 och 2023, till 8951 stycken. Dessutom anses ett stort mörkertal finnas, beroende på hur knivdåden benämns då de förs in i statistiken, som dessutom bara är samordnad sen 2021.
AfD:s ledare Alice Weidel hävdade i ett av sina tal nyligen att det verkliga antalet knivdåd var 13 844 år 2023, kallade det ett ”mörkt rekord” och sa att asylsökande migranter ligger bakom den kraftiga ökningen och att drastiska åtgärder nu krävs. Hon pekade också på det starkt ökande knivvåldet i andra europeiska länder, som Frankrike och Storbritannien. Weidel får dock mothugg, bland annat av krimonologer som professor Dirk Baier, som forskar om bland annat migrationsrelaterad brottslighet. Han säger till tyska MDR att att hårdare lagstiftning inte hjälper. ”Det här beror på sociala problem som måste lösas med sociala åtgärder.”
Att som Alice Weidel jämföra statistiken mellan länder är vanskligt, på grund av olika mätmetoder. Men att ökat knivvåld är ett problem även i andra stora europeiska länder är tydligt. Under 2023 ökade antalet knivdåd i Storbritannien till 49 489 jämfört med drygt 46 000 året före. Antalet rån där kniv används har ökat med 20 procent. Och under perioden mars 2022 till mars 2023 användes kniv vid 41 procent av alla mord i Storbritannien.
I Tysklands grannland Frankrike skedde 10 397 knivattacker förra året. 130 av dem ägde rum på högstadieskolor och gymnasier i Paris med omnejd. Statistiken har kritiserats av bland annat det högernationalistiska partiet Nationell Samling som menar att det verkliga talet är betydligt högre. Flera av attackerna har haft islamistiska förtecken, men problemet är större än så. Nyligen dödades exempelvis en 14-årig pojke, Elias, av två 17-åringar som ville ha hans mobiltelefon. När han inte gav dem den så knivhöggs han till döds.
Torsdagens terrordåd i München, då en 25-årig afghansk asylsökande skadade ett trettiotal personer genom att meja ned dem med en personbil, är bara det senaste i en rad våldsamma attacker i landet. För några veckor sedan angrep en annan man från Afghanistan, som också skulle utvisas, en grupp lekande barn i den lilla staden Aschaffenburg nära Frankfurt. Mannen knivhögg en tvåårig pojke till döds, skadade en treårig flicka svårt och dödade även en 41-årig familjefar som försökte ingripa.
Dådet väckte sorg, bestörtning och avsky och blev ett slagträ i debatten inför det tyska nyvalet nästa söndag. Även inför EU-valet i somras var tonläget kring migrationen och dess följdverkningar högt och blev ännu högre när 25-årige Sulamain Ataee knivhögg och skadade sex personer på ett torgmöte i Mannheim anordnat av islamkritiska Citizens Movement Pax Europa.
Enligt tidingen Der Spiegel kom Ataee från Afghanistan 2013 och året därpå avslogs hans asylansökan, men som ensamkommande minderårig kunde han inte utvisas. Några månader senare, den 25 augusti, knivdödades två män och en kvinna, på en festival i staden Solingen. ”Gärningsmannen högg ner människor urskiljningslöst”, berättade poliskommissarie Sasha Kresta för Bild Zeitung. Skyldig till attacken den gången var en 26-årig asylsökande från Syrien som skulle utvisas. Terrorgruppen IS tog på sig dådet. Festivalen, som hölls för att fira Solingens 650-årsjubileum, stängdes i förtid.
Alla dessa våldsdåd – och flera andra liknande – har det gemensamt att de genomförts av asylsökande, ofta med ett utvisningsbeslut hängande över sig. Det spär på missnöjet med Tysklands generösa migrationspolitik vilket i sin tur bidrar till det stora stödet för ytterhögerpartiet Alternative für Deutschland. Samtidigt har Tyskland som bekant ett blytungt historiskt bagage och AdF:s motståndare påminner gärna om det. Statistik som både tyska tidningen Stern och brittiska The Guardian publicerar visar hur som helst på obestridliga fakta: knivvåldet i Tyskland har ökat markant. Framför allt i stadskärnor och på ställen som tågstationer.
”Brutala knivdåd som leder till svåra eller dödliga skador sker för ofta”, sa Tysklands inrikesminister Nancy Faeser i en interjvu med tv-kanalen ARD. Hon föreslår bland annat att folk bara ska tillåtas bära knivar med blad som är maximalt sex centimeter långa. I dag är det dubbla, tolv centimeter, tillåtet. Enligt den tyska polisen ökade antalet allvarliga knivdåd med 10 procent mellan 2022 och 2023, till 8951 stycken. Dessutom anses ett stort mörkertal finnas, beroende på hur knivdåden benämns då de förs in i statistiken, som dessutom bara är samordnad sen 2021.
AfD:s ledare Alice Weidel hävdade i ett av sina tal nyligen att det verkliga antalet knivdåd var 13 844 år 2023, kallade det ett ”mörkt rekord” och sa att asylsökande migranter ligger bakom den kraftiga ökningen och att drastiska åtgärder nu krävs. Hon pekade också på det starkt ökande knivvåldet i andra europeiska länder, som Frankrike och Storbritannien. Weidel får dock mothugg, bland annat av krimonologer som professor Dirk Baier, som forskar om bland annat migrationsrelaterad brottslighet. Han säger till tyska MDR att att hårdare lagstiftning inte hjälper. ”Det här beror på sociala problem som måste lösas med sociala åtgärder.”
Att som Alice Weidel jämföra statistiken mellan länder är vanskligt, på grund av olika mätmetoder. Men att ökat knivvåld är ett problem även i andra stora europeiska länder är tydligt. Under 2023 ökade antalet knivdåd i Storbritannien till 49 489 jämfört med drygt 46 000 året före. Antalet rån där kniv används har ökat med 20 procent. Och under perioden mars 2022 till mars 2023 användes kniv vid 41 procent av alla mord i Storbritannien.
I Tysklands grannland Frankrike skedde 10 397 knivattacker förra året. 130 av dem ägde rum på högstadieskolor och gymnasier i Paris med omnejd. Statistiken har kritiserats av bland annat det högernationalistiska partiet Nationell Samling som menar att det verkliga talet är betydligt högre. Flera av attackerna har haft islamistiska förtecken, men problemet är större än så. Nyligen dödades exempelvis en 14-årig pojke, Elias, av två 17-åringar som ville ha hans mobiltelefon. När han inte gav dem den så knivhöggs han till döds.
