Vänster- och högerväljare djupt oense om sakligheten i public service
Det råder mycket stor oenighet mellan höger- och vänsterväljare om de skattefinansierade mediernas samhällsrapportering. Nio av tio vänsterväljare ser den som saklig, medan varannan högerväljare tycker tvärtom. "Ett stort, men inte överraskande, problem", säger expert.
Bild: TT
En bred majoritet av svenskarna, sju av tio, tycker att samhällsrapporteringen från public service (Sveriges Radio och Sveriges Television) är saklig och opartisk. Drygt två av tio anser att den sällan eller aldrig är det. Det visar en färsk undersökning från Fokus/Novus.
Men det är stor skillnad mellan vad vänster- respektive högersympatisörer tycker om de skattefinansierade mediernas bevakning. Drygt 90 procent av dem som röstar på det rödgröna blocket (S, V, C och MP) tycker att samhällsbevakningen alltid eller oftast är saklig och opartisk. Men av dem som röstade på något av regeringssamarbetets partier (SD, M, KD och L) anser endast hälften (51 procent) att public service uppfyller kravet på saklighet och opartiskhet.
Även inom högerblocket skiljer åsikterna stort. Av SD-väljarna anser två av tre (67 procent) att public service sällan eller aldrig håller måttet. Hos M-väljarna är den siffran 35 procent.
"Journalistiken fokuserar på frågor som lutar åt vänster"
Mats Olin är vd för Näringslivets medieinstitut som granskar svensk media med Stiftelsen fritt näringsliv som uppdragsgivare. Han är inte överraskad över resultatet.
– Vi undersöker kontinuerligt hur sakfrågor skildras, inte bara i public service, utan i medier i allmänhet. Det finns väldigt starkt stöd för att journalistiken fokuserar på frågor som lutar åt vänster på skalan, säger han.
Frågor som rör arbetsmarknad, ekonomi, företagande, friskolefrågan och energifrågan har sällan ett perspektiv som gynnar näringslivet, menar Olin.
– Låt oss ta skolfrågan som exempel. Den som enbart får sin information från public service kommer att uppfatta frågan om vinster som den viktigaste frågan för skolan. Men man lyfter inte fram valfriheten som en viktig aspekt, säger han.
Varför har journalistiken fått den slagsida som du menar att den har?
– Det ligger i den svenska journalistikens själ, och är en rest från 60- och 70-talens politiska radikalisering. Unga människor sökte sig till journalistiken då eftersom de brann för frågor som även den tidens vänsterrörelse brann för, säger Mats Olin.
– I dag sitter många av dessa personer som chefer på Public Service-institutionerna. Detta har präglat kulturen hos dessa bolag, precis som den välkände SVT-journalisten Janne Josefsson också har varit inne på och som han har fått stark kritik för.
Tror inte på en statlig myndighet
Han menar även att bolagen är trögrörliga institutioner som inte har några ekonomiska relationer med sina kunder och tittare och som saknar starka ägare eller styrelser som kan ställa krav på verksamheten, menar Olin men han pekar också på att det finns undantag.
– SVT-reportern Anders Holmberg ställer i sitt program 30 minuter frågor som jag upplever att många tidigare reportrar har ryggat för. Han ger ett trevligt intryck samtidigt som han ur ett SVT-perspektiv framstår som ouppfostrad, vilket är en bra egenskap hos en granskande journalist.
Hur ser du på framtiden?
– Jag tror på en viss ljusning. Public service har blivit mer mottagliga för kritik och för den allmänna opinionen. Det tvingas de vara om de vill överleva i den nya mediemarknaden av i dag, där vi har ett helt annat utbud än vad vi hade för 20 år sedan.
Nyligen sjösattes en parlamentarisk utredning om nya villkor för public service under Kristdemokraternas förre partiledare Göran Hägglunds ordförandeskap.
– Utredningen verkar lovande. Den ska utreda var gränsen går mellan vad marknaden kan erbjuda och vad de skattefinansierade mediernas egentliga roll ska vara. Ska vi satsa skattepengar på Fotbolls-VM eller ska de satsas på sådant som marknaden inte erbjuder?
– Jag tror inte på en statlig myndighet som granskar journalistiken, så som vissa SD-företrädare förespråkar. Däremot anser jag att utbudet borde begränsas på det område där marknaden kan erbjuda samma utbud, säger Mats Olin.
Fokus får ingen intervju med SVT:s vd Hanna Stjärne, däremot denna kommentar med mejl från pressavdelningen:
"Att vara sakliga och opartiska är oerhört viktigt och SVT jobbar hårt för att förvalta det höga förtroende vi faktiskt har. Vi tar del av många undersökningar om public service. Förra veckan kom den största forskningsundersökningen, den från SOM-institutet. Den har en lång tidslinje och fältperioden är avsevärt längre än för många andra undersökningar, vilket SVT menar gör den extra tillförlitlig. SVT uppmätte i SOM-undersökningen det högsta förtroendet bland medier och samhällsinstitutioner, 77 procent."
