Växande skepsis mot den gröna omställningen
Northvolts konkurs ses på finansmarknaden som ett bevis för att mycket av de gröna satsningarna har varit ett enormt slöseri. Och nu samlas korparna runt de stora kvarvarande projekten.
Bild: TT
Det går mer än trögt med den gröna omställningen. Northvolts gigantiska konkurs har blivit en symbol för problemen för såväl storstilade svenska som europeiska ambitioner att bygga en egen fossilfri industri. Trumpadministrationens krigsförklaring mot vad de kallar klimatbluffen (climate hoax) för att i stället gå all-in på fossila bränslen gör också att en global samsyn och koordinering kring frågan ligger långt borta.
De omfattande investeringsplaner och förhoppningar för denna omställning som exploderade för fyra, fem år sedan har stött huvudet i en betydligt krassare verklighet, såväl i Sverige som i omvärlden. Att den globala uppvärmningen har accelererat, där vi uppmätt rekordhöga temperaturer på jordklotet under de senaste två åren har uppenbarligen inte skapat något större förändringstryck. ”Gröna aktier”, som firade stora triumfer under åren fram till 2021 har närmast kollapsat. S&P Global Clean Energy, ett världsomspännande aktieindex för företag som sysslar med fossilfri energiutvinning, har exempelvis tappat två tredjedelar av sitt värde sedan toppen för fyra år sedan. Nordens största gröna bolag, den danska vindkraftsjätten Örsted, har tappat ännu mer i värde; ner 75 procent från toppen, motsvarande att över 500 miljarder svenska kronor har gått upp i fossilfri rök.
För företag som har riktat in sig mot produktion av grön vätgas – nödvändig bland annat för produktion av fossilfritt stål i de svenska storsatsningarna Hybrit och Stegra (tidigare H2 Green Steel) - har kursslakten varit ännu större. Den norska tillverkaren av elektrolysutrustning Nel har fått se sin aktie rasa med 90 procent från toppen. Ett stort antal projekt för produktion av grön vätgas eller produkter där grön vätgas utgör den viktigaste insatsvaran, har fått läggas ner eller lagts i malpåse.
Enligt en rapport från konsultfirman McKinsey och Hydrogen Council som kom i höstas planerades det 672 vätgasprojekt bara i Europa, drygt 40 procent av det globala antalet, med produktionsstart till och med 2030. Men bara 5 procent av dessa hade full finansiering och idag är den siffran ännu lägre.
I Sverige finns bland annat ett antal stora projekt för produktion av så kallade elektrobränslen för flyg och fartyg som har fallit ifrån. LKAB, som 2020 annonserade att de skulle ställa om hela sin produktion till fossilfri järnsvamp, vilket i sig skulle mer än dubbla den svenska elkonsumtionen, har flyttat fram huvuddelen av denna mastodontsatsning med ett beräknat investeringsbehov på uppemot 400 miljarder.
En allt större osäkerhet om den framtida efterfrågan, regulatoriska frågetecken, fortsatta tekniska utmaningar, höga elpriser på många marknader och en växande skepsis från större investerare präglar inte bara vätgasprojekten, utan en allt större del av de stora gröna industriella satsningarna. Lägg till det att ränteläget i dag är ett helt annat än för fyra år sedan där högre finansieringskostnader innebär att investerarnas kalkyler ser annorlunda ut med uppskruvade avkastningskrav.
Alla dessa motgångar för de hållbara satsningarna har dessutom förstärkts av USA:s tvärvändning de senaste månaderna. President Donald Trump gör allt han kan för att dra pluggen ur företrädaren Joe Bidens gröna jätteinitiativ Inflation Reduction Act. USA har dessutom dragit sig ur Parisavtalet, igen. Men även EU har börjat vackla. Ett exempel är att EU-kommissionens beslut i början på mars att mildra de redan beslutade reglerna för 2025 för biltillverkarnas koldioxidutsläpp, något som fick Volvo Cars VD Jim Rowan att gå i taket eftersom bolaget har lagt ner stora resurser på att anpassa produkterna till de nya reglerna.
”Det behövs mer pragmatism i dessa svåra tider”, var EU-kommissionens ordförande Urusula von der Leyens motivering. Men sådant vacklande från Bryssel skapar en stor osäkerhet även runt EU:s övriga beslutade klimatkrav. Och det är svårare tider nu, med en svag ekonomi och ett utmanande säkerhetsläge med hotet från Ryssland, vilket gör att försvarssatsningar – inte grön omställning - har högsta prioritet.
Northvolts konkurs ses av många på finansmarknaden som ett bevis för att mycket av de gröna satsningarna har varit ett enormt slöseri. Nu samlas korparna runt de stora kvarvarande projekten, som Stegras 75-miljarderssatsning på ett fossilfritt stålverk i Boden.
***
Läs även: Northvolt är Sverige, i miniatyr
Det går mer än trögt med den gröna omställningen. Northvolts gigantiska konkurs har blivit en symbol för problemen för såväl storstilade svenska som europeiska ambitioner att bygga en egen fossilfri industri. Trumpadministrationens krigsförklaring mot vad de kallar klimatbluffen (climate hoax) för att i stället gå all-in på fossila bränslen gör också att en global samsyn och koordinering kring frågan ligger långt borta.
De omfattande investeringsplaner och förhoppningar för denna omställning som exploderade för fyra, fem år sedan har stött huvudet i en betydligt krassare verklighet, såväl i Sverige som i omvärlden. Att den globala uppvärmningen har accelererat, där vi uppmätt rekordhöga temperaturer på jordklotet under de senaste två åren har uppenbarligen inte skapat något större förändringstryck. ”Gröna aktier”, som firade stora triumfer under åren fram till 2021 har närmast kollapsat. S&P Global Clean Energy, ett världsomspännande aktieindex för företag som sysslar med fossilfri energiutvinning, har exempelvis tappat två tredjedelar av sitt värde sedan toppen för fyra år sedan. Nordens största gröna bolag, den danska vindkraftsjätten Örsted, har tappat ännu mer i värde; ner 75 procent från toppen, motsvarande att över 500 miljarder svenska kronor har gått upp i fossilfri rök.
För företag som har riktat in sig mot produktion av grön vätgas – nödvändig bland annat för produktion av fossilfritt stål i de svenska storsatsningarna Hybrit och Stegra (tidigare H2 Green Steel) – har kursslakten varit ännu större. Den norska tillverkaren av elektrolysutrustning Nel har fått se sin aktie rasa med 90 procent från toppen. Ett stort antal projekt för produktion av grön vätgas eller produkter där grön vätgas utgör den viktigaste insatsvaran, har fått läggas ner eller lagts i malpåse.
Enligt en rapport från konsultfirman McKinsey och Hydrogen Council som kom i höstas planerades det 672 vätgasprojekt bara i Europa, drygt 40 procent av det globala antalet, med produktionsstart till och med 2030. Men bara 5 procent av dessa hade full finansiering och idag är den siffran ännu lägre.
I Sverige finns bland annat ett antal stora projekt för produktion av så kallade elektrobränslen för flyg och fartyg som har fallit ifrån. LKAB, som 2020 annonserade att de skulle ställa om hela sin produktion till fossilfri järnsvamp, vilket i sig skulle mer än dubbla den svenska elkonsumtionen, har flyttat fram huvuddelen av denna mastodontsatsning med ett beräknat investeringsbehov på uppemot 400 miljarder.
En allt större osäkerhet om den framtida efterfrågan, regulatoriska frågetecken, fortsatta tekniska utmaningar, höga elpriser på många marknader och en växande skepsis från större investerare präglar inte bara vätgasprojekten, utan en allt större del av de stora gröna industriella satsningarna. Lägg till det att ränteläget i dag är ett helt annat än för fyra år sedan där högre finansieringskostnader innebär att investerarnas kalkyler ser annorlunda ut med uppskruvade avkastningskrav.
Alla dessa motgångar för de hållbara satsningarna har dessutom förstärkts av USA:s tvärvändning de senaste månaderna. President Donald Trump gör allt han kan för att dra pluggen ur företrädaren Joe Bidens gröna jätteinitiativ Inflation Reduction Act. USA har dessutom dragit sig ur Parisavtalet, igen. Men även EU har börjat vackla. Ett exempel är att EU-kommissionens beslut i början på mars att mildra de redan beslutade reglerna för 2025 för biltillverkarnas koldioxidutsläpp, något som fick Volvo Cars VD Jim Rowan att gå i taket eftersom bolaget har lagt ner stora resurser på att anpassa produkterna till de nya reglerna.
”Det behövs mer pragmatism i dessa svåra tider”, var EU-kommissionens ordförande Urusula von der Leyens motivering. Men sådant vacklande från Bryssel skapar en stor osäkerhet även runt EU:s övriga beslutade klimatkrav. Och det är svårare tider nu, med en svag ekonomi och ett utmanande säkerhetsläge med hotet från Ryssland, vilket gör att försvarssatsningar – inte grön omställning – har högsta prioritet.
Northvolts konkurs ses av många på finansmarknaden som ett bevis för att mycket av de gröna satsningarna har varit ett enormt slöseri. Nu samlas korparna runt de stora kvarvarande projekten, som Stegras 75-miljarderssatsning på ett fossilfritt stålverk i Boden.
***
Läs även: Northvolt är Sverige, i miniatyr
