Vem bär skulden för kriget i Gaza?

Stora könsskillnader i synen på Israel och Hamas, visar Fokus/Novus.

Text:

Bild: AP

Nästan var tredje svensk (30 procent) anser att Hamas är ansvarigt för kriget i Gaza och drygt var tionde (11 procent) lägger skulden på Israel. Allra flest, 47 procent, tycker att båda är lika goda kålsupare medan 13 procent inte har någon uppfattning. Det visar en färsk undersökning från Fokus/Novus. Skillnaderna är dock stora mellan könen. Bland män i allmänhet anser 40 procent att Hamas är ansvarigt, medan hälften så många av kvinnorna, 19 procent, delar den åsikten.  

Skillnaderna är ännu större bland dem under 35 år. Där anser 41 procent av männen att Hamas är skyldiga medan endast 8 procent av de yngre kvinnorna håller med om det. Omvänt anser 7 procent av männen under 35 år att Israel är ansvarigt för kriget, medan 29 procent av kvinnorna i åldersgruppen tycker så.  

Mer väntat är kanske att skillnaden i åsikter är kopplad till svarspersonens partisympatier. Bland regeringspartierna M, L och KD:s sympatisörer anser 46 procent av Hamas bär ansvaret medan endast 3 procent tycker att Israel gör det. Vänsterpartiets anhängare har i princip den motsatta uppfattningen;  endast 1 procent som anser att Hamas är skyldigt till kriget, medan 44 procent lägger skulden på Israel.  

Bland socialdemokrater är frågan inte en lika tydlig vattendelare. Sex av tio S-väljare anser att båda bär ansvaret, medan 16 procent lägger skulden på Hamas och 11 procent på Israel.  

Sverigedemokratiska väljare är allra tydligast med sitt Hamas-motstånd med 53 procent som ger terrororganisationen skulden (och Israel 2 procent).  

Statsvetarprofessorn Ulf Bjereld har forskat i bland annat konflikterna i Mellanöstern samt kön och politik.  

Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap.

– Israel-Palestinafrågan är sedan länge en högre-vänsterfråga i svensk politik, så det är inte förvånande att det slår igenom även i det här fallet.  

Däremot anser han att könsskillnaderna var större än väntat. Men här finns en trolig förklaring, kopplat till den aktuella mediebevakningen.  

– Könsskillnaderna brukar inte vara så här stora i den här frågan. Men det finns tidigare undersökningar som visar stora skillnader i åsikter mellan kvinnor och män rörande våldsanvändning överhuvudtaget. Den aktuella undersökningen görs under en tid då Gazakriget präglas av en väldigt stark israelisk militär våldsanvändning, vilket också får stort utrymme i media.  

Bjereld skrev redan för över 20 år sedan om ämnet, bland annat i boken Kön och politiskt våld. Då handlade det om inställningen till vapenexport och han noterade då mycket stora könsskillnader där kvinnor var väsentligt mer negativa till export. Han menar att samma dimension tränger igenom i dag i frågan om ansvarsfördelningen i kriget mellan Israel och Hamas.  

– Den underliggande dimensionen, att kvinnor är mer negativa till militär våldsanvändning, slår igenom här. Det är faktiskt en av de frågor som splittrar män och kvinnor mest – synen på våldsanvändning och militär våldsanvändning i synnerhet, säger Ulf Bjereld. 

***